Opportunism och opportunistiska beteenden framställs som negativa beteenden som är svåra att identifiera. Det leder till risk och osäkerhet i relationer samt Transaktioner. Osäkra förutsättningar skapar misstro och tar sig uttryck i transaktionskostnader för att styra opportunism. Personliga relationer och förtroenden uppfattas som alternativa metoder för att styra opportunism och opportunistiska beteenden. För att styra personliga relationer med avsikt att hantera opportunism är medvetenhet och erfarenhet centrala begrepp.

Rättsläget vad gäller beskattningen av FoU-samarbeten i enkla bolag synes i vissa avseendenvara oklart. Trots detta har inkomstskatterättsliga implikationer av FoU-samarbetenmellan företag inte behandlats i någon större utsträckning i doktrinen. Tyngdpunkten idenna uppsats ligger på den resultatfördelning och de förmögenhetsöverföringar som kanuppstå i samband med FoU-samarbeten och de tänkbara inkomstskatterättsliga effektersom de för med sig. Vid en belysning av dessa Transaktioner har vi funnit att det finns ettbehov av klargöranden för hur dessa skall behandlas inkomstskatterättsligt.Utifrån vår studie framgår det att samarbetsavtalet får en avgörande betydelse för beskattningeni enkla bolag. Den rådande uppfattningen synes alltså vara att ett bolagsavtal kan haskatterättslig verkan avseende inkomstfördelningen utan att en äganderättsförändring behöverske.

Anva?ndandet av internet i mobiltelefonen har o?kat drastiskt de senaste a?ren och detta fenomen inneba?r att ma?nniskor har tillga?ng till internet i sto?rre utstra?ckning a?n fo?rut. De svenska bankerna har tagit tillvara pa? denna trend genom att utveckla mobila bankapplikationer da?r de erbjuder sina kunder mo?jligheten att utfo?ra banka?renden med hja?lp av mobiltelefonen. A?ven om fo?rdelarna med denna tillga?ng a?r ma?nga, finns det a?nda? vissa nackdelar.

Idrotten är idag inte endast en möjlighet för att förbättra folkhälsan, utan även en betydande ekonomisk sektor. Transaktioner som genomförs inom idrotten involverar stora summor pengar och en aktör som blivit ett allt vanligare inslag är idrottsagenten. Agenten är primärt en mellanhand mellan idrottens parter och erbjuder en mängd olika tjänster. Det finns dock tveksamheter kring hur ersättningen till agenten, dvs. agentarvodet, ska beskattas enligt svensk rätt.

Mindre företag i Sverige använder även i dag äldre DOS-baserade (Disk Operating System) program för att hantera sina administrationsbehov. I takt med övergången till fönsterbaserade applikationer har även behovet av hanteringen av övergången ökat. I detta examensarbete har företaget ifråga haft behov av en uppdatering av dess befintliga DOS-baserade administrationsprogram. Uppgiften har varit att ta fram ett motsvarande Windows-baserat administrationsprogram med stöd för alla de funktioner som det ursprungliga programmet hade men med utökad funktionalitet. För att lösa denna uppgift har första steget i samråd med företagets representant varit att analysera hur användarna använder det befintliga systemet för att ta reda på de funktioner som behövdes för att skapa ett väl fungerande program.

I takt med att industrisamhällets fabriker tystnar övergår vi till ett informationssamhälle där råvarorna är idéer som förädlas till upplevelser. Samtida diskursiva skeenden som ett förpackande av och en estetisering kring äldre miljöer kan förklara den förvirring som råder kring vad som egentligen är autentiskt. Begreppet autenticitet är i sig dock lika förvirrande. Genom att vända bort blicken från människors användning av begreppet per se och istället undersöka de kvaliteter som relaterar till begreppet, möjliggörs ett perspektiv för att förstå kreativa processer, utveckling av idéer, värderingar, trosföreställningar och målsättningar. Upplevelseindustrin kan då förknippas med andra former av utbyten än ekonomiska Transaktioner, däribland kreativ utveckling och existentiella känslor av att vara med i ett större sammanhang.

Sedan 2005 har tillämpning av den internationella standarden IFRS/IAS varit obligatoriskt för alla svenska noterade bolag i deras koncernredovisning. Trots det relativt nya införandet av standarden sker hela tiden ändringar och tillägg i rekommendationerna. I januari 2009 kommer en ny reviderad version av standarden IAS 1 ?Utformning av finansiella rapporter?. Den nya versionen innebär att även de Transaktioner som tidigare enbart redovisats direkt mot eget kapital, och som inte är hänförliga till ägarna, nu ska redovisas över resultaträkningen.

Den organiserade brottsligheten och även den ekonomiska brottsligheten tillhör det nutida rättsystemets problemområden. En del i bekämpandet av dessa är lagen (1993:768) om åtgärder mot penningtvätt (PTL). Lagen har sedan dess ikraftträdande utvidgats betydligt i omfattning men även genomgått en rad förändringar. Syftet med denna uppsats har varit att utröna på vilket sätt lagen har förändrats och utvecklats sedan dess tillkomst. För att kunna jämföra det teoretiska i lagen med dess tillämpning har intervjuer gjorts med Finansinspektionen, Föreningssparbanken och Finanspolisen.

Mindre företag i Sverige använder även i dag äldre DOS-baserade (Disk Operating System) program för att hantera sina administrationsbehov. I takt med övergången till fönsterbaserade applikationer har även behovet av hanteringen av övergången ökat. I detta examensarbete har företaget ifråga haft behov av en uppdatering av dess befintliga DOS-baserade administrationsprogram. Uppgiften har varit att ta fram ett motsvarande Windows-baserat administrationsprogram med stöd för alla de funktioner som det ursprungliga programmet hade men med utökad funktionalitet. För att lösa denna uppgift har första steget i samråd med företagets representant varit att analysera hur användarna använder det befintliga systemet för att ta reda på de funktioner som behövdes för att skapa ett väl fungerande program.

SammanfattningFöretag med koncernbidragsrätt har en möjlighet att överföra enstaka till-gångar till underpris utan att tillgångens övervärde uttagsbeskattas. För att få genomföra en kvalificerad underprisöverlåtelse som leder till undantag från uttagsbeskattning finns ett villkor i 23:16, 1 st. IL. Villkoret stadgar att för-värvaren måste vara skattskyldig för tillgången i Sverige. Det innebär att moderbolag inte kan genomföra gränsöverskridande underprisöverlåtelser till ett dotterbolag utan att transaktionen leder till uttagsbeskattning.

Införandet av standarden IAS/IFRS i Sverige är en effekt av den internationalisering som skett de senaste åren. En stor skillnad märks bland de företag som nu måste redovisa tillgångar till verkliga värden istället för som tidigare till historiska värden. Skogskoncernerna ställs inför ett sådant faktum. Effekten blir att en mer rättvisande bild av skogens värde uppkommer.De intervjuade företagen, Bergvik Skog AB, Holmen, SCA, Sveaskog och Öhrlings PricewaterhouseCoopers håller med om att dolda värden försvinner och en mer rättvisande bild uppkommer men anser även att IAS 41 inte är direkt anpassat för nordiskt skogsbruk och att endast en approximation av det verkliga värdet kan uppnås. Respondenterna åsyftar särskilt på de lagstadgade återplanteringskostnader som inte får vara med i beräkningarna enligt en bokstavstolkning av IAS 41 men som ändå tas med av svenska skogsbolag.IAS 41 förespråkar främst att skogstillgångarna ska värderas enligt rådande marknadspriser.

Bakgrund: Tidigare forskning har visat att insynspersoner tenderar att överavkasta påinvesteringar i eget bolag. Det råder dock delade meningar kring varför insynspersonertenderar att överavkasta. Vid genomgång av tidigare studier påträffades ingen kvalitativstudie, varav vi ansåg det vara av intresse att studera fenomenet genom intervjuer medinsynspersoner.Syfte: Uppsatsen syftar till att studera och kartlägga motiven bakom insynspersonersköp- och säljTransaktioner i eget bolag. Med hjälp av tidigare forskning samt en ny infallsvinkeli form av teorier inom behavioural finance analyseras varför insynspersonertenderar att uppnå överavkastning på investeringar i eget bolag.Genomförande: Studien har genomförts med utgångspunkt i åtta intervjuer med insynspersoner.Resultat från tidigare studier på området låg till grund för vilken informationvi med intervjuerna ville uppnå djupare förståelse kring. Den insamlade empirinhar analyserats utifrån empirisk forskning och teorier inom behavioural finance.Slutsats: I studien presenteras en ny hypotes vilken förklarar insynspersoners överavkastningsom en följd av befintlig lagstiftning.

Undersökningen behandlar outsourcing av ekonomifunktioner. Syftet var att undersöka vilka åtgärder outsourcingföretag kan vidta för att motverka att deras kunder förlorar kontroll vid utkontraktering. Studien innefattar även hur outsourcingföretag kan förvissa sina kunder om detta.Vi valde att genomföra intervjuer eftersom vi ansåg att det var den mest lämpliga metoden för vår undersökning. Under intervjuerna framkom det olika synpunkter beträffande om kontroll överhuvudtaget förloras eller inte. Outsourcingföretagen var dock relativt samstämmiga om vilka åtgärder som behöver vidtas samt vad som förvissar kunder om att de inte förlorar kontroll vid outsourcing.

Bakgrund: Ideella föreningar är mycket vanliga i det svenska samhället men det saknas en civilrättslig lagstiftning som reglerar dem. Föreningarna har ofta stor omsättning och stora tillgångar. Det ska vara skattemässigt neutralt mellan olika verksamhetsformer men det finns föreningar som har en del av sin verksamhet i företagsform.Syfte: Att beskriva och förklara hur gällande regelverk och praxis påverkar ekonomi, redovisning och verksamhet i ideella föreningar. Särskilt sådana ideella föreningar som ingår i eller har nära samverkan med en koncern. Syftet är vidare att redogöra för de faktorer som påverkar företrädarna i ideella föreningar till att lägga viss verksamhet i företag samt vilka Transaktioner som förekommer inom koncernen.

Företag runt om i världen genomför mängder av Transaktioner, vilka kan förenklas och effektiviseras med affärssystem. Driftsättning av affärssystem är en omfattande process som kräver kunskap, engagemang och planering från de inblandade parterna. Leverantörerna av affärssystem samarbetar ofta med externa konsultbolag vilka bistår med sin kunskap rörande implementationsprocessen och driftsättningen av affärssystem. De externa konsulterna är beroende av ett samarbete med kunden och framförallt de personer som ska använda systemet, de så kallade användarna. Detta för att få kunskap om verksamheten och de förhoppningar som finns på affärssystemets framtida funktionalitet.