Riskinventering av kemiska anläggningar och farligt gods transporter
En studie inom räddningstjänsten Jämtlands insatsområde
KemikalierKemikalieolyckorGISRiskerSevesoLSORäddningstjänstenVattenskyddsområdenSkyddsobjektRIDRiskinventeringFarligt godsADRLBE
Denna rapport har gjorts på uppdrag av räddningstjänsten Jämtland och är en inventering av riskkällor, riskobjekt samt vattenskyddsområden i syfte att identifiera hörgriskområden för kemikalieolyckor i allmänhet och för vattenskyddsområden i synnerhet. Förbundet skapades 2004 men saknar idag en gemensam grundplanering för hur det skall möta kemikalieolyckor även om enskilda kommuner har kvar sitt "arv" sedan innan förbundstiden.För att skapa ett underlag över vart kemikalier hanteras i samhället inriktades arbetet inledningsvis till att studera lagrum som reglerar kemiska varor. Fem lagrum identifierade som direkt styr verksamheten med farliga ämnen och fyra av dessa ger en rapporteringsskyldighet som kan skapa en överblick av förekomster och mängder. Dessa lagrum är:- Miljöbalken 9 kap samt förordning (1998:899) Om miljöfarlig verksamhet och miljöskydd- Lag (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO)- Lag (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor (LBE)- Sevesolagstiftning (samlingsnamn för flera lagrum som implementerar SEVESO-direktivet från EU).- MSB:s föreskrifter om transport av farligt gods på väg och i terräng (ADR-S och RID-S)Ur detta beslutades att objekt och källor från LBE, LSO och Sevesolagstiftningen skulle användas i studien. Objekt ur miljöbalken avgränsades bort pågrund av att underlaget är utspritt bland områdets kommuner och inte kan hanteras inom rapportens tidsramar. Eftersom ADR/RID inte skapar någon rapporteringsskyldighet finns inget underlag direkt vid myndigheterna utan en tidigare inventering av Länsstyrelsen Jämtland (2005) användes.Informationen behandlades och sammanställdes med GIS och presenteras grafiskt på karta över området. Ur resultatet ses att LBE-objekt finns spridda över i stort sett hela området ända in i fjällkedjan, vilket kan medföra framkörningsproblem för räddningstjänst vid störningar i vägnätet till exempel på grund av hårt väder eller trafikolyckor. Östersundsområdet är i särklass det kemikalietätaste området och övriga platser med hög koncentration av riskkällor är generellt tätorter längs E14 och E45.På väg sker farligt gods transporter i huvudsak på E14 och E45. Generellt är det transporter till Östersund som utgör det mesta av den trafiken. De transporter som har alternativa vägar, det vill säga inte kan redovisa exakt vilken väg de kört, visar på att trafik även går via väg 87 från Östersund till Långsele och väg 344 från Krångede till Hammerdal. Järnvägstransporter med farligt gods sker framförallt i Bräcke och Hammarstrands kommuner och då mest som transittrafik norrut. Då det sker omlastning mellan järnväg och vägtransport i Bräcke är det ett särskilt riskobjekt som bör beaktas.Eftersom vattenskyddsområden är vattentäkter som anses vara extra skyddsvärda faller det sig naturligt att de vattenskyddsområden som finns ligger i anslutning till samhällen och infrastruktur. Vid en jämförelse av identifierade farligt gods transporter och fasta riskkällor med vattenskyddsområden så är det endast ett vattenskyddsområde som inte ligger i direkt anslutning till ett riskobjekt. Det visar att det finns bra bakomliggande motiv till varför vattenskyddsområden har skapats i regionen. Vattenskyddsområden finns i huvudsak i anslutning till kända vägar för farligt gods och jämt fördelat ute i insatsområdet. Utöver detta kan det inte identifieras några särskilda högriskområden kopplat till vattenskyddsområden.