Syfte: Syftet med denna uppsats a?r att visa det eventuella motsta?nd som idag finns inom professionsorganisationer med att ha en chef med la?gre yrkesexpertis a?n sina ansta?llda. Vi vill lyfta fram vilka kvalifikationer en chef inom en professionsorganisation bo?r ha och vad det a?r som go?r att cheferna lyckas med sitt chef- och ledarskap. Resultat: Studien kommer sammanfattningsvis fram till att det eventuella motsta?nd som kan finnas med att ha en icke la?kare som chef, inte existerade i de fall vi underso?kte. De kvalifikationer som en chef inom en professionsorganisation bo?r ha a?r egenskaper som att vara personlig, omta?nksam, att styra med hja?rtat, lyssna pa? sina medarbetare, besitta kompetens och a?r inte vara ra?dda fo?r att ta beslut och agera da? det kra?vs. .

Föreliggande studie undersöker de fem förbundskaptener som verkar i flick- (F16, F17 och F19), ungdoms- (U23) och damlandslaget i fotboll. Syftet med undersökningen är att skaffa sig kunskap om deras uppfattning om coaching och ledarskap samt undersöka hur förbundskaptenerna coachar och leder under landslagssamlingarna. Metoderna är intervjuer samt observationer vid matcher och träningar hos samtliga aktuella landslag. Undersökningen har tagit del av Svenska fotbollförbundets tre styrdokument för utbildning av flick-, ungdoms-, och damspelare på landslagsnivå, Spelarutbildningsplan från F15 till A-landslag (2010), Arbetssätt och roller, från F15-U20 (2013) samt Spelarutbildningsplan 2013.Förbundskaptenerna anger att de är formade av sina första år inom idrotten. De har samtliga en lång fotbollskarriär som spelare och tränare.Ledarskapet utgår från spelarnas delaktighet och inflytande. Delaktighet, nyfikenhet och aktivitet är nyckelord för spelarna.

Det råder en ojämn uppdelning av män och kvinnor inom arbetslivets ledande poster, vilket till stor del kan härledas till könsstereotyperna. I majoriteten av fallen är det männen som har makten inom näringslivet, så även makten att förändra denna obalans. Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur manliga chefer ser på ledarskap, sitt eget och andras, hur detta relateras till kön och vertikal könsegregering inom arbetslivet, samt vilka hinder de anser att det finns för kvinnor att nå ledande positioner. Fem manliga chefer intervjuades varefter en tematisk analys genomfördes. Ur materialet framträdde teman som påvisar att dessa män anser att kvinnor utgör mycket bra ledare, men hindras av en mängd faktorer.

Syftet med följande arbete är att få grundläggande kunskap om begreppet klassrumsklimat och ledarskapets betydelse för klassrumsklimatet. Jag vill ta reda på hur ett klassrumsklimat kan gestalta sig och undersöka hur elever kan beskriva sin klassrumssituation. För att söka svar på mina frågeställningar har jag använt mig av litteraturstudier, en klassrumsobservation och elevintervjuer i år 4. Resultatet av den utvalda klassen visar att klimatet i gruppen till stor del beror på det ledarskap som råder. Elevers sciala relationer är något som ständigt bör uppmärksammas ch arbetas med i skolan för att kunna nå ett positivt klimat.

Idag finns en mängd olika varianter av att arbeta med systematiskt kvalitetsarbete och kvalitetssäkring. Kvalitetsarbete har två olika syften, dels kvalitetsförbättringar och dels kvalitetssäkring. Med kvalitetsförbättringar menas att kvalitetsarbetet är en kontinuerlig process där man systematiskt strävar efter ständiga förbättringar. Kvalitetssäkring innebär att säkerställa kvaliteten på en produkt eller tjänst genom att säkerställa kvaliteten på det löpande arbetet. Eftersom kvalitetssäkringstrenden har kommit att inbegripa alla olika delar i verksamheter, inte bara de som är lätta att mäta och utvärdera, har vi intresserat oss för hur man arbetar med kvalitetsarbete och kvalitetssäkring av ledarskap och detta mynnade ut i vårt syfte:Vårt syfte är att studera hur konsulter, kvalitetssamordnare och chefer på enhetsnivå resonerar kring möjligheten att kvalitetssäkra ledarskapet samt hur man arbetar med kvalitet kopplat till ledarskap idag.Den teori som vi utgått från berör huvudsakligen standardisering, kvantifiering och generellt kontra specifikt ledarskap.

Militärt ledarskap har tidigare utforskats inom en militär kontext. De senaste åren har många officerare slutat inom försvaret och blivit chefer inom det civila. Uppsatsen undersöker kvalitativt huruvida dessa chefer har nytta av erfarenheten från försvaret i sitt civila ledarskap. Detta görs utifrån en litteraturgenomgång av ledarskapsforskning och den militära kontexten. Tretton chefer på mellanchef till VD-nivå intervjuades i ett semistrukturerat format inspirerat av grundad teori.

Previous research has shown that the psychosocial work environment and leadership have a significant influence on the employees work satisfaction. Still there is much to explore regarding the employees experiences about these two subjects. A qualitative approach was used in this study to increase the understanding of the employee´s experience of psychosocial work environment and leaders role affecting it. Eight semi structured interviews were carried out at two organizations with four interviews in each place. The data was transcribed and a meaning concentration analysis was conducted.

Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka hur reflektions- respektive produktionsinriktat ledarskap förhåller sig till nutida diskurs om militärt ledarskap inom den svenska försvarsmakten och Försvarsmaktens utbildningar. Två frågor ställdes: På vilket sätt ges uttryck för ett reflektions- respektive produktionsinriktat ledarskap i, inom försvarsmakten och Försvarsmaktens utbildningar 2008-2010, svenska dagsaktuella militära texter om ledarskap? Kan olika tendenser skönjas, där en inriktning betonas på bekostnad av den andra, eller där båda inriktningarna låter sig förenas?Litteraturstudien hade en kvalitativ ansats med inslag av hermeneutik. Från på förhand bestämda inklusions- och exklusionskriterier valdes nio olika texter/dokument ut. Från dessa dokument erhölls svar till frågorna.Resultatet sammanfattades i tre slutsatser:1.

AbstractUr ett elevperspektiv belyser uppsatsen frågan vad en ?bra? lärare är. Elevers åsikter placeras in i tre större teman; pedagogisk förmåga, social förmåga samt ledarskap. Korrelation mellanvad elever anser viktigt och vad elever anser möta utforskas också. Detta görs via en kvantitativ enkätundersökning.

Denna kvalitativa intervjustudie fokuserar etablering av delat ledarskap inom offentlig sektor. Syftet är att belysa varför delat ledarskap uppkommer som en alternativ ledningsform.Förutom beslutsfattares medvetna val och motiveringar försöker studien även fånga underliggande bevekelsegrunder samt identifiera eventuellt andra faktorer som kan påverka uppkomsten av ledningsformen.En komplex bild av faktorer såsom faktisk situation, organisationens normer, förutsättningar och omgivningar liksom de individer som befolkar den, påverkar uppkomsten av ledningsformen.Tilltron till ledningsformens potential är stor och farhågor tonas ner. Ledningsformen ses kunna tillföra organisationen synergieffekter och symboliska mervärden och ses som en lösning på olika problem där den erbjuder ett alternativ. En öppen inställning till att pröva nya ledningsformer, pragmatiskt förhållningssätt liksom enskilda individers arbetsrelaterade egenintressen påverkar också uppkomsten av ledningsformen. .

Delaktighet är grundläggande för främjandet av folkhälsa. Inom arbetslivet kan delaktighet främjas genom ledarskap, till exempel använder Försvarsmakten utvecklande ledarskap för att främja hälsa genom chefer. Arnsteins delaktighetsstege visar på nivåer av delaktighet i ett hierarkiskt system och kan användas för att mäta delaktighet. Attityder kan påverka hur människor handlar och kan påverkas av mängden krav och resurser inom arbetslivet.Syftet med studien är att undersöka attityder till delaktighet inom det egna ledarskapet, i vilken grad det finns förutsättningar att bedriva ett ledarskap som främjar delaktighet samt om det finns ett samband däremellan, hos chefer med personalansvar i en militär organisation. Enkäten har skickats ut till samtliga 135 chefer med personalansvar på ett regemente i Sverige.

Denna kvalitativa studie undersöker ledarskapsfaktorer hos räddningschefer och kommunalråd i svenska kommuner som varit med om betydelsefulla krissituationer. Intervjudata ifrån två tidigare studier användes. Räddningschefer representerade det direkta ledarskapet medan kommunalråden representerade det indirekta ledarskapet. Analysen genomfördes huvudsakligen enligt Grounded Theory. Två dimensioner identifierades.

Den här studien analyserar fyra psykologiska och sociala faktorer i relation till arbetstillfredsställelse och ålder hos omvårdnadspersonal inom äldreomsorgen. De fyra faktorerna är: kvantitativa krav, kvalitativa krav, uppmuntrande ledarskap och rolltydlighet. Studien utfördes i en medelstor kommun i södra Sverige och 128 personer, undersköterskor och vårdbiträden, från kommunalt ägda och privatägda äldreboenden deltog. För att mäta generell arbetstillfredsställelse utvecklades en skala som mäter övergripande trivsel på arbetet. De fyra faktorerna beräknas med QPSnordic (General Nordic Questionnaire for Psychological and Social Factors at Work), som mäter psykologiska och sociala faktorer.

Syftet med denna explorativa studie var att utforska säkerhetsklimat, psykosociala förhållanden och organisationsklimat i Transportflygorganisationen i Försvarsmakten och i företaget Golden Air. Författarna har studerat och jämfört de två flygorganisationerna, som skiljer sig åt i struktur, ledning, resurser, visioner, uppgifter och mål. En enkätundersökning genomfördes med hjälp av instrumenten QPSNordic och Safety Culture. Av sammanlagt 125 utsända enkäter inkom totalt 74 svar (59 % svarsfrekvens), 53 ifrån Förvarsmakten och 21 ifrån Golden Air. Safety Culture visade att piloterna i Golden Air bedömde sin Arbetssituation signifikant mer positivt än flygförarna i Försvarsmakten.

BAKGRUND: För att utveckla en skapande verkstadsverksamhet där barnet står i centrum, i egenskap av en kompetent individ, måste ledarskap och grupprocesser kritiskt granskas. Genom pedagogisk dokumentation synliggörs problemområden att förändra och utveckla. Reggio Emilia-filosofin bidrar med den pedagogiska grunden och synen på barnets rätt till sin egen kreativa process.SYFTE: Att ta reda på hur en verkstadsverksamhet för barn, där samma barngrupper sällan återkommer, kan utvecklas med hjälp av pedagogisk dokumentation.METOD: Studien baseras på aktionslärande som metod, då uppstart och utveckling av verksamheten är i fokus.RESULTAT: Resultatet visar att miljön i vilken barnen vistas antingen kan skapa förutsättningar eller hinder för dem. Genom ett kritiskt förhållningssätt gentemot miljön och genom att välja att förändra den har vi även möjlighet att förändra barnens agerande i miljön. Genom att använda oss av deltagande observationer i konstverkstaden har vi fått kunskap om vår egen verksamhet och vårt pedagogiska ledarskap..