Samtida diskursiva skeenden som en ekonomisering av det kulturella fältet och en estetisering av det ekonomiska fältet kan förklara att nya samarbetsformer mellan kultur och näringsliv möjliggjorts. Samarbetena har dock ännu inte konceptualiserats. Genom att vända blicken bort från sponsringsbegreppet och istället förstå samarbetenas dynamik skapad i samarbetet per se, möjliggörs ett perspektiv, där förståelsen samarbetenas dynamik tillåts införliva social interaktion och utveckling av attityder, värderingar, trosföreställningar och målsättningar. Utbytesrelationen kan då förknippas med andra former av utbyten än ekonomiska Transaktioner, däribland kunskapsutbyte och lärande.Denna studie som syftar till att förstå samarbeten mellan kultur och näringsliv har utvecklats runt två empiriska undersökningar av samarbeten som uppfattades gå bortom sponsringsbegreppet. Fallstudierna utgjordes av samarbetet mellan S-Lab, en forskningsgrupp inom Telia och realtidskonstnärerna i Splintermind samt projektet ?Hör upp Stockholmare!?, i vilket konst- och designhögskolan Konstfack samarbetade med Gallerian, ett köpcentrum i centrala Stockholm.Tillsammans med tidigare teori och utvidgad förståelse, har tolkningen av de studerade fallen inneburit en studie i syfte att förstå samarbetenas dynamik.

År 2014, var kläder och skor två av de varukategorier som resulterade i flest Transaktioner online, i Sverige. Till följd av att e-handeln växer, behöver företag inom modeindustrin utveckla sin visual merchandising online, så att den är lika effektiv som i fysiska butiker. De amerikanska forskarna Ha, Kwon och Lennon (2007) utvecklade i en studie en taxonomi där de undersökte visual merchandsing-element på den koreanska och amerikanska e-handelsmarknaden. Syftet med denna studie är att testa den taxonomi som Ha et al. (2007) utvecklade, på e-handelssidor riktade mot den svenska marknaden.

När en tillgång tas ut ur en näringsverksamhet utan att marknadsmässigt vederlag har erlagts presumeras en beskattningsåtgärd. Huvudregeln är då att beskattning skall ske som om tillgången har avyttrats för ett pris som motsvarar marknadsvärdet. Detta innebär att överlåtaren kan komma att uttagsbeskattas för skillnadsbeloppet mellan marknadsvärdet och det eventuella vederlaget. Det är dock en allmän uppfattning att affärsmässigt välmotiverade omstruktureringar skall kunna ske utan att detta utlöser någon omedelbar beskattning. Därmed kan uttagsbeskattning underlåtas om förutsättningarna för en underprisöverlåtelse är uppfyllda.

Allt fler företag blir globala och har internationella kunder. För att öka sina chanser att få finansiering noterar många svenska företag sig på utländska marknadsplatser. Den snabba förändringen av de internationella finansiella marknaderna har medfört en utbredd användning av ett flertal finansiella instrument. Europaparlamentet har godkänt en förordning om tillämpning av IAS, som trädde i kraft i början av juni månad 2002. Förordningen kräver att alla börsnoterade europeiska företag senast 2005 ska upprätta koncernredovisning enligt IAS.

Denna uppsats handlar om internprissättning av immateriella tillgångar/rättigheter, med fokus på mjukvara och varumärke. En fallstudie gjordes i ett spelbolag som visade att det är svårt att hitta en internprissättning metod som återspeglar en rättvis fördelning av intäkter mellan företagets olika bolag. Ersättning av den här sortens Transaktioner mellan närstående bolag kallas royalty.Vår studie visar på brister i instruktionerna för armlängdsprincipen och den svåra jämförelsen av interna priser i förhållande till den externa marknaden. IP som mjukvara och varumärke består oftast av mer än bara en produkt utan är snarare en kombination av tjänster och produkter. Att därför hitta en jämförbar okontrollerad transaktion i den externa marknaden är mer eller mindre omöjligt.Lösning på detta problem finns i analyser som; funktionell analys, jämförbarhetsanalys och värderingsmetoder.

Titel: Penningtvättslagen- Revisorers praktiska inställning till lagen Från den 15 mars 2009, gäller en ny penningtvättslag i Sverige. Lagen grundar sig på EU:s tredje penningtvättsdirektiv som gäller i alla EU-länder. Liksom tidigare skall kunderna identifieras och misstänkta Transaktioner anmälas till Finanspolisen. Affärsförbindelserna skall nu dessutom följas upp, och jämföras med vad som är känt om syftet med denna förbindelse. Vi ville inrikta oss på något aktuellt och förändringarna i Penningtvättslagen kändes därför intressanta.

Denna studie kartlägger om det är möjligt att med hjälp av svenska insynspersoners värde-pappershandel prognostisera den svenska aktiemarknaden. Individuella insynspersoner har tidigare visats ha mer information kring enskilda företag än övriga aktörer på en aktiemarknad och har vistats skapa överavkastning gentemot marknaden. Aggregerad insynshandel har tidi-gare visat sig ha ett positivt samband med framtida avkastning på aktiemarknader.För att undersöka sambandet mellan svensk insynshandel och den svenska aktiemarknaden använder vi finansinspektionens insynslista som innefattar över 209 000 Transaktioner av svensk insynshandel för perioden 1991-2013. Detta material undersöks tillsammans med hi-storiska indexvärden över tidsperioden och sambandet kartläggs med hjälp av OLS-regressioner. Vi undersöker även vad som driver sambandet mellan insynshandel och framtida avkastning, och vilket ekonomiskt värde det finns i insynshandel som prognosinstrument.Resultaten visar på att det finns ett statistiskt signifikant positivt samband mellan insynshan-del och framtida avkastning på den svenska aktiemarknaden.

Vi har i denna uppsats försökt belysa och diskutera problematiken med traditionskravet för industrin. Genom en rättsdogmatisk undersökning har vi sökt finna svar på frågorna: vilken effekt har traditionsprincipen för den tunga industrin i dagens samhälle, uppfyller traditionskravet fortfarande de bakomliggande syftena, vilka realistiska alternativ finns det till detta sakrättsliga moment och är det önskvärt att avskaffa traditionsprincipen till förmån för något annat sakrättsligt moment vid köp inom tung industri? Under rubriken2. Borgenärsskydd genom separationsrätt görs en beskrivning av sakrättsmomenten tradition, avtal och registrering och vilka områden dessa reglerar idag. I 3.

Detta examensarbete behandlar elektroniska Transaktioner, i huvudsak betalningar över Internet med tonvikt på säkerhet. Vidare behandlas också frågor kring vilka kriterier en betalningstransaktion bör uppfylla för att anses juridiskt bindande. Examensarbetet riktar sig till en publik som redan tillgodosett sig baskunskaper i ekonomi och data.Resultatet av undersökningen vilar på en kombination av telefonintervjuer och litteraturstudier. Personer som intervjuats är: Christian Wettergren ?forskare på KTH, Hans Öjemark -verksjurist på Post och telestyrelsen, Lars Lindgren ?jurist på Handelsbanken och Mats Thunander ?projektledare för Handelsbankens SET-pilot.Kriterierna som bör uppfyllas för att en betalningstransaktion vid handel över Internet skall anses säker är enligt vad som framkom i min undersökning att transaktionen skall vara atomär, konsekvent, isolerad, bestående, skyddad mot insyn, inte kunna ändras utan upptäckt, klara autenticitetskontroll och inte vara reproducerbar.Kriterierna för att en betalningstransaktion vid handel över Internet skall anses juridiskt bindande är enligt vad som framkom i min undersökning att inblandade parter är väl identifierade t.ex.

Den 1 januari 2007 träder en formell skyldighet för internationella företag ikraft, att skriftligen dokumentera sin prissättning vid gränsöverskridande Transaktioner inom en intressegemenskap. Syftet med denna uppsats är att undersöka och redogöra för vilka effekter dessa nya dokumentationsregler kan väntas få för Skatteverket och de internationella företag som omfattas av reglerna. För att erhålla djupare kunskap om vilka effekter dokumentationskravet kommer att medföra valde vi att utföra intervjuer med tre skattekonsulter, en representant från ett företag som berörs, en representant från Skatteverket samt en representant från Finansdepartementet.I nuläget regleras internprissättningen för internationella företag genom armlängdsprincipen. Företagen är därför redan nu skyldiga att känna till om internprissättningen överensstämmer med denna princip, vilket i praktiken endast kan ske genom att en dokumentation upprättas. Uttryckliga dokumentationskrav medför därför små regelmässiga förändringar.Ingen lagstadgad skyldighet att upprätta dokumentation finns dock och många svenska företag har därför inte någon dokumentation för närvarande.

Sverige har haft ett starkt samband mellan redovisning och beskattning ända sedan införandet av KL på 1920- talet. Kopplingen innebär att beskattningen i de allra flesta fall baseras på företagens redovisning. Redovisningen är dynamisk eftersom den i hög utsträckning styrs av rekommendationer och god redovisningssed är ett begrepp som är skapat att passa en stor massa av företag i många olika branscher. Detta gör att företagen har möjligheter att tolka och styra hur olika Transaktioner redovisas, och därmed när de skall tas upp till beskattning. Vårt syfte med uppsatsen är att se om det är av redovisningskvalitativt intresse att ha god redovisningssed som rättsstandard i både redovisningen och beskattningen.

Riksdagens skatteutskott beslutade den 28 februari 2012 att det behövde göras en utredning avseende regelverket för F-skatt. Av utredningen framkom att regelverket har möjliggjort för arbetsgivare att säga upp sin personal och sedan låta dem jobba kvar som egenföretagare i form av F-skattare. Det framkom även att det specifikt inom åkeribranschen förekommer att uppdragsgivaren säger upp sina anställda chaufförer och istället anlitar utländska påstådda egenföretagare som chaufförer. Följden av detta är att den svenska uppdragsgivaren slipper betala arbetsgivaravgifter och undkommer mervärdesskatt. Det innebär i sin tur att Sverige förlorar en hel del skatteintäkter.Uppsatsen behandlar denna problematik avseende åkeribranschen genom att den utreder två situationer med utländska egenföretagare som chaufförer.

Problem: Utvecklingen i va?rlden ga?r mot en allt mer kunskapsinriktad ekonomi da?r den immateriella tillga?ngen intellektuellt kapital blir viktigare bland fo?retag. De redovisningsprinciper som finns idag baseras pa? principer fra?n sa? tidigt som 1400-talet da? man ville bokfo?ra Transaktioner fo?r in- och utbetalningar av pengar. Principerna modifierades na?got under den industriella revolutionen fo?r att man skulle kunna sa?tta upp materiella ting som tillga?ngar.

Syftet med den externa redovisningen som företag presenterar är att förse dess intressenter med information om företagets ekonomiska ställning. Bristen på både tid och pengar gör att en revisor inte kan granska alla Transaktioner som uppkommer i ett företag, utan han/hon måste således prioritera det som är mest väsentligt att granska. Det finns i praktiken dock inga enkla och entydiga svar på vad som är väsentligt eller inte. Istället är det upp till revisorn att lita på sitt omdöme och sin erfarenhet för att bedöma vad som är väsentligt att granska. Syftet med den här studien var att undersöka hur olika revisorer på små revisionsbyråer gör väsentlighetsbedömningen.

Teknik är idag en integrerad och betydelsefull del av vårt samhälle och vårt affärsliv. De flesta företag har olika IT-system som underlättar i delar av deras verksamhet. En vanligt förekommande transaktion i affärslivet är följaktligen avtal om köp och utveckling av IT-system som ingås mellan en beställare och en leverantör.Uppsatsen har som syfte att analysera hur immaterialrättsregleringen i IT-systemleveransavtal bör utformas. För att ge en förståelse för varför klausulen bör skrivas på det sätt som anges i uppsatsen analyseras gällande rätt, praxis och tillämpliga tolkningsprinciper på området.Uppsatsen belyser de grundläggande problem som äganderättsbegreppet skapar i Transaktioner som avser immateriella rättigheter samt de inbyggda motsättningar som ofta finns i avtal. Jag har kommit fram till att ett praktiskt angreppssätt bör hållas när man skriver en immaterialrättslig klausul i IT-systemleveransavtal istället för att försöka fördela äganderätten till de immateriella rättigheterna mellan parterna.