Konflikter är vanligt förekommande på arbetsplatser. De kan lätt få negativa konsekvenser som sämre kvalité på arbetet och medarbetare som sjukskriver sig. Därför är det viktigt att ledaren klarar av att hantera dessa på ett bra sätt. Kan de lösa konflikten på ett bra sätt kan de också få ut positiva saker av den.Kvinnor och män anses arbeta olika som ledare och många anser att män leder bättre än kvinnor. Därför är det intressant att se hur könen leder sina medarbetare och ifall de hanterar konflikter på liknade sätt eller om det skiljer sig.

Syfte: Att undersöka vad som utmärker ledarskap i ekonomiska kriser, till följd av den idag aktuella finanskrisen.Genomförande: Empirin har insamlats med hjälp av den kvalitativa metoden. Studien innefattar djupintervjuer med semistrukturerade frågor och tio respondenter från två olika företag inom banksektorn. Utifrån empirin har författarna försökt att dra paralleller mellan ledarnas beteenden och de teorier som omfattar olika ledarstilar.Slutsatser: Utifrån analysen av empirin framgick det att ledarbeteenden i ekonomiska kriser skiljer sig. Dock kan orsaken till det vara företagens olika förutsättningar och struktur innan den ekonomiska krisen. Beteenden som tydlighet, tillgänglighet, delaktighet, samhörighet och minskat handlingsutrymme blev mer utmärkande.

I denna uppsats belyses ledarrollen, det vill säga att uppsatsen är en studie som grundar sig på chefernas egna utsagor om deras ledarskap. Problemställningen är att ta reda på hur ledarskapet utövas samt vad det är som utmärker en bra ledare enligt cheferna själva. Tillvägagångssättet i studien har huvudsakligen skett genom kvalitativ metod. För att kunna förklara och förstå ledarskapsrollen har utgångspunkten i studien varit relevanta teorier som belyser ledarskapet i forskningsarbetet. Utifrån det resultat som framkommit kan det konstateras att kommunikation är en nyckelfaktor för att lyckas som en framgångsrik ledare.

Ett av sjuksköterskans kompetensområden är ledarskap. Han/hon ska strukturera omvårdnadsarbetet så att det ges en så god omvårdnad som möjligt till patienten. Ledningsfunktionen påverkas av olika faktorer som kan ge inverkan på omvårdnaden. Syftet med litteraturstudien var att belysa faktorer som påverkar sjuksköterskans ledningsfunktion. Studien utfördes som en litteraturstudie.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur ledare på högre nivå idag ser på begreppen ledarskap och kommunikation. Jag har studerat hur dessa ledare konstruerar begreppet ledarskap och kommunikation och förhållandet dem emellan. Jag har ställt frågor som syftar till hur de idag ser på begrepp som dessa, samt också spårat uttalanden som skiljer på dialog och diskussion, transmission eller meningsskapande kommunikation. Vad gäller ledarskap har jag spårat uttalanden som kan belysa varifrån konstruktioner om ledarskap kommer. Problemet som jag ser det, är att de värderingar som implicit ligger i begreppet ledarskap motarbetar de ledarskapsfilosofier som gör ett försök att utveckla framtidens ledarskap genom att lägga på olika adjektiv som kommunikativt, visionärt, symboliskt etcetera.Jag vill alltså i denna studie lyfta fram ett synsätt som lägger fokus på kommunikationen, inte ledarskapet, med tanke på att det idag argumenteras för något som kallas kommunikativt ledarskap.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med uppsatsen är att ge en överblick av den nuvarande och framtida lärarutbildningens ledarskapsutbud för lärare samt att utforska om ett behov av utökat ledarskap för lärare är aktuellt.Frågeställningar:- Är lärare med ledarskapskunskaper säkrare lärare än lärare utan?- Hur kan lärare använda sig av ledarskap i klassrummet?- Är ledarskap en bristvara i dagens lärarutbildning?- Hur ser trenden ut för ledarskapets utrymme i lärarutbildningen?MetodUppsatsen har en kvalitativ inriktning där intervjuer står i fokus. De intervjuade har olika relationer till lärarutbildning. Den tidigare forskning som ses över behandlar begreppet ledarskap i skolmiljön.ResultatLitteraturen visar att lärare med ledarskapskunskaper har en större förmåga att känna sig lugna och ta kontroll över situationer som kan uppstå i klassrummet. Detta framhåller även respondenterna.

Ett kommunikativt ledarskap kännetecknas av en ledare som coachar och ger sina medarbetare eget ansvar, skapar strukturer som underlättar arbetet, har tydliga förväntningar, är tillgänglig för medarbetarna, ger feedback och löser problem. Syftet med studien var att undersöka relationen mellan ett kommunikativt ledarskap och medarbetares arbetsmotivation. Studien baseras på en enkätundersökning med deltagare från 16 olika yrkeskategorier där de flesta arbetar inom administration, hälsa och sjukvård, pedagogiskt arbete, socialt arbete och inom militären. Med hjälp av enkäten har två grupper gjorts, en grupp som anger över medelvärdet på frågor som behandlar ledarens kommunikativa egenskaper och en grupp som inte anser att deras ledare är kommunikativ. Resultatet visar att gruppen med en kommunikativ ledare även upplever högre inre motivation.

Att tala samma språk är en förutsättning för ett gott ledarskap - En studie av lärande och förväntningar i samband med en ledarskapsutbildning skrevs i syfte att undersöka den upplevelse som studiens informanter förmedlar av en utbildning och ledarskap. Målet är att söka reda på de eventuella behållningar deltagare och företag haft av en ledarskapsutbildning samt den undervisning deltagarna fått ta del av. Studien avser vidare ge en bild av vad situationsanpassat ledarskap innebär utifrån litteraturen och den konsultfirma företaget använt sig av för att hålla i utbildningen. Vidare kommer en jämförelse att göras mellan den information som står skriven i företagets etiska riktlinjer, Code of Ethics och bilden av situationsanpassat ledarskap.Uppsatsens har en kvalitativ ansats som utgångspunkt med åtta intervjuer som är uppdelade i två informantgrupper, en deltagargrupp och en initiativtagargrupp. Den slutsats studien kommer fram till är att deltagarnas upplevelser av ledarskapsutbildningen är av positiv karaktär.

Coaching har blivit mycket av ett slagord inom företagsvärlden och olika konsultfirmor. Men vad innebär det konkret för individer och organisationer? Denna studie kommer att behandla coaching utförd av en ledare. Därav kommer både ett öppet och modernt ledarskap som coaching kräver behandlas, samt huvudämnet coaching.Bakgrunden till studien är främst att allt för många ledare idag fortfarande rekryteras med auktoritär ledarskapsstil som inte prioriterar utveckling av de anställda, samt att coaching som definition ibland misstolkas. Så syftet är att behandla dessa frågor och diskutera kring frågeställningarna: Vad är coaching? Vilken betydelse har coaching? Metoden som tillämpas i denna uppsats är en kvalitativ studie med fyra representanter från Brynäs IF hockey A-lag, tränaren Niklas Czarnecki, assisterande tränare Tommy Jonsson, spelarna Ove Molin och Emil Sandin presenterar deras verklighet omkring ledarskap och coaching..

Finns det skillnader i kvinnor och mäns sätt att leda? Inom forskningen är det ett omtvistat ämne och vissa hävdar att det finns skillnader inom området. Här menar forskarna att det finns en rad olika faktorer som spelar in. Intresset för kvinnligt ledarskap har vuxit de senaste åren. Idag blir allt fler kvinnor chefer och vi förutsätter att vi i framtiden kommer att se allt fler kvinnor i ledande roller.

Bakgrund: Inom psykiatrisk vård samverkar olika sorters team där sjuksköterskors ledarskap påverkas/påverkar olika grupprocesser. Specialistsjuksköterskor, inriktning psykiatrisk vård har ett ansvar medan sjuksköterskor på grundnivå utför ledarskapet utifrån deras vilja och förmåga. Kunskapsbrist råder vilka aspekter som påverkar sjuköterskors ledarskap inom psykiatrisk vård.Syfte: Syfte med föreliggande strukturerade litteraturöversikt är att beskriva aspekter som påverkar sjuksköterskors ledarskap som är verksamma inom psykiatrisk vård.Metod: Metoden systematisk litteraturöversikt med kvalitativ design användes och analysprocessen bestod av tematisk analys. Resultatartiklarna utgick från kvalitativa- och kvantitativa metoder.Resultat: Sex teman och sex kategorier framkom; Organisationsstruktur med dess inflytande av genomförandeprocess och kommunikation. Vårdande kultur, med stödjande ledarskap och chefers betydelse för sjuksköterskors ledarskap.

Syftet med denna uppsats är att få en ökad förståelse för hur en organisation kan arbeta med sin rekryteringsprocess, sitt ledarskap och sin organisationskultur för att främja de fyra ledstjärnorna laganda, handlingskraft, sunt förnuft och kundfokus. Uppsatsen är genomförd på Gekås Ullared AB och inriktar sig på rekrytering, ledarskap och organisationskultur. Data samlades in genom intervjuer och enkäter. Totalt har tio intervjuer utförts samt en enkätundersökning med 142 deltagare. Resultatet i relation till tidigare forskning och teorier visade att utvecklingsmöjligheter finns inom de undersökta områdena, till exempel framtagning av en för Gekås gemensam kompetensmodell, utbildning i transformativt ledarskap samt fortsätta att utveckla en stödjande och öppen organisationskultur..

Sjuksköterskeprofessionen innebär att vara ledare i klinisk verksamhet och självständigt ansvara över patientomvårdnad. Syftet med denna studie var att beskriva den kliniska sjuksköterskeledarens roll i omvårdnad. Syftet besvarades utifrån två frågeställningar som fokuserade på ledarens önskvärda egenskaper samt hur sjuksköterskans ledarskap påverkar omvårdnad. Studien genomfördes som en systematisk litteraturöversikt där sexton vetenskapliga artiklar med kvalitativ och kvantitativ ansats analyserades. Resultatet för frågeställning ett visade att en önskvärd ledare har en omfattande kunskap och en förmåga till god kommunikation samt kan stödja och bidra till utveckling.

Syftet med denna studie är att granska arméofficerares ledarskap i rollen som handledare i den svenska Försvarsmakten. Studien beskriver och karaktäriserar handledarbeteenden i handledarrollen samt vilka ledarstilar som kan observeras i dessa handledarbeteenden. Utifrån dessa beskrivningar, samt intervjupersonernas självbilder av sitt eget ledarskap, är även ett mål med studien att problematisera Försvarsmaktens föreskrivna ledarskapsmodell med stöd av ett nyinstitutionellt och kritiskt perspektiv. Empirin samlades in via observationer tillsammans med kvalitativa intervjuer vilka gjordes i direkt anslutning till observationerna. Resultatet visar att handledarbeteenden kan karaktäriseras på tre huvudsakliga sätt: coachande handledarbeteenden, kontrollerande handledarbeteenden samt handledarbeteenden genom att vara modell. Ledarstilarna i handledarbeteendena bildar en komplex mosaik av både utvecklande och transformativa samt konventionella och transaktionella ledarstilar vilka även visar att de avsedda ledar-stilarna till stor del divergerar från de observerade ledarstilarna.

Världen idag kännetecknas av att vara en global arbetsplats där landsgränser inte utgör ett hinder för att människor från olika kulturer ska kunna samarbeta med varandra. Vi ser det som intressant att behandla den internationella arbetskontexten utifrån ett ledarskapsperspektiv och se på hur man som chef kan behöva anpassa sitt ledarskap till en ny kultur.Syftet med denna uppsats är att analysera hur tre svenska chefers ledarskap fungerar i och har behövt anpassas till en polsk arbetskontext. Utifrån tre svenska och tre polska chefers utsagor undersöker vi hur förberedelserna inför deras uppdrag gått till, vilka kulturella skillnader som cheferna har stött på samt vilka lärdomar de svenska cheferna tar med sig från sitt uppdrag.Uppsatsen är en empirisk studie som ägt rum inom företaget Stena Recycling AB. Metoden har varit kvalitativ och det empiriska materialet har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med tre svenska och tre polska chefer.För att ledarskapet för en svensk chef i en polsk arbetskontext ska fungera behövs förmågan att kunna anpassa sitt perspektiv på organisation och ledarskap samt sin människosyn för att kunna hantera den nya situationen. Inför ett internationellt uppdrag är det viktigt att lära sig om den kultur som kännetecknar ens nya arbetsplats.