The purpose of this project was to further develop and complete a quadcopter that had been built in an earlier course at KTH, so that it could be used for demonstration and education at the school. The quadcopter was at the beginning of the project completed when it came to hardware, and there was some software functionality implemented but no system for automatic stabilization. The main goal of the project was to implement such a system, and to combine it with the previous functionality to make the quadcopter operable and able to fly. To create a functioning and stable ground multiple basic software features has been implemented, and on top of that additional software to improve the safety, stability and functionality. The most important part is the control system that is responsible for converting sensor and control signals to suitable motor values.

Fo?respra?kare fo?r a?ldersblandade klasser menar att det finns pedagogiska fo?rdelar med denna klassform, sa?som till exempel att elevernas inla?rning och sociala utveckling fra?mjas (Nandrup & Renberg, 1992; Sandqvist, 1994). Syftet med fo?religgande studie a?r att underso?ka om det fo?rekommer sa?dana fo?rdelar i a?ldersblandade klasser och om de kan visas o?ver tid. Detta go?rs genom att ja?mfo?ra elever i a?rskurs 8 som under la?g- och mellanstadiet hela tiden ga?tt i a?ldersindelade klasser (n=423), elever som ga?tt i a?ldersblandade klasser i la?gstadiet men inte pa? mellanstadiet (n=22), samt elever som ga?tt i a?ldersblandade klasser ba?de under la?g- och mellanstadiet (n=30).

Syftet med studien var att undersöka sambandet mellan perfektionism och psykologiska färdigheter hos fotbollspelare. Studien utfördes på 207 fotbollsspelande gymnasieelever som alla gick någon form av fotbollslinje på respektive skola. Informanterna fick fylla i två stycken frågeformulär, Multidimensional Perfectionism Scale som mäter perfektionism och Ottawa Mental Skills Assessment Tool-3 som mäter idrottspsykologiska färdigheter. Resultatet analyserades med hjälp av statistikprogrammet PASW där korrelationer (Pearson) mellan sex dimensioner av perfektionism och tolv psykologiska färdigheter genomfördes. Resultatet visade att det fanns flera signifikanta samband mellan de sex dimensionerna inom perfektionism och de tolv psykologiska färdigheterna. .

Ma?nadssamtalet a?r ett frekvent a?terkommande samtal mellan medarbetare och chefer inom en organisation. I samtalet diskuteras medarbetarens va?lma?ende, resultat som har presterats samt framtida utvecklingsplaner. Syftet med denna uppsats var att utifra?n medarbetares och chefers perspektiv underso?ka hur ma?nadssamtalet bidrar till medarbetares fortsatta utveckling och la?rande.

Den svenska skogsindustrin står inför en rad utmaningar inom den närmaste framtiden. Bioteknik anses kunna skapa en rad konkurrensfördelar åt svenska skogsindustriföretag för att möta dessa utmaningar. I denna kandidatuppsats jämförs de två företagsformerna start-up företag och storföretag för att undersöka i vilken organisationsform som bioteknik har störst sannolikhet att lyckas kommersialiseras inom. Företagsformerna jämförs genom att studera tre dimensioner, vilka uppfattats som särskilt viktiga i det teoretiska ramverk som sammanställts i uppsatsen: betydelsen av entreprenören, kunskapen och teknologin. Resultatet visar att den viktigaste förutsättningen för en lyckad innovationsprocess är en entreprenör som har en stor drivkraft och vision, samt en stor villighet att ta risker.

Syftet med denna uppsats var att belysa förhållandet mellan image och tjänstekvalitet inom försäkrings-branschen. För att kunna besvara vårt syfte studerade vi skillnaden mellan förväntad och upplevd tjänst. Vi studerade även i vilken utsträckning olika faktorer påverkar den upplevda kvaliteten av en tjänst, samt vilket inflytande image har på kunden vid köp av tjänst. En enkätundersökning gjordes bland ett försäkringsbolags kunder, där vi undersökte SERVQUALS sex dimensioner samt imagens påverkan. Vår empiriska undersökning visade att det fanns en klar koppling mellan image och tjänstekvalitet.

Mitt syfte med arbetet är att undersöka hur specialpedagoger arbetar med elever i behov av stöd i sin läs- och skrivutveckling i skolår ett, två och tre. Arbetet ger en översikt om tidigare forskning i ämnet, vad läroplanen säger om tal och språk, läsutvecklingens olika dimensioner, olika inlärningsmetoder, monolog och återberättande som skriftspråksstimulerande inslag samt motivationens och motorikens betydelse för läs- och skrivutvecklingen. Med hjälp av observationer av tre elever och en specialpedagog samt intervjuer av två specialpedagoger gör jag en beskrivning och analys av hur eleverna får stöd och motivation i sin läs- och skrivutveckling. Sammanfattningsvis pekar resultatet på att om eleverna får den hjälp och det stöd de behöver så har de bättre förutsättning för att lära sig att läsa och skriva..

Denna uppsats behandlar fra?gor sa?som vad som ka?nnetecknar la?rande av folkmusik i en institutionell och en icke-institutionell miljo? samt vad som ha?nder na?r folkmusik tra?der in i musikutbildningar. Vad a?r det som pa?verkar la?tfo?rmedlingen i de olika miljo?erna? Underso?kningen har sin utga?ngspunkt i observationer och intervjuer med representanter fra?n en institutionell respektive icke-institutionell miljo? da?r vi har fo?rso?kt att ta reda pa? upplevelser av miljo?n, sta?mning, roller och prestationer.Slutsatsen av underso?kningen a?r att de tva? fo?rmedlingssituationerna a?r mycket lika men att intentionerna skiljer sig. I den institutionella miljo?n a?r utga?ngspunkten att la?ra sig att spela och det finns en nyttoaspekt i la?randet av la?tar da?r syftet a?r att pa? la?ng sikt utvecklas inom folkmusik i stort.

Min avsikt med denna uppsats var att söka en djupare förståelse av fenomenet minneswebbplatser för avlidna personer på Internet. Som ett tidigare helt outforskat fenomen som dessa minneswebbplatser är, så har jag haft förmånen att få välja helt fritt vad jag ska titta närmare på, och hur detta ska genomföras. Detta resulterade i att jag valde att ta reda på hur dessa sorgens regioner tar sig uttryck på minneswebbplatserna. Sorgens regioner som man kan tänka sig är både sociala och spatiala på dessa webbplatser.Jag har beskrivit en rad teoretiska begrepp i metodavsnittet som har kommit att fungera som en ram för analysen av minneswebbplatserna: (själv)representation, aktörer, intimitet, autenticitet, stil och personliga uttryck är dimensioner inom de sociala regionerna, och indexsidan, gemensamma utrymmen, privata utrymmen och länkar till omvärlden är dimensioner inom de spatiala regionerna. Dessa teoretiska begrepp har i analysen på ett systematiskt sätt analyserats och satts i relation till de teoretiska perspektiven för uppsatsen.Uppsatsens teorianknytning är Erving Goffmans resonemang kring främre och bakre regioner, samt regionbeteenden.

Syftet med denna studie var att undersöka möjligheten att producera virke av gran som enbart består av kärnved och därmed öka kvaliteten för fasadvirke.För att uppnå syftet har flera olika metoder kombinerats. Metoderna var enkät, analys av data från experiment, simulering och validering.Kärnvedens diameter beror på ålder/antal årsringar och årsringsbredd. Bredare årsringar närmst märgen innebär en större diameter kärnved vid kärnvedsbildningen och en större diameter kärnved vid avverkning.Det är möjligt att producera virke av gran som enbart består av kärnved. Det innebär emellertid att omloppstiderna kan behöva bli längre för att uppnå dimensioner av 120 ? 195 mm breda brädor och reglar.

Bakgrund: När sjukdom inte längre går att bota övergår vården från att vara kurativ till att vara palliativ. Begreppet palliativ innebär att lindra och vården handlar om att främja patientens upplevelse av livskvalitet genom fysiska, psykiska, sociala, andliga, och existentiella dimensioner. Coping är ett centralt begrepp som innebär strategier för att handskas med svåra situationer och hoppet är en viktig sådan faktor. För patienter i livets slutskede kan hoppet bestå av allt från att bli botad till att leva ett normalt vardagsliv. Lidande är ytterligare ett centralt begrepp, som kan ha kroppsliga och existentiella dimensioner och är inte enbart kopplat till sjukdom.

Syftet med denna uppsats är att studera hur lärare belyser och arbetar med begreppet hållbar utveckling i de samhälls- respektive de naturorienterade ämnena i grundskolans senare år. I undersökningen har kvalitativa intervjuer används där de medverkande lärarna har fört fram sina tankar kring hållbar utveckling. Resultaten har givit en uppfattning om att undervisningen kring hållbar utveckling sker omedvetet trots att läro- samt kursplaner innehåller begreppet. De dimensioner som hållbar utveckling innefattar är uppdelade mellan SO- och NO-blocken vilket medför till en ökad klyfta ämnesblocken emellan..

I denna studie underso?ks fo?rskolla?rares olika fo?rha?llningssa?tt till ho?gla?sningssituationen och barns spra?kutveckling. Syftet a?r att diskutera och problematisera fo?rskolla?rares konstruktioner av barns spra?kliga aktiviteter i samband med ho?gla?sningssituationen. Empirin grundas pa? intervjuer med fem fo?rskolla?rare vilka analyseras med hja?lp av diskurspsykologi.

Denna rapport jämför tre stycken texturmappningsalgoritmer vars uppgift är att öka detaljrikedomen på ytor utan att tillföra några extra polygoner. Algoritmerna är tre stycken pixel-shaders vars uppgift är att skapa illusionen av tre dimensioner istället för två på de ytor algoritmerna är applicerad på. Ytor med få polygoner ska se ut att bestå utav många fler.Fyra expriment har utförts på tre, till formen mycket olika, 3D-modeller tillsammans med tre olika texturuppsättningar berstående utav färg-, normal- och höjdtextur.Resultatet visar att alla tre tekniker har olika starka och svaga sidor och på så vis sina optimala användningsområden..

En vanlig orsak till brott i svetsade kolsta?lskonstruktioner kan ha?rledas till sma? sprickbildningar som uppsta?r i svetsgodset eller det omra?de av grundmaterialet som har pa?verkats strukturellt av energin fra?n svetsprocessen, a?ven kallad HAZ. Dessa sprickor uppsta?r ofta timmar eller dagar efter avslutad svetsning och beror pa? en kombination av va?te, en ha?rd och spro?d mikrostruktur och na?rvaro av spa?nningar.Fo?r att undvika dessa sprickor kan man fo?rva?rma materialet innan svetsning. Den fo?rho?jda arbetstemperaturen ger en la?ngsammare svalning vilken minskar risken fo?r martensitbildning och la?ter va?te diffundera ut fra?n svetsfo?rbandets kritiska delar.