Sökresultat:
987 Uppsatser om Traditionellt arbetssätt - Sida 44 av 66
Serviced apartments in Sweden: Is there a growth opportunity?
The common drivers for hotel accommodation are tourism and business travel and hotel demand seem to outstrip supply in many places. More than 50 % of visitors to Sweden stay at a traditional hotel but is there room for alternate accommodation like serviced apartments besides the traditional hotel for people visiting? These are usually referred to as extended stay or long-stay accommodation. The aim of this thesis project is to explore whether there are growth opportunities for serviced apartments in Sweden. A secondary aim of the thesis project is to identify challenges (if any) to this segment and also to identify the major operators of serviced apartments in Sweden.
Prefabbyggande med betong i Sverige och Finland
Denna rapport syftar till att undersöka hur NCC i Sverige kan ta lÀrdom av NCC i Finland för att effektivisera sitt eget industriella bostadsbyggande. I rapporten behandlas synen pÄ prefabbyggande inom NCC Sverige idag, prefabindustrins struktur samt en jÀmförelse med NCC Finland. Arbetet har utförts inom ramarna för ett examensarbete i bÄde Sverige och Finland. I Sverige har tvÄ examensarbetare jobbat, i Finland en. Arbetet har resulterat i en generell beskrivning av förhÄllandena i Sverige och Finland, faktorer som skiljer sig signifikant mellan de bÄda lÀnderna har utförligt analyserats.
Systemmetaforik : SprÄk och metafor som verktyg i systemarkitektens praktik
En systemarkitekts praktik besta?r till stor del av att tolka, beskriva och strukturera verksamhetsprocesser och -information som underlag fo?r fo?ra?ndrings- och utvecklingsarbete, oftast med sto?d av it-system. Professionen betraktas traditionellt som en teknisk ingenjo?rskonst. Men de problem jag sta?lls info?r som arkitekt handlar inte enbart om att designa tekniska system och kommunikation mellan maskiner, utan minst lika ofta om att hantera utmaningar relaterade till mellanma?nsklig kommunikation i komplexa situationer.Vad ha?nder om vi fokuserar pa? denna andra del av arkitektens praktiska kunskap? Denna magister- uppsats handlar om spra?kets och kommunikationens roll i kontexten av ett systemutvecklingsprojekt.
En kvalitativ analys av jÀmstÀlldhetsplaner i offentlig verksamhet : - Vad sÀger de egentligen?
Bakgrund MÀnniskor som utsÀtts för diskriminering löper större risk för psykisk och fysisk ohÀlsa. Diskrimineringslagen reglerar diskriminering, dÀr bland annat kön Àr en av diskrimineringsgrunderna. Ett jÀmstÀllt samhÀlle kan medverka till att könsskillnaderna i livstidshÀlsa minskar, och sjÀlvrapporterade hÀlsobesvÀr Àr störst i ojÀmstÀllda lÀnder. Sveriges arbetsmarknad karaktÀriseras av könsmÀssig segregering och det finns samband mellan könssegregering pÄ arbetsplatsen och sjuklighet för bÄda könen. I Diskrimineringslagen stÄr det ocksÄ att arbetsplatser med minst 25 anstÀllda mÄste ha en jÀmstÀlldhetsplan.Syfte Syftet Àr att beskriva jÀmstÀlldhetsplaner pÄ arbetsplatser i offentlig verksamhet med utgÄngspunkt i Diskrimineringslagen.Metod JÀmstÀlldhetsplanerna har analyserats med hjÀlp av deduktiv kvalitativ innehÄllsanalys.
En jÀmförelse mellan modulbadrum och platsbyggt badrum vid renovering
Mellan 1960 och 1975 byggdes cirka 1 006 000 nya bostÀder i Sverige. MÄnga av dessa lÀgenheter har idag ett stort behov av renovering. Ett alternativ till att renovera badrummen pÄ traditionellt sÀtt, dÀr badrummet rivs ut och frÀschas upp Àr att anvÀnda ett sÄ kallat modulbadrum som integreras i den nuvarande huskroppen. MÄlet med arbetet var att med hjÀlp av kriterierna ekonomi, miljö och kvalitet utreda vilket alternativ som Àr bÀst lÀmpat vid renovering; att bygga in badrumsmoduler eller att renovera befintliga badrum. Dessutom ska hyresgÀsternas Äsikter i frÄgan utredas i form av en enkÀt.
VarumÀrkets vÀg in i framtiden : - Hur pÄverkas okonventionella varumÀrken av kommissionens förslag?
Utformningen av varumÀrken har traditionellt sÀtt bestÄtt av ett ord, en figur eller en kombination av de tvÄ. Idag finns istÀllet en ökad förfrÄgan frÄn företagens marknadsföringsavdelningar att arbeta med mer okonventionella varumÀrken sÄsom hologram, doft, ljud och liknande kÀnnetecken som pÄverkar sinnena hos konsumenterna. Eftersom dagens rÀttsliga reglering för att registrera ett varumÀrke krÀver en grafisk Ätergivning försvÄras registreringen av okonventionella varumÀrken. Uppsatsens syfte Àr dÀrför att analysera kravet pÄ grafisk Ätergivning med bakgrund av kommissionens förslag pÄ Àndring av definitionen av vad som kan utgöra ett registrerbart varumÀrke. Uppsatsen avser ocksÄ att utreda om gÀllande rÀtt utgör ett harmoniserat omrÄde pÄ EU-rÀttslig nivÄ sÄvÀl som internationellt. Det Àr idag möjligt att registrera ett okonventionellt varumÀrke om Ätergivningen uppfyller Sieckmannkriterierna.
Söta Husfruar och HÀndiga Ingenjörer : Könsbilder i svensk leksaksreklam 1949 - 2009
Den hÀr uppsatsens syfte har varit att ur ett historiskt perspektiv undersöka den bild av könsroller som förmedlats till barn genom leksaksreklam i Sverige under perioden 1949 - 2009. Samt att stÀlla denna utveckling i relation till utvecklingen av könsbilder och jÀmstÀlldhet i samhÀllet i stort under samma historiska period.För att göra detta har jag genomfört en innehÄllsanalytisk undersökning av ett stort antal annonser, (3906st), i 10 kataloger frÄn 1949 fram till 2009. Jag har tagit fram omfattande statistik över huruvida leksaksreklam har varit riktad mot specifika kön eller inte, hur genuskodningen har gÄtt till, samt över vilka typer av leksaker och vilka attribut som har förknippats med flickor respektive pojkar.Undersökningen visar att vissa förÀndringar har skett under perioden, sÀrskilt gÀllande hur leksaker har marknadsförts mot kön. Marknadsföringen blev överlag mindre könsindelad under 60- och 70-talen, dÄ jÀmlikhet och kvinnokampen var mycket aktuella Àmnen i samhÀllsdebatt och politik. FrÄn 80-talet och framÄt sÄ blev dock reklamen allt mer könsindelad igen, Àven om den explicita könsindelningen försvann och de metoder som anvÀndes blev mer subtila och implicita.Vad gÀller de bilder av genus som leksaksreklamen förmedlar till barn sÄ har de under hela perioden varit genomgÄende traditionellt stereotypiska.
Oavsett lÄnat eller eget kapital : En utvÀrdering av företagsskattekommitténs förslag ur ett neutralitetsperspektiv
Utformningen av varumÀrken har traditionellt sÀtt bestÄtt av ett ord, en figur eller en kombination av de tvÄ. Idag finns istÀllet en ökad förfrÄgan frÄn företagens marknadsföringsavdelningar att arbeta med mer okonventionella varumÀrken sÄsom hologram, doft, ljud och liknande kÀnnetecken som pÄverkar sinnena hos konsumenterna. Eftersom dagens rÀttsliga reglering för att registrera ett varumÀrke krÀver en grafisk Ätergivning försvÄras registreringen av okonventionella varumÀrken. Uppsatsens syfte Àr dÀrför att analysera kravet pÄ grafisk Ätergivning med bakgrund av kommissionens förslag pÄ Àndring av definitionen av vad som kan utgöra ett registrerbart varumÀrke. Uppsatsen avser ocksÄ att utreda om gÀllande rÀtt utgör ett harmoniserat omrÄde pÄ EU-rÀttslig nivÄ sÄvÀl som internationellt. Det Àr idag möjligt att registrera ett okonventionellt varumÀrke om Ätergivningen uppfyller Sieckmannkriterierna.
Vara eller icke vara? : En studie om grammartikundervisning och lÀrares instÀllning till grammatik.
I den hÀr uppsatsen har vi tittat nÀrmare pÄ hur det stÄr till med grammatikundervisningen i dagens gymnasieskola.I vÄr uppsats tar vi först upp historik om grammatik och grammatikundervisning. För att fÄ veta vad lÀrare i gymnasieskolan ska strÀva efter i sin undervisning har vi ocksÄ Àgnat en del av uppsatsen Ät lÀroplaner och kursplaner.VÄrt syfte Àr att undersöka hur undervisningen i grammatik ser ut pÄ gymnasiet och vilken instÀllning lÀrarna har till grammatik. VÄra frÄgestÀllningar Àr *Vilken instÀllning har lÀrare pÄ gymnasiet till grammatik och grammatikundervisning? * Hur arbetar lÀrare med grammatikundervisning pÄ gymnasieskolan?Vi genomförde sex djupintervjuer med lÀrare i svenska pÄ gymnasieskolan. LÀrarna Àr i olika Äldrar och arbetar pÄ tvÄ olika skolor och kommuner.
Trafikplatser med överliggande cirkulationsplats : Faktorer som pÄverkar trafiksÀkerheten för oskyddade trafikanter
I Sverige anvÀnds nollvisionen som strategi för att forma ett sÀkert vÀgtransportsystem. Nollvisionen innebÀr att mÀnniskor inte ska dödas eller skadas i vÀgtrafiken dÄ det anses oacceptabelt att vÀgtrafiken krÀver mÀnniskoliv. För att förhindra olyckor vidtas ÄtgÀrder, men hÀnsyn mÄste tas till att mÀnniskor gör misstag varför ocksÄ nollvisionen accepterar olyckor men inte sÄdana som leder till allvarliga personskador eller död.Trafikplatser med överliggande cirkulationsplats har kommit att bli ett allt vanligare inslag i den byggda miljön dÄ de i regel Àr mindre utrymmeskrÀvande Àn traditionella trafikplatser sÄsom ruter-, klöver- och trumpetkorsningar. Avsaknaden av analyser huruvida trafikplatser med överliggande cirkulation pÄverkar trafiksÀkerheten Àr pÄtaglig. De förekommer vanligen i tÀtortsmiljö med höga trafikflöden vilket gör att en felaktig utformning skulle kunna fÄ stora konsekvenser.
Online branding hos svenska banker : En kvalitativ studie av fyra svenska bankers arbete med online branding
Internet pÄverkar vÄr vardag i allra högsta grad. VÄra rutiner har förÀndrats och dÀrmed stÀlls det Àven krav pÄ företagen att möta sina kunder dÀr kunderna finns. En bransch som tagit stor hÀnsyn till detta Àr bankvÀrlden. Men hur möter de kunderna pÄ den digitala arenan? Hur hanterar de sitt varumÀrke ur ett digitalt perspektiv?  Denna studie har som syfte att undersöka just detta och se pÄ fyra av de svenska rikstÀckande bankernas digitala varumÀrkeshantering och hur de arbetar med kommunikation i digitala kanaler.
Kulörers inverkan pÄ varandra : En studie av kontrastverkan med fÀrg
Min fascination för mönster har lett mig till att söka svar pÄ vilka olika metoder som finns för att förstÀrka uttrycket i en bild med hjÀlp av olika fÀrger.Syftet med uppsatsen har varit att studera och beskriva olika sÀtt att arbeta med fÀrg för att förstÀrka eller förÀndra uttrycket i en komposition. I detta arbete har jag försökt att förtydliga de begrepp som traditionellt anvÀnds inom omrÄdet fÀrg samt arbetat bÄde praktiskt och analytiskt med fÀrgsÀttningar av egna mönsterkompositioner.De frÄgestÀllningar som behandlats Àr: pÄ vilka olika sÀtt kan man förÀndra uttrycket i en komposition med hjÀlp av olika kombinationer av fÀrg? Hur benÀmner och förklarar man dessa metoder i litteraturen? Kan jag vid eget praktiskt bruk av dessa metoder se det resultat som anges i det studerade materialet?Eftersom jag avsett att skaffa mig en djupare kunskap i Àmnet har jag gjort en kvalitativ textanalys av litteratur inom omrÄdena fÀrg, fÀrgsÀttning och bildanalys. För att praktiskt kunna prova de olika begrepp och metoder som anges i den utvalda litteraturen har jag arbetat med fÀrgsÀttning av ett antal egna mönsterkompositioner. Jag har sedan gjort en bildanalys av dessa dÀr jag anvÀnt mig av de begrepp jag lÀrt mig under arbetets gÄng.Resultatet av min litteraturstudie har lett fram till en liten sammanfattning av omrÄdet fÀrg och dess begrepp samt ocksÄ en redogörelse för olika metoder för kontrastverkan vid fÀrgsÀttning.
Utveckling av en tumkompass anpassad för barn
Silva Sweden AB gav i uppdrag att ta fram en ny tumkompass för skolverksamhet. Orientering uppfattas av mÄnga barn som svÄrt och krÄngligt. För att höja intresset och göra det enklare vill man ge lÀrare och elever en tumkompass som Àr anpassad efter hur barn anvÀnder den. Traditionellt anvÀnds handkompasser i undervisningen. Dessa kompasser uppfyller inte de speciella krav barn stÀller, de Àr för stora, komplicerade och svÄra att förstÄ.
Enkla VaR-metoders anvÀndbarhet vid uppskattning av risk hos enskilda aktieplaceringar
Traditionellt sett har olika kapitalförvaltares prestationer utvÀrderats enbart genom att man har observerat den avkastning som respektive förvaltare har lyckats erhÄlla. Sedan ett antal Är tillbaka har dock den erhÄllna avkastningen i allt högre grad stÀllts i relation till den risk som de aktuella placeringarna Àr kopplade till. Ett sÀtt pÄ vilket man kan bestÀmma den risk som en portfölj har Àr att uttrycka och mÀta risken som Value-at-Risk (VaR), vilket kan definieras som ett mÄtt pÄ den med viss sannolikhet förvÀntade förlusten frÄn ogynnsamma marknadsrörelser över en definierad tidsperiod. Det finns idag bÄde enklare och mer avancerade metoder för att uppskatta VaR. Tidigare forskning har till stor del koncentrerats till att undersöka hur olika typer av VaR-metoder lyckas uppskatta risken för olika portföljer i förhÄllande till varandra.
Den sociala entreprenörens karaktÀriserande egenskaper
SAMMANFATTNINGTitel:Den sociala entreprenörens karaktÀriserande egenskaperNivÄ:Kandidatuppsats, C-nivÄ, företagsekonomi, ledarskap och organisationFörfattare:Pontus Alm & Yrsa FÀllströmHandledare:PÀr Vilhelmsson, KristinaMickelsson,ElenaAhmadi,MariaFregidou--?MalamaExaminator:Jens Eklinder FrickDatum:2015-06-02Syfte:Syftet med denna studie Àr att undersöka vilka karaktÀriserande egenskapersom gÄr att finna hos sociala entreprenörer.Problem och bakgrund:Sociala företag och socialt entreprenörskap Àr ett omrÄde som har fÄtt undermÄliguppmÀrksamhet i forskningen med betoning pÄ drivande egenskaper hos socialaentreprenörer. FörstÄelsen för Àmnet kommer med denna studie öka, och befintligteori kommer att bekrÀftas eller motsÀgas.Metod:Undersökningen har en deduktiv ansats med en kvantitativ metod ochdeskriptiv samt analyserande statistik. Teoriunderlaget bygger framförallt pÄtidigare forskning inom socialt entreprenörskap men Àven pÄ forskning inomtraditionellt entreprenörskap. Analyskapitlet kommer att koppla tillbaka till teorinför att jÀmföra denna studies utfall med tidigare forskning.Resultat & diskussion:Denna studie bidrar med nya begrepp som karaktÀriserar sociala entreprenörer iSverige och som Àr grundade pÄ de sociala entreprenörernas egenskaper.