Bakgrund och problemdiskussion: Styrsystem är ett brett och komplext begrepp som kan innehålla många olika komponenter, till exempel budgetering. Bankverksamheterna är hårt reglerade utifrån de lagar och regler som gäller i det aktuella landet som de är verksamma inom. Därför är det viktigt att ha tydliga riktlinjer och styra de anställda så att de inte bryter mot några lagar och/eller regler. Dock finns det en viss problematik kring en hårt reglerad verksamhet. Till exempel kan både regler och strikta budgetar leda till att de anställdas motivation påverkas negativt då de är hårt hållna och inte kan arbeta på det sätt de vill på grund av strikta riktlinjer.

Destination marketing organisations (DMO) är ett fenomen som går att studera utifrån flera aspekter. Vi valde att utgå från DMO positionering och distribution av turismprodukter vilket skapade frågeställningen: Hur förmedlas Norge som en nationell destination? Organisationen är komplex, och detta arbetets syfte är därför att få en ökad förståelse för DMOs arbete utifrån en egenskapad modell, DMOs framställningsprocess av en destination. En deduktiv ansats har används i studien, där teorierna DMO, platsmarkandsföring, kommersialisering samt destination image har behandlats. Dessa teorier har sedan applicerats på ett verkligt fenomen, som i detta fall har varit Norges DMO, Innovasjon Norge. Arbetets empiriska material har samlats in från en mail intervju med Andreas Ørjasæter Solhaug på Innovasjon Norge.

I organisationer koordineras personal och resurser för att de i samverkan ska utföra mer eller mindre krävande aktiviteter. Organisationsstrukturer förändras över tiden, vilket är en naturlig del i all samhällsutveckling. En viktig förutsättning för att kunna förändra sig själv och sin organisation är att skapa förståelse, delaktighet och acceptans för förändringen. Chefer och medarbetare måste kunna svara på frågor av olika slag, framför allt på ?varför?, ?vad?, ?hur?, och har någon annan gjort något liknande och vad är i så fall deras erfarenheter? Aktionsforskning eller Action Research har sin grund i de teorier som Kurt Lewin introducerade redan 1946 och som sedan dess har utvecklats och förfinats i ett flertal riktningar men alla med den deltagande, reflekterande och iterativa forskningsmetodiken som grund.

Sammanfattning Petter Ulmert (2013), Samtalets betydelse för organisatoriskt lärande (Significance of conversation for organizational learning), Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och Samhälle, Malmö högskola. Problemområde Detta arbete handlar om hur kunskap och lärande uppstår i samtal. Jag har undersökt hur anställda uppfattar denna process och hur de tänker kring en organisations förståelse för fenomenet som sådant. Informanterna har fått diskutera hur och när samtal blir lärande, reflektera över sina erfarenheter och i fokusgruppen ta del av andras. På så sätt kan man säga att arbetet i sig självt bidrar till det kunskapande och lärande som jag är ute efter att skapa en större förståelse för. Syfte Studien syftar till att skapa en tydligare bild av hur organisatoriskt lärande och kunskap genereras i samtal. Mina preciserade frågeställningar är; Vilka faktorer inverkar på samtalets förmåga att bli lärande? Hur påverkas lärande samtal av interaktion deltagarna emellan? Hur uppfattar anställda i olika organisationer möjligheter till lärande samtal? Metod och teori Jag har använt ostrukturerad fokusgrupp för insamling av empiri.

Medieteknik är en avdelning på Malmö högskola som dagligen handskas med att vara en innovativ och utvecklande del i en större organisation. Något som skapar möjligheter, men även begränsningar. Högskolans krav, resulterar tillsammans med omvärldens föränderlighet i att avdelningen måste växla mellan struktur, planering, genomförande ? och ? utveckling, innovation av innehåll, utbud, pedagogik. Syftet med rapporten är att undersöka hur en innovativ och kreativ utvecklingsmiljö skapas och bevaras i en organisation/myndighet. Genom en enkätundersökning skapas det empiriska material som, tillsammans med studiet av högskolans villkor, samt förankring i den teoretiska referensramen besvarar den aktuella frågeställningen: Vilka förutsättningar kan påverka en avdelning att arbeta och agera innovativt inom ramen för den större organisationens styrning och krav? Slutsatsen är att Malmö högskola ställs inför en rad motstridiga krav som kräver jämvikt inom organisationen, för att arbetet på avdelningsnivå ska fungera.

Bakgrund: En stor del av alla projekt inom svensk industri genomförs i en så kallad multiprojektmiljö, d.v.s. i en miljö där flera projekt pågår samtidigt. Trots detta är forskningen inom projektledning i huvudsak inriktad på det enskilda projektet. Projekt är i hög grad beroende av den omgivning den verkar inom, men organiseringen av multiprojektmiljön är endast delvis utredd. Vidare är projektledningsläran starkt fokuserad på standardisering av projektarbetet för att uppnå ökad kontroll och precision.

Syfte: Syftet med denna studie är att finna hur och om BalancedScorecard kan fungera som alternativt styrningsverktyg för eninsamlings- och biståndsorganisation som Individuell Människohjälp. Dessutom syftar studien till att se om ettanvändande av Balanced Scorecard möjliggör enoperationalisering av deras insamlings- och kommunikationsavdelnings vision.Metod: Vi har utfört en kvalitativ fallstudie av Individuell Människohjälps insamlings- och kommunikationsavdelning. Data har främst samlats in genom personliga intervjuer ochdokumentundersökningar.Teoretiskt perspektiv: Vår teoretiska referensram består av prestationsmätning, Balanced Scorecard samt ett exempel på användande av Balanced Scorecard i en icke-vinstdrivande organisation.Empiri: Studien bygger på intervjuer med medarbetare på Individuell Människohjälp och på deras insamlings- och kommunikationsavdelning. Dessutom har dokument rörande verksamheten haft en stor roll. Sammanfattningsvis kan sägas att ett BSC kan vara en möjlig väg för en insamlings- och biståndsorganisation att mäta sin måluppfyllelse.

Internet och tjänstesektorns framfart har ökat pressen på organisationer att kunna leverera tillfredsställelse hos sina kunder. En organisations ekonomiska välmående är mycket beroende av kundernas välmående. En förutsättning för att få en kund att återkomma samt sprida ett positivt budskap om en organisation är att kundens behov tillgodosetts. En metod som tillämpas för att reducera missnöje och uppnå tillfredsställelsen hos kunderna är en effektiv klagomålshantering. Olyckligtvis visar teorin på att en effektiv klagomålshantering inte är en självklarhet hos många organisationer.

Den ökande globala konkurrensen om resurser och arbeten har lyft fram kompetens och kompetensutveckling som en nyckeluppgift för många företag och organisationer. Forskningsrapporten inriktar sig på kompetensutveckling och hur denna tillgodoses inom företag och organisationer. Studien fokuserar på utbildningsledaren och dennes roll och inflytande över kompetensutvecklingen i organisationer. Syftet är att ge en ökad kunskap om behovet av en utbildningsledare samt dennes roll och påverkan i organisationen. Metoden för studien är personliga intervjuer med utbildningsledare och deras överordnade i tre olika organisationer, två internationella företag och en offentlig organisation. Studien visar att det fanns ett behov av att ha en funktion i undersökta organisationer.

Mellanchefspositionen beskrivs ofta som en utsatt position, de sitter mitt emellan ledningens och de anställdas krav och förväntningar. Syftet med uppsatsen är att se vilka likheter och skillnader det finns i synen på mellanchefen och dess roll mellan över- och underordnade inom en organisation. Ett delsyfte är att se vad dessa likheter och skillnader innebär för mellanchefen och hans eller hennes arbetssituation. Det finns en mängd forskning inom ledarskap, i beskrivningen av tidigare forskning berörs främst Brigitta Ahltorps avhandling ?Ledarskap ur ett ledningsperspektiv? som syftar till att beskriva hur chefer ser på sig själva och hur deras medarbetare ser på dem. Jag presenterar även en tidigare studie som är en b-uppsats som hade syftet att ?belysa hur mellanchefer uppfattar sin roll och situation inom två organisationer?.

Earlier the regional social insurance office was exposed to critisism because of bad administration and a lack of providing public service. Among other things the regional social insurance office was attacked because of long investigation hours and indinstinct working methods and was blamed for not being able to solve the unhealth in the society. This lead to the reformation of the previous regional social insurance office into a government authority agency on the first of Januari, 2005. Extensive organizational changes were made so that regional social insurance office could handle the demands and become a uniform public administration. I have made a qualitative study where the purpose was to se how the changes affected the public administrators and I focused on their participation and willingness to change.

SammanfattningDå socialtjänstens insatser, exempelvis institutionsplaceringar, innebär en omfattande intervention i klientens liv, krävs att insatserna är av god kvalitet. Kvalitetsaspekten är något som alla organisationer behöver förhålla sig till, och inom det sociala arbetet har den evidensbaserade praktiken utvecklats för att åstadkomma detta. Detta är dock beroende av hur organisationen är utformad och hur arbetet bedrivs. Ansvaret för denna utformning åläggs ofta organisationens ledning. Denna litteraturstudie syftar således till att närmare granska vilka grundläggande ledningsmässiga, organisatoriska och institutionella villkor samt komponenter som bör finnas för att ett effektivt och professionellt behandlingsarbete ska erbjudas institutionsplacerade ungdomar.

Huvudsyftet med uppsatsen är att klarlägga vilka förutsättningar och grundvärden som legat till grund vid designandet avFörsvarsmaktens ledningsorganisation. Här belyses faktorerna som legat till grund för organisationsdesignen, både deexplicita och de implicita faktorerna. Uppsatsen svarar på följande frågeställningar: Fanns det förutom de explicituttryckta utgångsvärdena några implicita som påverkade designen av organisationen och vilka var de i sådana fall?Användes någon organisationsteoretisk modell vid organisationsutvecklingen och vilken vetenskaplig grund bygger dennya organisationen på? Är organisationen designad av eller med stöd av organisationsteoretiska fackmän eller harorganisationsutvecklingen drivits av lekmän? Vilka erfarenheter kan man dra av denna organisationsförändring och hurskulle man kunna dra nytta av dessa vid en eventuell ny omorganisation av ledningsorganisationen?Den teoretiska ramen utgörs av Harold Leavitts (1965) systemmodell och modellen är en bra utgångspunkt för attdiskutera hur olika fenomen och problem i organisationen hänger ihop. Modellen påminner oss om att strukturen alltid ärknuten till andra komponenter i organisationen.

Vår uppfattning är att organisationen måste vara konsekvent i sitt strategiarbete, även för ett avgränsat område som medarbetarsamtalet, om målöverensstämmelse ska uppnås. Speciellt i kunskapsintensiva organisationer där medarbetarsamtalet kan vara en grund för att kartlägga behov av kompetensutveckling. Uppsatsens syfte har varit att studera hur medarbetarsamtalet kan förmedla och stödja implementeringen av organisationens övergripande strategi samt skapa målöverensstämmelse mellan medarbetare, ledning och verksamhet. Vår fallstudie, baserad på halvstrukturerade, personliga intervjuer, har utförts på tre olika hierarkiska nivåer inom en kunskapsintensiv organisation. Analysen har grundats på Simons styrmodell ?levers of control? som bygger på att organisationens alla värderingar, mätningar, interaktion och gränser tillsammans styr organisationens medlemmar i samma riktning.

IT-system utvecklas idag ofta i globalt distribuerade organisationer. Detta görs för att möta de krav som ställs från omgivningen samt för att finna specialkompetens. En global organisation kan medföra distribuerat arbete, alltså att utvecklingsgrupper sprids över flera platser. Ett problem med detta kan vara att få alla delar av verksamheten att arbeta mot ett gemensamt mål. Koordination ? att hantera beroenden mellan element i komplexa organisationer för att möjliggöra effektivt arbete mot ett gemensamt mål ? blir då en viktig aktivitet.