Syftet med detta arbete har varit att undersöka musiklÀrares syn pÄ elevens eget skapande i undervisning. Fem musiklÀrare har intervjuats: en i Är 4-9, en gymnasielÀrare, en kulturskolelÀrare, en folkhögskolelÀrare och en musikhögskolelÀrare. Intervjuerna har varit av typen halvstrukturerade och kvalitativa. De har utförts i informanternas hem- eller arbetsmiljö. Vi har funnit att lÀrarnas syn pÄ skapande i undervisning Àr förhÄllandevis enhetlig.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur Karlstadmodellen och TAKK (Tecken somAlternativ och Kompletterande Kommunikation) kan anvÀndas i förskoleverksamheten för attfrÀmja hela barngruppens sprÄkutveckling.De metoder som har anvÀnds för att undersöka och svara pÄ frÄgestÀllningen Àr intervju ochenkÀtundersökning. Det gjordes tre olika intervjuer. En med en mamma till ett barn demDowns syndrom och som Àven Àr certifierad handledare i Karlstadmodellen. En med enbarnskötare som arbetat med ett barns sprÄkutveckling med hjÀlp av Karlstadmodellen. Ochden tredje intervjun gjordes med tre sjuksköterskor pÄ BarnavÄrdscentralen.EnkÀtundersökningen skickades ut till 16 förskolor och 14 svarade.

Den fysiska inomhusmiljöns betydelse för det samspel som pÄgÄr i förskolan Àr ett aktuellt omrÄde. Miljön som en tredje pedagog diskuteras, det vill sÀga hur den fysiska inomhusmiljön kan stödja barns samspel och dÀrmed barns utveckling och lÀrande. Under vÄr verksamhetsförlagda utbildning har vi funderat kring hur olika rum uppmuntrar till samspel, dÀrav vÄrt intresse för förskollÀrares uppfattningar kring den fysiska inomhusmiljöns betydelse för samspel.SyfteSyftet med vÄr studie Àr att undersöka förskollÀrares uppfattningar om den fysiska inomhusmiljöns betydelse för samspel i den fria leken.MetodVi har valt att anvÀnda oss av en kvalitativ metod med kvalitativa intervjuer som redskap i vÄr studie. Vi har intervjuat fem förskollÀrare som Àr verksamma pÄ tre olika förskolor i tvÄ mindre kommuner i sydvÀstra Sverige.ResultatFörskollÀrarna i studien anser att det Àr av stor vikt med en fysisk inomhusmiljö som Àr tillÄtande och tilltalande. De pekar ocksÄ pÄ att det Àr viktigt att utgÄ frÄn barns intressen och att förÀndra miljön efter det.

Sammanfattning Magnusson, Petra & Landin, Johanna (2013) Tre pedagogers syn pĂ„ leken i förskoleklassen. Malmö Högskola: LĂ€rarutbildningen Syftet med denna studie Ă€r att undersöka vad tre pedagoger i förskoleklass har för syn pĂ„ leken och lekens betydelse. FrĂ„gestĂ€llningarna som vi i studien utgĂ„r ifrĂ„n Ă€r följande: Vilken syn har tre pedagoger pĂ„ lek och lekens betydelse i förskoleklassen? Är pedagogerna sjĂ€lva involverade i leken och pĂ„ vilket/vilka sĂ€tt i sĂ„ fall? Arbetar pedagogerna utefter nĂ„gon speciell lekteori? Vi har gjort en kvalitativ undersökning dĂ€r vi intervjuat och observerat tre olika pedagoger i olika Ă„ldrar och med olika utbildningsbakgrunder. Vi anvĂ€nde oss utav ljudinspelning pĂ„ tvĂ„ utav intervjuerna och penna och papper pĂ„ den tredje som hjĂ€lpmedel för att memorera vad som sades.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka jÀmstÀlldhet som en samtida svensk diskursordning, med fokus pÄ konflikter mellan olika diskurser inom den. Metoden bestÄr av diskursanalys av material frÄn tre fokusgrupper med kvinnor som har erfarenhet av jÀmstÀlldhetsarbete inom partipolitiken, högskolan och nÀringslivet. UtgÄngspunkten Àr att diskurser Àr betydelsebÀrande system som Àr relativt stabila över tid, som skapas genom kampen mellan olika aktörer med intressen i diskursernas utformning. UtifrÄn tidigare forskning framstÄr tvÄ aktörer vara sÀrskilt relevanta: vÀlfÀrdsstaten och kvinnorörelsen. Analysen av materialet visar att tvÄ diskurser kan urskiljas, som delvis kan relateras till dessa aktörer.

Dagens tekniska verktyg kan fungera som ett smidigt och sjÀlvklart verktyg för eleverna i deras skolarbete. Denna studie ska leda till ökad kunskap för pedagoger angÄende hur tekniska verktyg anvÀnds för dyskalkyliska elever i grundskolans tidigare Är. Denna studie ska Àven belysa pedagogernas Äsikter tekniska verktyg. I denna studie anvÀndes den kvalitativa forskningsintervjun som metod. Intervjupersonerna var tre pedagoger som Àr verksamma inom skolans tidigare Är.

Syftet med uppsatsen a?r att o?ka fo?rsta?elsen dels fo?r hur olika brukargruppers samutnyttjande av offentliga platser fungerar och dels fo?r hur detta hanteras inom planeringen. Anva?nda teorier behandlar det offentliga rummets demokratiska funktion och brukares upplevelse av det. En kvalitativ metod har anva?nts da?r observationer och intervjuer med brukare i Trekantsparken och planerare samt planeringsdokument fra?n Stockholms stad har varit grunden fo?r empirin, en kvalitativ analys har sedan utfo?rts.

Syftet med detta arbete har varit att undersöka om berÀttelsen kan fungera som katalysator för elevernas reflektion över sig sjÀlva och deras situation i ett postmodernt samhÀlle. VÀsentliga frÄgor i sammanhanget blev dels huruvida de sjÀlva kunde bli medvetna om och reflektera över sina egna och andras strategier i en sÄdan omfattande social omvandling. Ett sÄdant fenomen som kom i fokus var vÄrt behov av ytliga statussymboler. Det i grunden kvalitativa arbetet bygger pÄ tre synvinklar och tillika kÀllor. För det första, mig sjÀlv som oundvikligt subjektivt filter; för det andra eleverna och för det tredje, mediala kÀllor som pÄ olika sÀtt har kunnat anvÀndas i sammanhanget. Under arbetets lopp har jag kommit fram till att arbetets informativa, reflektiva och diskursiva processer i sig utgjorde ett lika intressant material som slutsatserna..

Vi har valt att i vÄrt examensarbete titta nÀrmare pÄ dokumentationens betydelse, inom Reggio Emiliapedagogiken. Vi har dÄ varit ute och intervjuat pedagoger som Àr verksamma pÄ tre olika förskolor som har denna pedagogiska profil. TvÄ av förskolorna ligger i utkanten av en relativt stor stad, medan den tredje ligger i ett mindre samhÀlle. PÄ vÄra valda förskolor Àr det nÀstan uteslutande barn med svensk bakgrund. Detta Àr dÀremot inget som vi kommer att gÄ in pÄ i vÄr studie.

Borgen Àr ett avtal dÀr en person, gentemot en annan, tar pÄ sig ansvar för infriandet av en förpliktelse, som en tredje person har Ädragit sig. Den nu gÀllande lagstiftningen Àr frÄn 1734. Merparten av de regler som gÀller för borgen, finns ej i författningar, utan vilar pÄ oskriven rÀtt. Den rÀttspraxis som tidigare funnits, har varit gammal, men pÄ senare Är har HD avgjort mÄnga fall som rör borgen och borgensÄtaganden. Finns flera borgensmÀn, Àr de in dubio primÀrt och solidariskt ansvariga.

Syftet med studien var att beskriva hur sjuksköterskan upplever sin roll, orsaker till och hantering av konflikter som kan uppstÄ, i kontakten med anhöriga till patienter pÄ Àldreboende. Designen Àr deskriptiv och bygger pÄ individuellt genomförda intervjuer.Som urvalsmetod anvÀndes ett bekvÀmlighetsurval. Urvalsgruppen bestod av nio sjuksköterskor, varav tvÄ togs bort i efterhand dÄ de intervjuades samtidigt. Kvar blev sju sjuksköterskor (sex kvinnor, en man), verksamma pÄ var sitt Àldreboende i en kommun i södra Norrland.För att förebygga och hantera konflikter med anhöriga Àr det viktigaste i sjuksköterskans roll att ha tÀta kontakter, stor förstÄelse, god information och en bra dialog. Genom att skapa trygghet, bl a via en bra första kontakt och att lÄta anhöriga bidra med sina kunskaper och kÀnna sig delaktiga fÄr sjuksköterskan anhöriga med sig.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka hur lÀrare förklarar hur mobbning uppstÄr och hur lÀrare agerar för att stoppa pÄgÄende mobbning. FrÄgestÀllningarna Àr: Vad tror verksamma lÀrare Àr den frÀmsta orsaken till mobbning? Hur gör verksamma lÀrare för att stoppa pÄgÄende mobbning? Skiljer sig lÀrares förklaringar om och agerande mot mobbning frÄn forskningens teorier om mobbning och hur den bÀst bekÀmpas? Tidigare forskning inriktad pÄ lÀrarnas vardagspraktik mot mobbning saknas. Undersökningens resultat diskuteras mot bakgrund av frÀmst svensk mobbningsforskning och anti-mobbningsprogram. Resultatet beskrivs och förklaras utifrÄn problemstÀllningen om lÀrarnas handlande överensstÀmmer med eller avviker frÄn forskningsbaserade teorier.

Svenska försvarsmakten hĂ€vdar att den nyttjar uppdragstaktik. Vissa pĂ„stĂ„r att sĂ„ inte Ă€r fallet. Åtminstone inte konsekvent. Det skulle kunna vara sĂ„ att bristen pĂ„ förstĂ„else för doktriner och ledningsfilosofier finns dĂ€r grunden lĂ€ggs, under soldat- och officersutbildning pĂ„ lĂ€gre nivĂ„. Mycket forskning och utveckling har skett pĂ„ högre nivĂ„er men pĂ„ grundnivĂ„n har tyvĂ€rr relativt lite forskning genomförts.

Bakgrund: Stroke Àr vÀstvÀrldens tredje vanligaste dödsorsak. Varje Är fÄr ungefÀr 30 000 mÀnniskor stroke i Sverige. NÀr nÄgon insjuknat i stroke berörs Àven deras partner. Syftet med studien var att belysa hur partnern till den som insjuknat i stroke upplevde sin livssituation utifrÄn vÀsentlig litteratur. Metod: I studien anvÀndes latent innehÄllsanalys som analysmetod för de kvalitativa artiklarna som var inspirerad av Graneheim och Lundman (2003).

I bakgrunden beskrivs hur hygien har sett ut genom tiderna och olika typer av smittvÀ-gar. Vidare beskrivs handhygien, preoperativ handdesinfektion, anvÀndningen av hand-skar samt operationspersonalens klÀdsel. För att minska smittspridning och infektioner Àr det av stor vikt att operationssjuksköterskorna har goda kunskaper om hygienrutin-erna. Syftet med studien Àr att studera vilka kunskaper operationssjuksköterskor har om hygienrutiner. Fyra operationssjuksköterskor pÄ ett sjukhus i VÀstra Götalandsregionen har intervjuats med öppna intervjuer.