Sökresultat:
172 Uppsatser om Trycksćr och ćtgärder - Sida 9 av 12
Intensivv?rdssjuksk?terskan som omv?rdnadsexpert och coach
Bakgrund: Sjuksk?terskans utveckling till omv?rdnadsexpert inom intensivv?rd kr?ver b?de en avancerad p?byggnadsutbildning och l?ng och gedigen erfarenhet inom yrket. I denna process g?r sjuksk?terskan igenom olika stadier vilka f?rklaras genom Benners modell f?r professionsutveckling, fr?n nyb?rjare till expert. Specialistsjuksk?terskor kan i stort utg?ra en viktig del i st?ttandet och handledningen av mindre erfarna kollegor, vilket fr?mjar s?ker v?rd och professionell utveckling.
EN FR?NTAGEN FRIHET -Patienters upplevelser av att v?rdas isolerade p? grund av smittsam sjukdom
Bakgrund: Isoleringsv?rd kan vara n?dv?ndigt av olika sk?l. Patienter med smittsamma
sjukdomar beh?ver isoleras f?r att undvika smittspridning och infektionsk?nsliga patienter
beh?ver skyddas fr?n smitta. F?r att skydda allm?nheten s? finns smittskyddslagen,
sjukdomar skiljs mellan allm?nfarliga och samh?llsfarliga och kr?ver olika restriktioner och
?tg?rder.
Materialhantering pÄ byggarbetsplatser : Vilka aktiviteter anser olika arbetsgrupper vara de största problemen betrÀffande materialhantering?
Hur byggmaterial hanteras pa? en byggarbetsplats a?r idag viktigt da? materialkostnaden och hanteringen av den sta?r fo?r ca 50 % av byggkostnaderna i ett byggprojekt. Materiallogistiken a?r inte alltid la?tt att hantera da? det till ett projekt kommer byggmaterial till ma?nga olika yrkesgrupper fra?n ma?nga olika leveranto?rer. Detta examensarbete har skrivits vid Skanska Va?rmlands byggarbetsplats pa? Centralsjukhuset i Karlstad da?r de bygger ut och om sjukhuset till ett bera?knat va?rde av 1,35 miljarder kronor.
Gy25s p?verkan p? psykologil?rarens undervisning i teori och praktik
Syftet med denna studie ?r att unders?ka psykologil?rares uppfattningar om hur f?r?ndringar i
styrdokumenten p?verkar undervisningen inom psykologi?mnet, genom att j?mf?ra
?mnesplanerna f?r Gy22 och Gy25 samt genom intervjuer med psykologil?rare. Studien
fokuserar p? att identifiera skillnader och likheter mellan ?mnesplanerna samt att belysa
praktiska aspekter av undervisningen enligt de nya riktlinjerna. Forskningen utg?r fr?n tre
huvudfr?gor: 1.
H?llbar Utveckling inom Modebranschen - En studie om modebranschens f?rb?ttringsm?jligheter ang?ende h?llbarhetsarbete
Inledning: Modebranschen har en g?ng i tiden betraktats som att vara h?llbar d? det exempelvis producerades plagg i sm? kvantiteter. Chinnaduraim (2023) konstaterar att modeindustrin har gjort betydande framsteg inom h?llbart mode, men hon p?pekar att det ?terst?r mycket arbete. Vilka ?tg?rder kan modef?retag vidta f?r att fr?mja h?llbar utveckling inom branschen? F?r att fr?mja h?llbar utveckling inom modebranschen ?r det avg?rande att modef?retag engagerar sig inom de centrala teman: Cirkul?r Fashion, Greenwashing och Grassroot Movement.
Syfte: Studiens syfte ?r att unders?ka hur modef?retag kan jobba med h?llbar utveckling inom modebranschen.
Metod: En kvalitativ metod har till?mpats d?r studiens datainsamling best?r av semi-strukturerade intervjuer samt offline observationer.
Slutsats: V?ra resultat tyder p? att modef?retag borde till?mpa CF-modellen d? den p?pekar hur modef?retag borde endast v?lja ett typ av material f?r att underl?tta kl?dernas demonteringsprocess.
Kommunikation inom en organisation angĂ„ende det interna miljöarbetet ur ett ansvars- och medarbetarperspektiv : En fallstudie av HSB Ăstergötland
Kommunikation a?r en viktig funktion i en organisation vilken bero?r hela verksamheten och anva?nds fo?r att sprida information samt kunskap. En organisations kommunikation kan vara antingen intern eller extern beroende pa? mot vem som informationen riktar sig mot. Intern kommunikation inom organisationer kan inneba?ra informationso?verfo?ring mellan olika niva?er och avdelningar och att kommunikation a?r en av de viktigaste faktorerna fo?r en fungerande organisation finns att hitta inom flera vetenskapliga discipliner.Syftet med uppsatsen a?r att genom en fallstudie studera den interna miljo?kommunikationen pa? HSB O?stergo?tland.
En pÄgÄende inre kamp : En litteraturöversikt om upplevelsen av egenvÄrd vid diabetes typ 2
Bakgrund:Â Diabetes typ 2 a?r en kronisk sjukdom som o?kar kraftigt i va?rlden. Behandlingen grundar sig i livsstilsrelaterade a?tga?rder som ofta inneba?r en fo?ra?ndring av kost- och motionsvanor. Egenva?rd vid kronisk sjukdom beskrivs som en process som pa?verkas av olika faktorer.
Möjligheterna för Lean Production pÄ Sandvik Coromant
Examensarbetet har utförts pÄ Sandvik Coromant i Gimo, GH. Produktionsenheten tillverkar hÄrdmetallskÀr för borrning, svarvning och frÀsning. Arbetet syftar till att undersöka metoder för att minska material i arbete samt förkorta ledtiderna pÄ enheten. För att uppnÄ en resurssnÄlare produktion undersöks möjligheterna för Lean Production och andra arbetssÀtt som anses ge förbÀttringar av flödet. Som grund till arbetet ligger intervjuer av personal pÄ enheten i Gimo, litteraturstudier samt ett besök pÄ ett företag inom Sandvik koncernen som lyckats med att minska material i arbete samt förkortat sina ledtider.
Brandgasspridningsvolym i ventilationssystem med flÀkt i drift: en förstudie dÀr spridningens totala volym beaktas
Vid byggprojektering skall flera krav pÄ byggnaden uppfyllas, alltifrÄn konstruktionens bÀrförmÄga till en bra inomhusmiljö. Byggnaden skall Àven vid eventuell brand vara utformad sÄ att mÀnniskorna som vistas dÀr inte utsÀtts för fara. Kraven Àr funktionsbaserade vilket innebÀr att kravet Àr ett tillfredstÀllande skydd medan utformningen av den tekniska lösningen Àr fri. I och med att den tekniska lösningen Àr fri kan innovativa kostnadseffektiva lösningar efterstrÀvas. En del av brandskyddet ligger i utformningen av ventilationssystemet, dÀr brandgasspridning mellan brandceller inte Àr önskvÀrt eftersom brandgaser Àventyrar personsÀkerheten.
FörbÀttrad formfyllning av Polyuretan
Detta examensarbete utförs i sammarbete med ett företag som tillverkar produkter i polyuretan. Syftet med en av dessa produkter Àr att skydda kablar mot böjande samt axiella krafter. Företaget tillverkar idag denna produkt genom att tillföra gjutmassan underifrÄn, vilket leder till att gjutmassan trycks upp i konstruktionen. Detta Àr för att luftbubblor inte ska uppstÄ. Företaget har dock problem nÀr det gÀller tillverkning av produkten dÄ den innehÄller mer Àn tre ton gjutmassa.
TRANSPARENS. Att bli bem?tt som transperson inom v?rden
Bakgrund: Transpersoner ?r en samh?llsgrupp som rapporterar h?gre grad av diskriminering
inom sjukv?rdssystemet ?n cispersoner, n?got som grundar sig i cisnormativiteten som r?der i
v?rlden och i v?rdsystemet. Transpersoners h?lsobehov ?r m?ngfacetterade och kan innefatta
b?de k?nsbekr?ftande v?rd samt generell sjukv?rd. H?lsostandarden ?r l?gre i denna
samh?llsgrupp ?n i den generella populationen.
N?R D?DEN BLIR ETT VAL. En allm?n litteratur?versikt om sjuksk?terskans upplevelser och attityder kring patienter som ?nskar d?dshj?lp
Bakgrund: Under de senaste tio ?ren har assisterat d?ende och eutanasi varit ett v?xande
fenomen som spridit sig i v?rlden. Det finns l?nga listor p? krav hos patienten f?r att det skall
genomf?ras och kraven kan skilja sig utifr?n i vilket land det ?ger rum. Argument om
att varje individ har r?tt till sin egen autonomi och ska f? best?mma ?ver sitt eget s?tt att d?
tas ofta upp i debatter om d?dshj?lp ska legaliseras eller inte.
Sjuksk?terskors f?ruts?ttningar f?r att identifiera sepsis inom h?lso- och sjukv?rden : En litteratur?versikt med mixad metod
Bakgrund: Sepsis ?r ett livshotande tillst?nd som i ca 20% av fallen resulterar i en d?dlig utg?ng. Eftersom sjukdomsf?rloppet ofta ?r akut ?r tidig identifiering och omedelbara ?tg?rder avg?rande f?r att f?rb?ttra patientens prognos. F?r att underl?tta detta anv?nds olika screeninginstrument som st?d i bed?mningen.
GrÄbalans : i praktik och teori
Syfte Detta examensarbete gjordes för att försöka underlÀtta och förbÀttra arbetet med grÄbalansstyrning vid dagstidningstryck. Punkter som ingÄr:- Hur vÀl gÄr det att mÀta med densitometer pÄ grÄbalansfÀlten, och vad kan pÄverka dess mÀtvÀrden? - GÄr det att hitta nÄgra riktlinjer för hur mÀtvÀrden, som erhÄlls frÄn densitometern, skall förhÄlla sig till varandra? - Hur smÄ kan grÄbalansfÀlten vara och ÀndÄ vara tillförlitliga att arbeta med visuellt? - Hur förhÄller sig konventionellt raster till stokastiskt raster? Resultat Vad gÀller val av grÄbalanston kan rekommenderas att anvÀnda nÄgon av de fyra mellantoner, som ingick i undersökningen. Den allra ljusaste tonen i testerna Àr vÀldigt svÄr att lÀsa av visuellt, och vid mÀtning med densitometer Àr den inte tillrÀckligt kÀnslig för variationer i fulltonsdensiteterna och punktareorna.Den allra mörkaste tonen Àr den som Àr enklast att lÀsa av visuellt i smÄ fÀlt, men vid mÀtning ger den vÀldigt spridda och oregelbundna mÀtvÀrden. Vid mÀtning med densitometer Àr konventionellt raster stabilare Àn stokastiskt raster.
Flotation av tellur- och vismutmineral
Vid Boliden Minerals anrikningsverk, i Boliden, planeras ett tellurlakningsverk dĂ€r det Ă€r tĂ€nkt att lakningen skall ske i tvĂ„ steg. Varm cyanidlakning görs pĂ„ flotationskoncentratet och flotationsavfallet skickas för kall cyanidlakning. Varm cyanidlakning görs satsvis och tanken har en maximal grĂ€ns för mĂ€ngden ingĂ„ende material som styrs av viktsutbyte sulfid hos det ingĂ„ende material. Ur lakresten frĂ„n den varma cyanidlakningen planeras för att utvinna tellur genom ytterligare lakningssteg. Ăven hĂ€r Ă€r det önskvĂ€rt att hĂ„lla viktsutbytet sĂ„ lĂ„gt som möjligt för att minimera anlĂ€ggningens storlek.