Sökresultat:
356 Uppsatser om Trafik - Sida 22 av 24
Mobilprat i fordon, ett minne blott?
Uppsatsen behandlar sådana frågor som kan uppstå på grund av att det i forumregeln i SkL 3:10 föreskrivs att en kärande som vill stämma staten på skadestånd enligt SkL 3:2 med anledning av ett normgivningsbeslut från regeringen eller riks¬dagen skall väcka sin talan direkt i HD. Uppsatsens övergripande syfte är att åskådliggöra hur forumregeln i SkL 3:10 för¬håller sig till dagens skadeståndsrättsliga och processrättsliga landskap såsom det ser ut efter det att EU-domstolen i fallet Francovich lanserade möjligheter för enskilda att kräva skadestånd av staten med anledning av överträdelser av EU-rätten. För att uppnå det övergripande syftet fokuserar jag på följande frågeställningar. För det första under¬söker jag forum¬regelns rättsliga bakgrund, vad den egentligen syftar till och hur den tillämpas i praktiken. För det andra utreder jag hur forumregeln förhåller sig till principen res judicata.
Vägbanereflektorer : En studie av standardisering, internationella erfarenheter och tillämpbarhet i Sverige
Statistik visar att risken att dödas i en Trafikolycka är som störst på natten och under dåliga siktförhållanden. Idag används ett flertal hjälpmedel för att vägleda föraren under dessa svåra förhållanden, bland annat längsgående vägmarkeringar. Även om de flesta vägmarkeringar ger bra vägledning nattetid vid torrt väglag, så innebär nederbörd att synbarheten drastiskt minskar. En typ av markering som dock visat sig effektiv under dessa svåra förhållanden är vägbanereflektorer. De består av en prismatisk reflektor som sticker upp ovanför vägbanan och som därmed hindrar att vatten ansamlas på reflektorn. Användningen av vägbanereflektorer är väl utbredd internationellt, men de används idag inte i Sverige.
Riskinventering av kemiska anläggningar och farligt gods transporter: En studie inom räddningstjänsten Jämtlands insatsområde
Denna rapport har gjorts på uppdrag av räddningstjänsten Jämtland och är en inventering av riskkällor, riskobjekt samt vattenskyddsområden i syfte att identifiera hörgriskområden för kemikalieolyckor i allmänhet och för vattenskyddsområden i synnerhet. Förbundet skapades 2004 men saknar idag en gemensam grundplanering för hur det skall möta kemikalieolyckor även om enskilda kommuner har kvar sitt "arv" sedan innan förbundstiden.För att skapa ett underlag över vart kemikalier hanteras i samhället inriktades arbetet inledningsvis till att studera lagrum som reglerar kemiska varor. Fem lagrum identifierade som direkt styr verksamheten med farliga ämnen och fyra av dessa ger en rapporteringsskyldighet som kan skapa en överblick av förekomster och mängder. Dessa lagrum är:- Miljöbalken 9 kap samt förordning (1998:899) Om miljöfarlig verksamhet och miljöskydd- Lag (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO)- Lag (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor (LBE)- Sevesolagstiftning (samlingsnamn för flera lagrum som implementerar SEVESO-direktivet från EU).- MSB:s föreskrifter om transport av farligt gods på väg och i terräng (ADR-S och RID-S)Ur detta beslutades att objekt och källor från LBE, LSO och Sevesolagstiftningen skulle användas i studien. Objekt ur miljöbalken avgränsades bort pågrund av att underlaget är utspritt bland områdets kommuner och inte kan hanteras inom rapportens tidsramar.
Miljöanpassad sträckning för Norrbotniabanan genom Skellefteå
Norrbotniabanan skall bidra till en regionförstoring, näringslivsutveckling, samverkan mellan bebyggelseutveckling och transportstruktur. Dessutom skall Norrbotniabanan främja en god miljö och långsiktig hållbarhet. Genom att åstadkomma en miljöanpassad järnväg arbetar Banverket för att bidra till en långsiktigt hållbar samhällsutveckling. Examensarbetets syfte var att utreda förutsättningarna för en miljöanpassad utformning av Norrbotniabanan genom Skellefteå centrum. Arbetet har tagit hänsyn och avgränsats till aspekterna säkerhet, buller, vibrationer, barriärverkan och estetisk utformning.
En studie över SLU campus Skaras utemiljö : att med förändrad skötsel och mindre ombyggnationer utveckla utemiljön
Det här examensarbetet uppkom efter en kontakt med SLU i Skara. Författaren är uppväxt i Skara och letade efter ett ämne med lokal anknytning att skriva om. Det här examensarbetet är skrivet för att ledningen på SLU campus i Skara är intresserade av att utveckla sin utemiljö. SLU i Skara vill skapa en attraktiv utemiljö för studenter och forskare som ska kunna utvecklas tillsammans för framtida verksamheter. Arbetet är skrivet ur en landskapsingenjörs perspektiv och fokus i arbetet är hur skötseln i områdets utemiljö kan förbättras och förslag på mindre omprojekteringar som kan göras för att höja kvalitén på utemiljön.
Samlastning av urbana godstransporter ? förutsättningar som krävs för att samlastning av urbana godstransporter ska uppnå acceptans inom ett avgränsat område i Göteborgs innerstad
Bakgrund och problem: Städernas ekonomiska tillväxt och ökade koncentration av människor leder till ett ökat behov av varor och tjänster. Detta genererar ett ökat behov av urbana godstransporter, som främst sker med lastbilar. Distributionen sker i en innerstad som byggdes upp i en tid utan anpassning till bilar och där ett stort utbud och efterfrågan samsas om en liten yta. Aktörerna vill dock verka i ett område utan för mycket Trafik. Butikerna vill exponeras, konsumenterna vill inte konkurrerna med lastbilar och transportörna själva vill ha bra tillgänglighet när de ska distribuera godset.
Energieffektiv vägdesign
Byggandet av vägar är en del av samhällsbyggandet, där vägarna utgör en grundläggande del i skapandet av förutsättningarna för transporter. Huvuddelen av våra transporter sker på vägar, varför vägTrafiken av förklarliga skäl står för en betydande klimatpåverkan. Det är således en förutsättning för ett hållbart samhälle att de negativa effekterna som vägTrafiken ger upphov till inte förbises. Dagens människor och kommande generationer står därför inför en enorm utmaning, där klimatproblematiken som vägTrafiken orsakar måste bemästras för att vi ska kunna skapa ett hållbart samhälle. Styrning mot mer miljövänliga fordon och andra liknande initiativ för begränsad klimatpåverkan är verkningsfulla åtgärder för att få bukt med klimatpåverkan från vägTrafiken, men positionerna måste flyttas fram ytterligare för att erhålla en mer livskraftig lösning. Det bör tas hänsyn till den ackumulerade energianvändningen för vägTrafiken samt den totala byggnationsenergin under vägens livslängd redan i de tidiga skedena av vägbyggnadsprocessen.
Centrum och handel : Mål och förslag för centrum vid regementsområdet i Borås
Arbetets syfte är att ta fram principer för hur levande centrum kan utformas samt att komma med förslag på hur det kan ske vid regementsområdet i Borås. Det har skett genom att studera handelns utveckling, dess situation idag och det offentliga rummet. Utifrån dessa ämnen har sedan en målbild utformats som beskriver principer för vilka kvaliteter som är viktiga att sträva efter i planeringen av centrum och hur de kan tänkas uppnås. Förslaget utgår från det som har beskrivits i målbilden och även från en inventering som visar Regementet idag och planeringen av dess framtida utveckling. Arbetet avslutas med reflektioner kring processen med att ta fram förslaget, vad planeringen har för roll i centrumskapande och hur vi kan se på handelns utveckling.
Umeå-Kulturhuvudstad 2014 : Vad bör Umeå göra för att lyckas?
Den 8 september 2009 blev det klart att Umeå blir Europas kulturhuvudstad 2014. Detta var resultatet efter ett arbete som påbörjades redan 2005 då kommunfullmäktige i Umeå fattade beslutet att ansöka om titeln då detta var ett sätt att skapa marknadsföring för Umeå och lyfta dess kulturimage. På detta sätt skulle Umeå nå en ökad ekonomisk tillväxt och stolthet över staden. Att anordna ett kulturhuvudstadsår kan ge möjligheter för Umeå att synas på den lokala, regionala, nationella och internationella kartan. Detta förutsätter dock att detta evenemang får ett positivt och långsiktigt resultat.
Vad hör du? : ljudets betydelse för en plats
We are surrounded by sounds. There is always something that makes a sound: a breeze through the leaves, traffic on a distance or your own blood rushing through your veins. Human will always be surrounded by sounds which makes it an important part of our lives. Therefore the sound should have a big influence on how we perceive our surroundings and interpret our world. This essay inquires into what sounds can mean to an open space and urban spaces.
Centrum och handel - Mål och förslag för centrum vid regementsområdet i Borås
Arbetets syfte är att ta fram principer för hur levande centrum kan utformas
samt att komma med förslag på hur det kan ske vid regementsområdet i Borås. Det
har skett genom att studera handelns utveckling, dess situation idag och det
offentliga rummet. Utifrån dessa ämnen har sedan en målbild utformats som
beskriver principer för vilka kvaliteter som är viktiga att sträva efter i
planeringen av centrum och hur de kan tänkas uppnås. Förslaget utgår från det
som har beskrivits i målbilden och även från en inventering som visar
Regementet idag och planeringen av dess framtida utveckling. Arbetet avslutas
med reflektioner kring processen med att ta fram förslaget, vad planeringen har
för roll i centrumskapande och hur vi kan se på handelns utveckling.
Utvärdering av LKAB:s säkerhetsarbete
Gruvarbete är förknippat med risker och för att kunna bedriva verksamhet
under jord på ett effektivt sätt är det viktigt med ett system för att
hantera dessa risker. Den tekniska utvecklingen i form av automation och
datorisering har lett till stora förbättringar inom den fysiska
arbetsmiljön. Gruvarbete är idag inte mer riskfyllt än andra tunga
industrier. LKAB är en högteknologisk mineralkoncern och världsledande
producent av förädlade järnmalmsprodukter för stålindustrin. De kan
konkurrera med dagbrott genom storskalig brytning och avancerad
processtyrning.
Utvärdering av LKAB: s säkerhetsarbete
Gruvarbete är förknippat med risker och för att kunna bedriva verksamhet under jord på ett effektivt sätt är det viktigt med ett system för att hantera dessa risker. Den tekniska utvecklingen i form av automation och datorisering har lett till stora förbättringar inom den fysiska arbetsmiljön. Gruvarbete är idag inte mer riskfyllt än andra tunga industrier. LKAB är en högteknologisk mineralkoncern och världsledande producent av förädlade järnmalmsprodukter för stålindustrin. De kan konkurrera med dagbrott genom storskalig brytning och avancerad processtyrning.
Lokala attityder till ett miljöprojekt : - Välkomnande, oro och misstro
SammanfattningI uppsatsen redovisas en undersökning av attityder hos människor som är involverade i ett kommunalt avloppsprojekt. På grund av otillräcklig kapacitet i befintligt kommunalt avloppssystem och bristfälliga enskilda avlopp har Hammarö kommun (i skrivande stund, våren -05) planer på att bygga ett nytt miljöanpassat avloppssystem, i en begränsad del av kommunen. Tanken är att organiskt köksavfall skall malas för att komma med i det ordinarie avloppet, där avloppsvattnet sedan skall rötas. Ur rötningen är det tänkt att man skall utvinna jordförbättringsmedel och biogas. Det nya systemet innebär att både privata fastighetsägare och hyrestagare skall anslutas till ett avloppssystem som kräver avfallskvarn i köket, installation och rördragning, ekonomisk insats, och så vidare.
Hastighetsdämpande åtgärder längs genomfarter i Stockholms län: alternativa åtgärder istället för väggupp
Runt om i Stockholms län finns orter med varierande egenskaper vilket gör
dem unika. Gemensamt för många av dem är dock att orterna har en
genomfartsTrafik vilken idag håller en hastighet som i många fall
överskrider den skyltade hastigheten. Eftersom det i samtliga orter finns
oskyddade Trafikanter som i varierande grad har ett visst anspråk på att
vistas bland fordonsTrafiken, måste hastighetsdämpande åtgärder anläggas
längs genomfarterna. Hastigheten i Trafiken måste sänkas för att minimera
krockvåldet som uppstår vid en eventuell olycka. En effektiv
hastighetsdämpare är vägguppet vilken dock har den negativa effekten att
komforten för tyngre Trafik försämras.