?Herre, visa mig din väg och gör mig villig att vandra den?
Det går inte att säga hur länge pilgrimsvandringar har funnits. Man vet i alla fall att det
under de senaste 2000 åren gjorts pilgrimsfärder för att komma i kontakt med en
helighet och för att visa tacksamhet till gud. De senaste decennierna har intresset för
pilgrimsfärder ökat vilket inneburit att både forskare och författare har skrivit mycket
om dessa resor.
I denna studie har jag genom en kvalitativ metastudie undersökt pilgrimsfärden som
begrepp samt dess funktioner. Jag har även använt mig av tre populärkulturella verk för
att se hur man kan använda fiktion som läromedel.
Det jag kommit fram till är att pilgrimsfärden är vitt och brett begrepp med många olika
definitioner. De flesta anser att pilgrimsfärden är en religiös resa men samtidigt finns
det många exempel på pilgrimer som har syftet är att få en ökad självkännedom och gå
igenom en inre resa, alltså finns det dubbla betydelser. Min studie visar att
pilgrimsfärden har många olika funktioner för människan. Den har de traditionellt
religiösa funktionerna som att visa tacksamhet, göra botgöring och den ger ett hopp en
helande funktion. Forskning har också visat att pilgrimsfärden är och har varit en form
av övergångsrit i många kulturer. Alla pilgrimer har olika syften med sin pilgrimsfärd
och de funktioner och syften som visats av min undersökning är att pilgrimsfärden kan
ha sociala, statusförhöjande, fysiska, psykiska, terapeutiska, turistiska och ekonomiska
funktioner.
Efter att ha läst kursplanen i religionskunskap 7-9, läst två fiktiva reseskildringar om en
pilgrimsfärd samt sett en film om Lourdes, har jag kommit fram till att dessa tre
fiktioner hade varit användbart i undervisningen. Det hade gett eleverna en positivare
inställning från början samt ett bra underlag för diskussioner. I kursplanens centrala
innehåll står det även att lärare ska använda populärkultur för att se hur olika livsfrågor
skildras.