Föreliggande studie behandlar hur lärandet sker med hjälp av digitala läromedel i skolan. Rektorerna, lärarnas och elevernas syn står i fokus för arbetet. Både internationella och nationella studier har påvisat digitala läromedels effekter på lärandet. Syftet med studien är att ge förståelsen av hur digitala läromedel påverkar lärandet samt att belysa digitala läromedels positiva och negativa sidor. Studiens empiri består av tolv intervjuer och tre obervationer genomförda med rektorer, SO-lärare och elever inom tre grundskolor i en liten stad i södra Sverige.

Sammanfattning Det talas just nu mycket om utomhuspedagogik. Med utomhuspedagogik menas då att undervisningen flyttas ut ur klassrummet, för att lära i, och av, omgivningen. Men är utomhuspedagogiken ett viktigt pedagogiskt verktyg i årskurs 3-5 eller är det bara utelek? För att ta reda på det har jag genomfört en enkätundersökning bland lärare som arbetar i årskurs 3-5 över stora delar av Sverige. Av 105 utskickade enkäter har 40 stycken besvarats.

Sammanfattning Sandra Andersson och Susanne Mårtensson (2015). Delaktighet i den auditiva miljön. Elevers och pedagogers upplevelser av ett ljudutjämningssystem. (Participation in the auditory environment. Students and teachers experiences of a sound system.).

I mitt yrke som lärare ingår det bland annat att driva skolutveckling. Med skolutveckling kanmenas att man förändrar sitt arbete utifrån de erfarenheter man gör i sin vardag i skolan.Genom att ifrågasätta sitt yrke hamnar man i en utvecklingsprocess vilken innebär att manutvärderar det man gör, förändrar det man gjorde om det inte var bra, utvärderar igen ochförändrar åter och så håller det på. Jag har under de senaste fyra åren haft möjligheten attutbilda mig inom aktionslärande och aktionsforskning vilket handlar just om dettaprocessinriktade sätt. Inom ramen av kursen ingår det att skriva en uppsats och jag valde mittarbetslag som arena för att se hur jag genom en aktion kunde påverka mina kollegor till ettökat lärande om sig själva i sina roller som lärare. Syftet med uppsatsen är att dokumenteraden lärandeprocess som blivit när vi mer medvetet tar tag i något vi vill förändra ochfrågeställningen jag har utgått från har varit: Hur utveckla lärares lärande i arbetslagetgenom observation och reflektion över varandras undervisning?För att beskriva aktionen på ett kortfattat sätt kan man säga att kollegorna i arbetslagettillsammans har läst en bok om olika ledarstilar i klassrummet, därefter observerat varandra iklassrummet, sedan har observatör och observerad samtalat om det som hände i klassrummetoch slutligen diskuterades det observerade på arbetslagsmöten.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka fordonselevers motivation till religionskunskapsämnet på gymnasiet. Det sker genom att undersöka hur motiverade eller omotiverade eleverna är. Det är relevant eftersom bland annat skolinspektionens granskning av religionskunskapsämnet visar att fordonselever har ett genomsnittligt låga betyg i religionskunskapsämnet. Skolinspektionens granskning visar även på brister i hur ämnet presenteras för eleverna. Flertalet elever uttrycker att ämnet inte är anpassat för dem och att det påminner om den religionskunskap de läste på högstadiet.

Den här studien analyserar de olika genusaspekterna av lärare och mellanstadieelevers interaktion i klassrummet samt lärarens sätt att undervisa. Studien visar hur ofta och på vilket sätt läraren ger uppmärksamhet till pojkar eller flickor samt hur ofta och på vilket sätt pojkar eller flickor ger uppmärksamhet till läraren under lektionen. Studien kategoriserar också lärarens olika sätt att ge respons till elevernas svar under lektionen. Datamaterial i undersökningen har samlats in via klassrumsobservation som gjordes i en årskurs fyra med hjälp av videoinspelning. Det insamlade datamaterialet har transkriberats och blivit analyserat med metoder som samtalsanalys, observationsschema och lärarens riktningsgivare.

Skolans värld idag blir mer och mer integrerad av IKT och dessa tekniska verktyg präglar vår vardag och utvecklas hela tiden. I vår fenomenografiska undersökning, som innebär att vi ska beskriva vilka skilda sätt något kan uppfattas av någon, har vi fokuserat på fyra lärares uppfattningar av IKT på deras respektive skolor. Tidigare forskning inom IKT i skolan visar på att lärare känner sig allmänt osäkra till att använda IKT eftersom de inte tycker de har den utbildningen som krävs för att använda sig av det fast intresset och motivationen finns där. Annan tidigare forskning pekar på att lärare inte känner sig trygga med saker de inte har kunskap kring. Detta kan ha gjort att IKT-integrerad undervisning har uteblivit.

Sammandrag Det här arbetet handlar om elevgrupper på tre olika nivåer och hur de nyttjar bisatser i sina texter. Två av grupperna har svenska som sitt andraspråk; en av dem går på grundläggande vuxenutbild-ning och den andra på den gymnasiala motsvarigheten. Den tredje gruppen utgörs av elever med svenska som förstaspråk, och dessa studerar på gymnasial vuxenutbildning.För att fastställa andraspråkselevernas möjligheter att utveckla en komplex syntax, undersöks först deras PT-nivå utifrån Processbarhetsteorin och därefter syntaktiskt samordning och underordning av bisatser. Därefter anläggs olika perspektiv på bisatsanvändning, såsom nivåer av underordning, bi-satsfrekvens och topikalisering av bisatser. Likheter och skillnader mellan de tre grupperna visas och mynnar ut i slutsatsen att studienivå är viktigare faktor för L2-tillägnande än förstaspråk.

 Arbetets art: Examensarbete i lärarutbildningen, Avancerad nivå, 15hpHögskolan i SkövdeTitel: Interaktionen i klassrummet ? En kvalitativ observationsstudie ompedagogens interaktion med eleven i undervisningen.Sidantal: 38Författare: Linn-Marita JohansenEva SöhrmanHandledare: Eva DahlgrenDatum: Januari 2009Nyckelord: interaktion, kommunikation, pedagog, elev.Pedagogens interaktion med sina elever har stor betydelse för elevernas möjlighet tillgenuina lärandetillfällen och utveckling. Läroplaner och styrdokument betonar att samtligaindivider har rätt till en jämlik utbildning. Studien har sin utgångspunkt i interaktionenmellan pedagog och elev, med fokus på dess kvalitet. Studien har en didaktisk inriktningoch genomfördes som en observationsstudie i en årskurs tre med två verksammapedagoger.

Den här rapporten har tagits fram med stöd av bland annat Specialpedagogiskaskolmyndigheten, SPSM, Resurscenter syn i Stockholm. Ett examensarbete därjag fördjupat mig i rummet som informationsbärare. Målet med studien har varitatt ta fram en gestaltning som baseras på riktlinjer för hur ett moderntgrundskoleklassrum kan utformas för att stödja orienteringen för barn medsyntolkningssvårigheter. Detta för att möjliggöra en ökad tillgänglighet förmålgruppen i den fysiska miljön, vilket i sin tur kan bidra till målgruppenssjälvständighet och trygghet i skolan med förhoppning om ökadkunskapsutveckling. Lärandemiljön i ett klassrum för årskurs två i en avStockholms nyare skolor har studerats för att ta reda på i hur stor utsträckningman idag tar hänsyn till barn med synnedsättning i framtagandet av nya skolor.För att nå målet har jag utgått från teorier och litteratur kring bland annat CVI,perception, orientering/wayfinding, färg och kontrast.

Tidigare forskning pekar pa? att medarbetare bland annat motiveras av balans mellan insats och belo?ning, fo?rva?ntningar som a?r fo?renliga med organisationens visioner och instrumentell motivation. A?sikterna i forskningen skiljer sig a?t i hur ansta?llningsform pa?verkar graden av arbetstillfredssta?llelse. Syftet med studien var att, genom en kvantitativ metod, underso?ka graden av arbetsmotivation hos lagermedarbetare.

Vår studie syftar till att få kunskap om läs- och skrivsvårigheter för att kunna hjälpa och underlätta för elever med dessa svårigheter i klassrummet samt sätta in rätt åtgärder. Vi har studerat tidigare forskning som visat vad man genom tiderna satt in för åtgärder, hur man upptäcker eleverna i klassrummet och hur man bör differentiera för dem. Dessutom har vi noggrant studerat vilka kompensatoriska hjälpmedel det finns på marknaden. Genom att välja en metod där vi inriktar oss på elever genom observationer och intervjuer vill vi få fram deras syn på undervisningssituationer och hjälpmedel. Resultatet vi fick fram var att skolorna överlag bara använder en bråkdel av de hjälpmedel som finns på marknaden.

Detta examensarbete handlar om mångkultur i skolan. Det syftar till att beskriva begreppet mångkultur och hur det kan tas till uttryck i skolvärlden samt att ur fyra verksamma lärares perspektiv ge en bild av hur undervisning med mångkultur bedrivs i dagens svenska skola. För att kunna uppfylla mitt syfte har jag tagit del av forskning och övrig litteratur. Jag har använt mig av övrig litteratur utöver forskning då det varit svårt att få tag i endast forskningsbaserat material. Det skriftliga material jag använt stämmer till viss del överens med det jag kommit fram till genom de genomförda undersökningarna.

Syftet med följande studie är att ta reda på vad som ligger till grund för ett välfungerande klassrumssamtal i gymnasieskolans svenskundervisning och på vilket sätt samtalet har en funktionell roll. Vi studerar hur samtalet går till och hur den talaktivitet ser ut som äger rum i klassrummet mellan lärare och elever.Studien består av samtalsinspelningar genomförda under två olika svensklektioner med två olika klasser och lärare. Inspelningarna har senare transkriberats och analyserats. Vi följer ett helklassamtal och ett mindre gruppsamtal, där vi studerar hur talaktiviteten ser ut mellan lärare och elever. Genom en enkätstudie studeras bland annat lärares och elevers inställningar till samtalen.Resultatet visar att i helklassamtalet var läraren en tydlig ledare och upptog den största delen av taltiden.

BakgrundI bakgrunden beskrivs fritidshemmens framväxt samt hur fritidshemmen ser ut i dag. Även den pedagogiska miljön samt lekens betydelse belyses. Gällande styrdokument och gransk-ning från skolinspektionen samt barnkonventionen beskrivs under bakgrund. Utgångspunkten i studien framställs i den teoretiska ramen.SyfteStudiens syfte är att undersöka barns syn på lärandet som sker inom fritidsverksamheten.MetodStudien grundar sig på en kvalitativ metod som bygger på intervjuer med barn i fritidsverksamheten. Intervjuerna har genomförts på tre olika fritidverksamheter.