Denna uppsats syftar till att bidra med en bättre förståelse för hur uppföljning och utvärdering av översiktsplanen sker i praktiken. Vidare är syftet att föra en diskussion kring hur utvärderingen kan utvecklas. För att undersöka detta väljs Sveriges tre största kommuner (Stockholm, Göteborg och Malmö) ut, eftersom de har en ledande roll i svensk planering och troligtvis har mest resurser att tillgå för att bedriva utvärdering. Följande problemformulering används för att ta reda på syftet: Hur tillämpas uppföljning och utvärdering av översiktsplanen i svenska storstadskommuner? En bakgrund till vad som ingår i begreppen uppföljning och utvärdering görs inledningsvis, samt en redogörelse av olika typer av utvärdering.

Fra?gesta?llning: Hur kan DMOs arbeta fo?r att fo?rsta? turisternas fo?rva?ntningar info?r en destinationsupplevelse?Syfte: Syftet med underso?kningen a?r att skapa en fo?rsta?else fo?r turisternas fo?rva?ntningar, ba?de hur de skapas och hur de kan pa?verka turistens uppfattade destinationsupplevelse. Vi vill a?ven kunna fo?rklara hur turister kan delas in i olika ma?lgrupper baserat utifra?n vad de efterfra?gar av en destinationsupplevelse. Slutligen syftar underso?kningen till att kunna fo?rklara fo?r DMOs hur de kan arbeta med ha?nsyn till turisternas fo?rva?ntningar i framtida destinationsutveckling.Metod: Uppsatsen har haft en deduktiv ansats med ba?de ett sambandsbaserat och beskrivande syfte.

I denna uppsats diskuteras föräldraskap och normer runt föräldraskap och hur dessa normer skapas.Uppsatsens syfte är, att med utgångspunkt i Anthony Giddens teori om expertsystem, analyseraföräldratidningar, med fokus på två olika teman gällande information och konsumtion och förklara hurdessa teman i tidningar skapar normer runt identiteten som förälder. Frågeställningarna handlar om hurföräldratidningar skapar identiteter kopplade till information och konsumtion samt hurföräldratidningar blir expertsystem för att forma identitet och normer. Det teoretiska avsnittet utgår frånAnthony Giddens expertsystem samt hur kultur och populärkultur definieras enligt Simon Lindgren ochDominic Strinati. Det teoretiska avsnittet avhandlar även hur postmodern populärkultur definieras ochhur identiteter formas i samhället relaterat till postmodern populärkultur. Den metod som har använts idenna uppsats är baserad på Norman Faircloughs kritiska diskursanalys samt Michel Foucaultsdiskursbegrepp.

Detta examensarbete handlar om byggbranschens syn på samverkansformen partnering Genom att vi har intervjuat aktörer som är verksamma inom olika områden i byggbranschen har vi skapat ett underlag för att kunna belysa åsikterna om samverkansformen partnering ur flera perspektiv. Vi redovisar även hur samverkansformen partnering påverkar ett projekt jämfört med ett projekt som styrs efter traditionella former.Idén om examensarbetet utarbetades med Lars Fredriksson på NCC. För att skapa oss kunskap och en grund att stå på började vi med att bearbeta litteratur inom området för att på så sätt kunna författa en teoretisk referensram. Med stöd av den teoretiska referensramen utformades sedan ett formulär med frågor som vi sedan använt oss av i våra intervjuer. För att få ut maximal effekt av intervjuerna har vi använt vi oss av en diktafon vilket inneburit att ingen information gått förlorad.

Då en pappersrulle har partier där pappret är längre kallas det ibland för slappa stråk. Det finns flera orsaker till slappa stråk och en av dessa orsaker är att pappret har en ojämn tjockleksprofil. I dessa fall uppstår de slappa stråken eftersom den ojämna tjockleksprofilen gör att pappersrullen på de positioner där pappret är tjockare får en större diameter än i övrigt. Då papper rullas över dessa åsar eller valkar som har en större diameter töjs pappret ut och då det rullas av rullen är det slappt. Körbarhetsproblem till följd av att pappret är slappt i vissa partier är ett stort problem inom pappersindustrin.

Flexibilitet utgör idag en generell trend inom organisationer vilken förändrat arbetets villkor och ökat kravet på självständighet för arbetstagare oberoende av verksamhet och bransch. Forskning visar att det finns ett positivt samband mellan flexibla arbetsvillkor och den anställdes arbetsmotivation. Eftersom människorna i en organisation i många fall utgör den viktigaste resursen är det viktigt ur konkurrenssynpunkt att arbetsgivaren utformar arbetet på ett sätt som genererar arbetsmotivation hos den anställde och därmed bättre prestationer. Vad en individ motiveras av har dock enligt tidigare forskning visat sig skilja åt bland annat beroende på dennes generationstillhörighet. Därav är det av intresse att öka förståelsen för hur olika generationers arbetstagare upplever att de flexibla arbetsvillkoren inverkar på deras arbetsmotivation.

Den här uppsatsen redogör för en studie om hur intranät används i organisationerna Ericsson och KPMG och hur intranätets möjligheter att stödja organisationens verksamhet förändras i en Webb 2.0 miljö. Syftet med studien var att underlätta olika organisationers överväganden om att ta till sig och använda sig av en Webb 2.0 standard i deras intranät. Studien består av en teoretisk referensram som sedan kopplas ihop med de intervjuer vi genomfört som mynnar ut i olika förslag på hur intranätet kan förbättras med Webb 2.0. Den teoretiska referensramen behandlar litteratur och artiklar inom området intranät och Webb 2.0. Vi kom bland annat fram till i vår studie att båda dessa organisationers intranät knappt eller inte alls stödjer den tvärfunktionella kommunikation och sökningar på intranätet gav ofta alldeles för många träffar som resulterade i att personalen inte alltid fick tag i det material de var ute efter och vi visade på hur Webb 2.0 kan lösa många av de här problemen..

I detta arbete undersöks utifrån olika aspekter, barn med koncentrationssvårigheter i förskola. Mitt teoretiska perspektiv är motivationsteorin. Min hypotes är att miljöns utformning har betydelse för barn med koncentrationssvårigheter. Mina forskningsfrågor är föjande; Vad är viktigt för att ett barn skall bibehålla sin koncentration? Vad har förskollärarna för ansvar för att bibehålla barnens koncentration? Vad har förskollärarna för strategier så att barnen skall kunna bibehålla koncentrationen? Och Har miljös utformning betydelse för barn koncentrationsförmåga? För att undersöka syftet har kvalitativaintervjuer utförts med tre förskollärare med olika erfarenheter och år inom yrket.

I maj 2005 sändes en TV-dokumentär om kvinnojourerna i Sverige, som orsakade en stundtals hetsig debatt och en intensiv mediegranskning. Här syntes många stereotypa bilder av kvinnor som är aktiva i kvinnojourrörelsen. Syftet med vår uppsats är att undersöka vilka konsekvenser stereotypa bilder får för kollektiv identitet hos aktiva i kvinnojourer, baserat på vilka bilder som de upplever att andra har av dem. Vår teoretiska ram bygger på teorier om kvinnojourrörelsen i Sverige och det motstånd de tidigare har mött, teorier om kollektiv identitet samt teorier om stereotyper. Vår metod består av kvalitativa intervjuer.

ABSTRACTThe purpose with the investigation was to find if there is a relation between daily health active and too reusing theoretic learning for health promotion school?s pupil. In the investigation I have focused into if the Health promotion school?s student has better result at the nation?s test (NT) in Swedish, English and in mathematic in the fifths grade, than the ordinary school that isn?t health promotion school. The personal feelings of the two schools are that there is a connection between health active and too reusing theoretic learning.

Denna studie handlar om invandrare med olika akademisk bakgrund såsom exempelvis läkare, ingenjörer, jurister, lärare, revisorer och sjuksköterskor. Syftet med uppsatsen är att undersöka upplevelser hos invandrare med akademisk utbildning, i vilken de har fått med sig från sina hemländer. Vi vill således se hur deras situation ser ut på den svenska arbetsmarknaden, avseende inkludering och strategi. Därtill vill vi ta reda på informanternas synpunkter på möjligheterna att lyckas eller misslyckas med att etablera sig inom ett kvalificerat yrkesområde. Vi har använt oss utav en kvalitativ metod.Valda teorier lyfter upp relevanta synpunkter för inkludering på arbetsmarknaden hos invandrarakademiker i denna studie.

Detta examensarbete kom till eftersom Sandvik Band ville ha en utredning till stånd gällande sin problemlösning. Detta då Band hade skäl att anta att problemlösningen i många fall skedde i form av ?brandsläckning? med alltför begränsad uppföljning. Syftet med examensarbetet blev att kartlägga hur problem i produktionen upptäcks, löses, följs upp och dokumenteras. Förslag på hur eventuella fel och brister i denna process skulle kunna elimineras skulle också tas fram.

Bakgrund: Enligt Svenska Bankföreningen (2012) uppgick den utgivna volymen av aktieindex-obligationer på den svenska marknaden under 2011 på strax under 42 miljarder SEK. Framför-allt två specifika händelser låg bakom tillkomsten av strukturerade produkter på den svenska marknaden; förskjutningen av ansvaret för sparande från det offentliga till det privata samt avregleringen av de finansiella marknaderna som inleddes redan under 1970-talet (Lindqvist & Malmström, 2010). Privata investerare lockas att investera i strukturerade produkter av den begränsade risken att förlora hela investerade beloppet, samtidigt som man har chansen att vara med på en eventuell positiv utveckling. Bland annat har strukturerade produkterna fått utstå kritik för deras avgifter och kostnader som är svåra för investerare att förstå (Finansin-spektionen, 2012a, s.32 ff.).Syfte: Syftet med denna studie är att ur en placerares perspektiv genomföra en granskning av strukturerade produkters prissättning vid emissionstillfället genom att jämföra produkternas emissionspriser med det teoretiska värdet vi räknar fram för respektive produkt.Genomförande: På grund av den stora bredden av strukturerade produkter, avgränsar vi oss till endast aktieindexobligationerna på den svenska marknaden. Genom att replikera produk-ternas kassaflöden kan vi beräkna respektive produkts teoretiska värde som sedan kan jämfö-ras med produktens emissionspris för att på så sätt undersöka förekomsten av eventuella skill-nader som inte kan hänföras till produkternas arrangörsarvoden.Slutsats: Vår undersökning visar på att det existerar stora skillnader vid emissionstillfället mel-lan det teoretiska värdet som vi har beräknat och de priser som produkterna har emitteras till.

SYFTESyftet med vår studie är att skapa en förståelse för hur de tre belysningsföretagen arbetar med ledarskap och design som en kreativ process för att ge en bild av hur ett ledarskap i designfokuserade företag kan se ut.METODUppsatsen har genomförts som en kvalitativ undersökning genom sammanlagt sex intervjuer. De tre armaturföretagen som valts ut är Bsweden, Zero och Örsjö Belysning. Fem stycken intervjuer ägde rum med personer på ledande positioner i dessa tre armaturföretag. En mejlintervju genomfördes även med en utomstående part.TEORIDelarna i teorin har delats upp på ledarskap, designstrategi och företagsamhet. För ledarskapsdelen tas ledarens roll upp, den kreativa ledarskapsstilen, ledning av kreativa individer och att leda designstrategi.

I den här uppsatsen undersöker vi huruvida produktplacering kan påverka mottagarens åsikt om ett modevarumärke och vad som krävs för att denna typ av marknadsföring ska få en optimal effekt. Utöver de redan existerande teoretiska källorna har såväl kvalitativ och kvantitativ data samlats in, detta i form av en enkätundersökning och ett experiment utförda av oss.Engelsk titel:.