Masshantering är en viktig beståndsdel av projekteringen för både entreprenören och beställaren vid infrastrukturprojekt, i form av väg- och järnvägsbyggen, samt vid byggnationer som involverar förflyttningar av stora schaktmassor. I dagsläget sker planering av masshantering i stor utsträckning traditionellt, vilket innebär omfattande handberäkningar och tillämpning av aktivitetsbaserad planering. Utveckling av datorstödda planeringsprogram har bidragit till en förändring av masshanteringsprocessen. Huvudsyftet med detta examensarbete är att undersöka på vilka sätt masshanteringsprocessen potentiellt kan effektiviseras vid understöd av planeringsprogram som tillämpar lokalitetsbaserad planering. Vidare också redovisa skillnaden i transportkostnader mellan traditionell planering och planering som tillämpar planeringsprogram.Undersökningen utfördes genom en jämförelse mellan traditionell planeringsprocess vid masshantering och planeringsprocess vid masshantering med tillämpning av lokalitetsbaserat planeringsprogram.

Syfte och frågeställningarUndersöka hur idrottslärare förhåller sig till sitt ämne utifrån företeelser som berör genus på ett eller annat sätt och hur olika faktorer kan påverka genusmässiga strukturer och mönster. Ta reda på hur lärare i idrott och hälsa ser på att pojkar i snitt har högre betyg än flickor generellt i idrott och hälsa.Frågeställningar:Vilka könsmönster kan lärare urskilja i ämnet idrott och hälsa?Hur ser innehållet och utformningen i ämnet idrott och hälsa ut sett ur ett genusperspektiv?Hur ser lärare på flickor och pojkars möjligheter att få ett visst betyg inom ämnet idrott och hälsa?MetodKvalitativa intervjuer genomförda med fyra olika lärare i idrott och hälsa på fyra olika skolor, två idrottslärare från högstadiet och två idrottslärare från gymnasiet intervjuades. Intervjuerna spelades in och redovisas utifrån tre frågeområden: könsmönster, innehåll/utformning och betyg/bedömning.ResultatPojkar tar generellt sett mer plats än flickor på idrottslektionerna. Bollspel är populärast bland pojkar men även populärt bland flickor.

Iliotibialt friktions syndrom (ITFS) är en av de vanligaste överbelastningsskadorna som drabbar knäet. Traditionellt har skadan betraktats som ett friktionssyndrom, senare studier har dock hävdat att en kompression av underliggande fettvävnad är orsaken till diagnosen. Etiologin och patologin bakom diagnosen har därmed inte kunnat fastställas. Kliniskt tillämpas stretching, styrketräning av höftabuktorer, neuromuskulär korrigering och myofaschiella behandlingsmetoder i rehabiliteringen av ITFS. Syftet med denna litteraturstudie var att sammanställa det vetenskapliga underlaget för behandlingsmetoder vid iliotibialt friktions syndrom.

Att andas är det första och sista en människa gör i livet och därför associerat med liv och död. Andningen sker omedvetet för den friska individen. Denna självklarhet kan dock snabbt förändras vid svår sjukdom där intubering och respiratorvård kan bli nödvändigt för att upprätthålla adekvat saturation. Detta är många gånger en traumatisk upplevelse för patienten. Intensivvårdssjuksköterskan är den som befinner sig närmast patienten och kontinuerligt observerar och monitorerar dennes tillstånd.

Traditionellt sett drar jurister en bred skiljelinje mellan straffrätt och skadeståndsrätt. Inom straffrätten ligger fokus på handlingen och brottslingen som företagit handlingen. Skadeståndsrättens fokus är istället själva skadan och ersättningens storlek påverkas inte av handlingens eventuella förkastlighet. Enkelt uttryckt står straffrätten för fördömandet av gärningen medan skadeståndsrätten reparerar densamma. Detta är i alla fall vad som återges i läroböckerna.Med min uppsats vill jag utmana föreställningen att den svenska ersättningsrätten har en så begränsad funktion som att enbart vara reparerande.

Sjukfrånvaron, och de kostnader den medför, har under senare år ökat kraftigt i Sverige. Området blir än mer angeläget med tanke på att lagstiftningen kring arbetsgivarens betalningsansvar nyligen förändrats. Lagändringen avser att motivera arbetsgivaren att ta ett större ansvar för att minska sjukfrånvaron.I tjänsteföretag bygger verksamheten ofta på personliga relationer mellan anställd och kund och konsekvenserna av sjukfrånvaro blir därför oftast mer kännbara än i ett traditionellt produktionsinriktat företag. Med dessa faktorer som bakgrund har uppsatsen valt följande problemformulering: Hur ser sjukfrånvarons konsekvenser ut i tjänsteproducerande företag? Konsekvenserna beskrivs ur ett företagsperspektiv.

The common drivers for hotel accommodation are tourism and business travel and hotel demand seem to outstrip supply in many places. More than 50 % of visitors to Sweden stay at a traditional hotel but is there room for alternate accommodation like serviced apartments besides the traditional hotel for people visiting? These are usually referred to as extended stay or long-stay accommodation. The aim of this thesis project is to explore whether there are growth opportunities for serviced apartments in Sweden. A secondary aim of the thesis project is to identify challenges (if any) to this segment and also to identify the major operators of serviced apartments in Sweden.

Denna rapport syftar till att undersöka hur NCC i Sverige kan ta lärdom av NCC i Finland för att effektivisera sitt eget industriella bostadsbyggande. I rapporten behandlas synen på prefabbyggande inom NCC Sverige idag, prefabindustrins struktur samt en jämförelse med NCC Finland. Arbetet har utförts inom ramarna för ett examensarbete i både Sverige och Finland. I Sverige har två examensarbetare jobbat, i Finland en. Arbetet har resulterat i en generell beskrivning av förhållandena i Sverige och Finland, faktorer som skiljer sig signifikant mellan de båda länderna har utförligt analyserats.

En systemarkitekts praktik besta?r till stor del av att tolka, beskriva och strukturera verksamhetsprocesser och -information som underlag fo?r fo?ra?ndrings- och utvecklingsarbete, oftast med sto?d av it-system. Professionen betraktas traditionellt som en teknisk ingenjo?rskonst. Men de problem jag sta?lls info?r som arkitekt handlar inte enbart om att designa tekniska system och kommunikation mellan maskiner, utan minst lika ofta om att hantera utmaningar relaterade till mellanma?nsklig kommunikation i komplexa situationer.Vad ha?nder om vi fokuserar pa? denna andra del av arkitektens praktiska kunskap? Denna magister- uppsats handlar om spra?kets och kommunikationens roll i kontexten av ett systemutvecklingsprojekt.

Bakgrund Människor som utsätts för diskriminering löper större risk för psykisk och fysisk ohälsa. Diskrimineringslagen reglerar diskriminering, där bland annat kön är en av diskrimineringsgrunderna. Ett jämställt samhälle kan medverka till att könsskillnaderna i livstidshälsa minskar, och självrapporterade hälsobesvär är störst i ojämställda länder. Sveriges arbetsmarknad karaktäriseras av könsmässig segregering och det finns samband mellan könssegregering på arbetsplatsen och sjuklighet för båda könen. I Diskrimineringslagen står det också att arbetsplatser med minst 25 anställda måste ha en jämställdhetsplan.Syfte Syftet är att beskriva jämställdhetsplaner på arbetsplatser i offentlig verksamhet med utgångspunkt i Diskrimineringslagen.Metod Jämställdhetsplanerna har analyserats med hjälp av deduktiv kvalitativ innehållsanalys.

Mellan 1960 och 1975 byggdes cirka 1 006 000 nya bostäder i Sverige. Många av dessa lägenheter har idag ett stort behov av renovering. Ett alternativ till att renovera badrummen på traditionellt sätt, där badrummet rivs ut och fräschas upp är att använda ett så kallat modulbadrum som integreras i den nuvarande huskroppen. Målet med arbetet var att med hjälp av kriterierna ekonomi, miljö och kvalitet utreda vilket alternativ som är bäst lämpat vid renovering; att bygga in badrumsmoduler eller att renovera befintliga badrum. Dessutom ska hyresgästernas åsikter i frågan utredas i form av en enkät.

Utformningen av varumärken har traditionellt sätt bestått av ett ord, en figur eller en kombination av de två. Idag finns istället en ökad förfrågan från företagens marknadsföringsavdelningar att arbeta med mer okonventionella varumärken såsom hologram, doft, ljud och liknande kännetecken som påverkar sinnena hos konsumenterna. Eftersom dagens rättsliga reglering för att registrera ett varumärke kräver en grafisk återgivning försvåras registreringen av okonventionella varumärken. Uppsatsens syfte är därför att analysera kravet på grafisk återgivning med bakgrund av kommissionens förslag på ändring av definitionen av vad som kan utgöra ett registrerbart varumärke. Uppsatsen avser också att utreda om gällande rätt utgör ett harmoniserat område på EU-rättslig nivå såväl som internationellt. Det är idag möjligt att registrera ett okonventionellt varumärke om återgivningen uppfyller Sieckmannkriterierna.

Den här uppsatsens syfte har varit att ur ett historiskt perspektiv undersöka den bild av könsroller som förmedlats till barn genom leksaksreklam i Sverige under perioden 1949 - 2009. Samt att ställa denna utveckling i relation till utvecklingen av könsbilder och jämställdhet i samhället i stort under samma historiska period.För att göra detta har jag genomfört en innehållsanalytisk undersökning av ett stort antal annonser, (3906st), i 10 kataloger från 1949 fram till 2009. Jag har tagit fram omfattande statistik över huruvida leksaksreklam har varit riktad mot specifika kön eller inte, hur genuskodningen har gått till, samt över vilka typer av leksaker och vilka attribut som har förknippats med flickor respektive pojkar.Undersökningen visar att vissa förändringar har skett under perioden, särskilt gällande hur leksaker har marknadsförts mot kön. Marknadsföringen blev överlag mindre könsindelad under 60- och 70-talen, då jämlikhet och kvinnokampen var mycket aktuella ämnen i samhällsdebatt och politik. Från 80-talet och framåt så blev dock reklamen allt mer könsindelad igen, även om den explicita könsindelningen försvann och de metoder som användes blev mer subtila och implicita.Vad gäller de bilder av genus som leksaksreklamen förmedlar till barn så har de under hela perioden varit genomgående traditionellt stereotypiska.

Utformningen av varumärken har traditionellt sätt bestått av ett ord, en figur eller en kombination av de två. Idag finns istället en ökad förfrågan från företagens marknadsföringsavdelningar att arbeta med mer okonventionella varumärken såsom hologram, doft, ljud och liknande kännetecken som påverkar sinnena hos konsumenterna. Eftersom dagens rättsliga reglering för att registrera ett varumärke kräver en grafisk återgivning försvåras registreringen av okonventionella varumärken. Uppsatsens syfte är därför att analysera kravet på grafisk återgivning med bakgrund av kommissionens förslag på ändring av definitionen av vad som kan utgöra ett registrerbart varumärke. Uppsatsen avser också att utreda om gällande rätt utgör ett harmoniserat område på EU-rättslig nivå såväl som internationellt. Det är idag möjligt att registrera ett okonventionellt varumärke om återgivningen uppfyller Sieckmannkriterierna.

I den här uppsatsen har vi tittat närmare på hur det står till med grammatikundervisningen i dagens gymnasieskola.I vår uppsats tar vi först upp historik om grammatik och grammatikundervisning. För att få veta vad lärare i gymnasieskolan ska sträva efter i sin undervisning har vi också ägnat en del av uppsatsen åt läroplaner och kursplaner.Vårt syfte är att undersöka hur undervisningen i grammatik ser ut på gymnasiet och vilken inställning lärarna har till grammatik. Våra frågeställningar är *Vilken inställning har lärare på gymnasiet till grammatik och grammatikundervisning? * Hur arbetar lärare med grammatikundervisning på gymnasieskolan?Vi genomförde sex djupintervjuer med lärare i svenska på gymnasieskolan. Lärarna är i olika åldrar och arbetar på två olika skolor och kommuner.