En studie över SLU campus Skaras utemiljö
att med förändrad skötsel och mindre ombyggnationer utveckla utemiljön
UtemiljöerSLU campus SkaraCampusUtveckling av utemiljöerSkötselOmprojekteringFörändra utemiljöerBrukarnas behovFörändrad skötselUtveckling av campusområde
Det här examensarbetet uppkom efter en kontakt med SLU i Skara. Författaren är uppväxt i Skara och letade efter ett ämne med lokal anknytning att skriva om. Det här examensarbetet är skrivet för att ledningen på SLU campus i Skara är intresserade av att utveckla sin utemiljö. SLU i Skara vill skapa en attraktiv utemiljö för studenter och forskare som ska kunna utvecklas tillsammans för framtida verksamheter. Arbetet är skrivet ur en landskapsingenjörs perspektiv och fokus i arbetet är hur skötseln i områdets utemiljö kan förbättras och förslag på mindre omprojekteringar som kan göras för att höja kvalitén på utemiljön. Arbetet kommer att ligga som en grund för SLU i Skaras fortsatta utveckling och planering av campus.
SLU campus i Skara är arbetsplats för ungefär 110 personer och ungefär 360 studenter. Det finns många olika aktörer och verksamheter på området som är mer eller mindre knuta till universitetet. Det finns bland annat djursjukhus och hästklinik med djurhållning i stadsmiljö vilket leder till vissa begränsningar i utveckling av utemiljön. Utemiljön kännetecknas främst av öppna gräsytor och stora träd. Genom campusområdet rinner ån Drysan. Campusområdet ligger nära Skara centrum och gränsar även till landsbygden. Utemiljön på campusområdet är en del av ett grönstråk genom Skara. Eftersom Skara är en liten tätort i ett omgivande jordbrukslandskap blir SLU campusområde en länk mellan grönområdena i staden och den närliggande landsbygden.
Examensarbetet bygger på kvalitativa intervjuer med fem olika aktörer på området, på litteratur och på okulära inventeringar av campusområdet. I arbetet har jag använt mig av ett referensobjekt, SLU?s campus i Alnarp, för jämförelse av de olika campusområdena. Arbetet behandlar utemiljön utifrån olika teman kopplade till områdets nuvarande uppbyggnad och skötsel. Dessa teman är: allmänna intryck av utemiljön, användning, entréer, belysning, gångvägar, sittplatser, trafik och parkeringar, planteringar, grönytor, hårdgjorda ytor, träd och övriga förändringar. Litteratur är sökt inom de angivna temana och frågorna i intervjuerna är skrivna utifrån dessa.
I resultatdelen redovisas de olika frågeområdena i ordning. Olika förbättringsåtgärder föreslås, förändrad skötsel och olika lösningar redovisas för en förbättrad utemiljö. Förslag på åtgärder som kan göras i utemiljön är att se över gångarna på området och att anlägga några nya gångar. Det bör röjas kring ån Drysan och regenerera buskplanteringarna som är av dålig kvalitet idag. I arbetet föreslås att campus öppnas upp mer, att gamla staket tas bort och nya vägar anläggs. För att höja upplevelsevärdet i utemiljön kan man plantera vårlökar och för att bibehålla områdets karaktär med stora fina träd, bör en trädplan upprättas.
I diskussionen jämförs SLU?s campusområden i Skara med Alnarp. Utemiljön på campusområdet i Skara är välskött och uppskattad av sina användare och detta har medfört att bara mindre förändringar i skötsel och mindre ombyggnationer har föreslagits. För att höja kvalitén i utemiljön krävs inga stora insatser, men om de föreslagna åtgärderna genomförs kommer utemiljöns kvalitet och upplevelsevärdet på campus att höjas avsevärt. Resultatet har betydelse för SLU Skaras fortsatta arbete med sin campusutveckling, då det ger konkreta förslag på åtgärder, men även hanterar de för- och nackdelar som finns med att förändra olika delar i utemiljön.