Syfte och frågeställningSyftet med uppsatsen är att ta reda på om eleverna som har ett godkänt betyg i idrott och hälsa från grundskolan kan simma när de kommer upp på gymnasiet. Frågeställningarna har varit följande: Hur många elever upplever att de kan simma? Hur många av dem kan simma? Finns det något samband mellan kön, bakgrund och etnicitet och elever som inte är simkunniga?MetodUndersökningen gjordes på 213 elever på en gymnasieskola. Elevernas betyg från grundskolan togs fram från gymnasieantagningen. Eleverna fick besvara en enkät huruvida de kunde simma eller inte.

Den här uppsatsen handlar om projektledning av projekt som tar stöd av agila systemutvecklingsmetoder. Från början skapades de agila metoderna, av utvecklarna själva, som ett svar på de traditionella metodernas rigiditet och, i deras mening, övertro på en dokumenterad process. Ordet ?agil? betyder lättrörlig och kärnan i de agila metoderna är att göra utvecklingen mer flexibel och lättare att manövrera. Det finns andra värderingar som är grundläggande i agil systemutveckling som påverkar projektledaren och dennes arbete för ett agilt projekt.

Syftet med denna C-uppsats är att beskriva den redaktionella bloggens format med hjälp av tre huvudfrågor. Fråga ett rör innehåll och ämne i redaktionellt anknutna bloggar, fråga två hur dagstidningar förhåller sig till bloggformatet som en del av utbudet på den egna webbsidan och fråga tre hur bloggen används av och påverkar den journalistiska yrkesrollen.För att besvara fråga ett och tre har jag utfört en kvantitativ innehållsanalys av totalt 30 blogginlägg från tio redaktionellt anknutna bloggar. För att besvara fråga två har jag gått igenom 60 dagstidningars webbsidor och antecknat deras förhållningssätt till bloggar som en del av utbudet.Min undersökning visar att bloggen är en ny typ av genre med outnyttjad potential inom den traditionella journalistiken. Ämnesvalen i blogginläggen rör nöje, sport, spel och ledare. Ett normaliserande av bloggen går att se med exempel där enskilda bloggförfattare håller kvar vid ett traditionellt refererande i skildrandet samt medieföretagens förhållningssätt till bloggen som en del av utbudet på webbsidan.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka om lärare ser individuell utvecklingsplan som ett verktyg för elevens lärande. Uppsatsen fokuserar på lärandet i individuell utvecklingsplan. Undersökningen genomfördes i form av intervjuer där fem olika lärare från grundskolan fick komma till tals och skildra sin syn på individuell utvecklingsplan utifrån sin verklighet i skolan. Då individuell utvecklingsplan är i ett startskede utgår undersökningen från nyckelord som vi funnit i Allmänna råd (Skolverket 2005) och som vi anser vara avgörande för elevens lärande så att denne når målen i skolan. Resultatet visar att intervjupersonerna ser individuell utvecklingsplan som ett verktyg för elevens lärande.

Syftet med detta arbete är att genom litteraturstudier och försök i klasser i grundskolan år 4-9 få fram ett antal tips på lektionsförslag i engelska, som går att genomföra vid ett lektionstillfälle och som innehåller minst tre av fem olika aktiviteter: reading, vocabulary, listening, speaking och writing. Resultatet av litteraturgenomgången visar att det är viktigt att på alla sätt försöka motivera eleven att lära sig engelska och det genom attvariera undervisningen så mycket som möjligt. Resultatet av lektionsförslagsdelen visar att 11 av 13 förslag gick att genomföra som tänkt. I förslaget Draw, guess and run! finns endast två aktiviteter med och i förslaget Tourist! räckte inte den utsatta tiden till. Detta arbete kan således fungera som en idékälla, när man vill genomföra varierade lektioner oberoende av t.ex.

Undersökningen är en kvalitativ studie med en fenomenografisk ansats och fokusgruppintervju som metod. Intervjugruppen består av fem personer, en man och fyra kvinnor i åldrarna 43 ? 62 år, där samtliga är utbildade lärare inom grundskolans olika stadier. Syftet med studien är att försöka förstå och problematisera hur lärare i grundskolan med erfarenhet av dramapedagogik och lärare utan dramapedagogisk erfarenhet, uppfattar dramapedagogik. Resultatet av studien utmynnar i de tre beskrivningskategorierna: Kategori A - Dramapedagogik som teaterKategori B - Dramapedagogik som individ och gruppstärkande redskapKategori C - Dramapedagogik som didaktiskt redskap Resultaten visar att informanterna är positiva till dramapedagogik men också känner sig osäkra på vad dramapedagogik egentligen är och efterfrågar mer utbildning inom området..

I dagens visuella samhälle är det medierna som skapar och förstärker föreställningar om vad som är rätt och fel, manligt eller kvinnligt, naturligt och onaturligt. Skolans styrdokument betonar vikten av arbete med medier i grundskolan. Syftet med denna studie är att få en inblick i hur läroplanens och kursplanernas intentioner med medieundervisning i grundskolan kan omsättas i praktiken. Min empiriska undersökning grundar sig i observationer och intervjuer med lärare på två skolor som har valt att satsa på en utveckling med hjälp av mediearbete. Den problematik som finns kring medieundervisning går att utläsa även på dessa skolor.

Studiens syfte är att analysera pedagogers syn på inkluderingsarbete med elever i särskolan och grundskolan. Vi vill undersöka hur pedagogerna anser att den inkluderade elevens sociala behov och självkänsla påverkas vid inkludering. Syftet är att ta reda på hur pedagogerna ser på stigmatisering och utanförskap. För att besvara syftet använder vi oss av följande frågeställningar; Hur ser pedagogerna på inkludering av barn tillhörande särskolan i grundskolan? Vilka för och nackdelar anser pedagogerna kan finnas vid denna inkluderingsform? Hur resonerar pedagogerna kring samarbetet mellan de olika skolformerna och vilka kvalifikationer anser de pedagogerna behöver för ett lyckat inkluderingsarbete? Sammanfattningsvis visar undersökningens resultat på att pedagogernas syn på inkludering är tämligen samstämmig, och att denna inte anmärkningsvärt skiljer sig åt.

Chourbagi, Zouhaira. & Jönsson, Marie. (2006). Läs- och skrivinlärning i grundskolan och särskolan - Likheter och skillnader. (Reading and Writing Skills in the Primary and Special Schools, Simularities and Differences). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning, Lärarutbildningen, Malmö högskola Syftet med vårt arbete är att ur ett specialpedagogiskt perspektiv lyfta fram metoder för läs- och skrivundervisning som används i grundskolans första årskurser samt i särskolan.

Syftet med studien var att analysera la?rares synsa?tt pa? AD/HD. Studien bygger pa? sju intervjuer med la?rare som arbetar i grundskolan. De teoretiska utga?ngspunkterna fo?r denna studie var tre specialpedagogiska perspektiv - traditionellt, alternativt samt ett tredje perspektiv.Studien visar att la?rarna a?r positiva till att diagnosen sta?lls da? de menar att diagnosen a?r nyckeln till att fa? extra resurser inom skolan.

Studien syftar till att undersöka hur det är att vara en garvare som arbetar med traditionella tekniker utifrån ett specifikt fall. Syftet med arbetet är att undersöka hur det är att vara yrkesverksam garvare idag och hur garvaren ser på sin kunskap och sin verksamhet. Problemformulering:Vad innebär det att vara garvare och arbeta småskaligt och med traditionell tekniker?Vilka problem och utmaningar kan en garvare som arbetar småskaligt med traditionella tekniker mötas av?Hur hanterar garvaren dessa problem och utmaningarna?Arbetet har varit en kvalitativ fallstudie med metodologisk triangulering som kombinerar olika metoder så som observation, intervju, en text och film analys för att undersöka en och samma informant. Informanten som har undersöks är en yrkesverksam garvare i Östergötland.

Bakgrund: De flesta svenskarna sparar i form av värdepapper för att investera sina pengar och få en avkastning. Vilket placeringsalternativ ska de välja mellan investering i traditionella eller speciella fonder? De traditionella fonderna har en relativ avkastning och en stor risk, medan de speciella eller hedgefonderna har en lägre risk och en absolut positiv avkastning oavsett marknadsläge.I denna studie kommer att undersökas om hedgefonders avkastningsmönster är trovärdig, och om deras målsättning har uppnåtts under åtta års period.Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka om det finns ett samband mellan olika svenska hedgefonders investeringsstrategier och avkastningsmönster samt undersöka hur dessa hedgefonder skiljer sig från de traditionella fonderna och marknadsindexet. Delsyftet är att studera två olika perioder och urskilja hur fonderna presterar under hög respektive låg konjunktur läge.Metod: Studien är baserad på forskningsstrategin kvantitativa metoden. Sekundär data i form av historiska avkastningssiffror för åttaårsperiod är avhämtad.

Denna studie syftar till att underso?ka sex fo?rskolla?rares syn pa? arbetet med barn med spra?ksto?rningar och spra?ksva?righeter. Jag valde att intervjua fo?rskolla?rare fra?n tva? olika verksamheter: traditionella fo?rskolor samt spra?kfo?rskolor. Det som intresserade mig a?r vilka arbetssa?tt och hja?lpmedel som erbjuds fo?r barn med spra?ksva?righeter i de olika verksamheterna.

I dagens samhälle har individen ett stort ansvar för sin egen hälsa trots att olika levnadsvillkor leder till skillnader i motion och hälsa. Därför har centrala myndigheter, och då i synnerhet grundskolan, i uppgift att fostra eleverna till att leva ett hälsosamt liv. Syftet med uppsatsen är att beskriva hur hälsobegreppet i ämnet idrott och hälsa kan behandlas. Syftet är också att ta reda på vad begreppet hälsa kan innebära, vilka mål som finns inom området hälsa samt hur lärares inställningar till hälsoundervisning kan se ut. Arbetet tar sin teoretiska utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv.

Jag blev under min utbildning introducerad i smidets värld och där är jag kvar. Jag har velat fördjupa mina kunskaper att smida tillsammans med barn men underlaget som finns är tunt. Jag har även märkt under mina VFU perioder att metalldelen i skolan inte får det utrymme som den förtjänar. Varpå syftet med mitt arbete har varit att ta reda på hur man kan belysa smidets kulturtradition, hur man kan arbeta med smidet i skolan och visa varför metallslöjden förtjänar större utrymme inom ämnet trä- och metallslöjd. Metoden för att söka svar på mina frågor består av litteraturstudier inom ämnet samt intervjuer med lärare i grundskolan som undervisar i smide.