Sedan 2011 allt fler barn med autism tas emot idag i den svenska grundskolor eftersom de inte l?ngre har r?tt till grunds?rskolan utan signifikanta intellektuella funktionsneds?ttningar (SFS, 2010:800). Dock, vissa studier har visat att barn med autism i grundskolan ?r ensamma och ?r mindre accepterade av sina kamrater (Chamberlain et al; 2007). Jag ville unders?ka vad ?r det som f?rsv?rar eller underl?ttar social integration f?r barn med autism i grundskolan.

Vad innebär det att undervisa i en språkheterogen kontext? Trots att det i styrdokument och inom forskning fastslås att elever med ett annat modersmål behöver andraspråksundervisning för att utveckla den för skolframgång och samhällsdeltagande så viktiga språkbehärskningen, gör okunskap, resursbrist och låg status för ämnet svenska som andraspråk att svensklärare utan kunskap om andraspråksinlärning ställs inför flerspråkiga elevgrupper. I den här undersökningen besvarar sex svensklärare i grundskolans senare år vilken attityd, erfarenhet och utbildning de har när det gäller undervisning i språkheterogena kontexter. Genom att fråga hur flerspråkigheten påverkar undervisningen, om den är en tillgång istället för ett hinder och om kunskaper i andraspråksinlärning behövs i svensklärarkompetensen växer bilden fram av den mångkulturella och flerspråkiga skolans ökade krav på både individualisering och inkludering. Denna fallstudie visar att mångfalden betraktas som en positiv kraft i det mångkulturella klassrummet där elevers olika perspektiv berikar undervisningen.

 I uppsatsen analyseras Jack Kerouacs roman På väg utifrån fem grundteman; Att vara på väg; om resandets funktioner, Avvikelse från samhället, Idolisering och inflytande, Genus och kvinnosyn och Etnicitet. Analysen följs sedan av ett förslag på hur man i klassrummet kan behandla dessa delar av Kerouacs roman. Utöver detta innehåller uppsatsen ett avsnitt där litteraturens roll och funktion i skolan behandlas  och ett avsnitt som behandlar vikten av en dynamisk litteraturundervisning. .

Syftet med denna uppsats a?r att underso?ka hur ko?rsa?ngare upplever sitt sjungande och varfo?r de vill sjunga i ko?r. Syftet a?r a?ven att underso?ka om ko?rsa?ngarna medvetet sjunger i ko?r fo?r de positiva effekterna som kunnats visas i tidigare forskning. Metod fo?r denna underso?kning har varit semistrukturerade och ostrukturerade intervjuer med sex informanter samt observation av en ko?r pa? 30 personer.Resultaten visade att det inte ga?r att sa?ga att man som amato?rsa?ngare alltid sjunger i ko?r fo?r den sociala gemenskapen, och de positiva effekter som kan uppsta? i samband med ko?rsa?ng.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka marknaden för djupfrysta färdigrätter. Vi vill få fram en konsumentprofil, dvs. undersöka vilka egenskaper som utmärker en typisk färdigrättskonsument, samt vilka attribut de värdesätter. Vi vill genom vår undersökning utreda om det finns tydliga segment, samt om konsumenterna har något behov som inte är tillfredsställt. Metod: För att få fram informationen till en konsumentprofil, bestämde vi oss för att genomföra en kvalitativ och en kvantitativ undersök-ning.

Syftet med denna uppsats är att tydliggöra sambandet mellan lärare och specialpedagog/ speciallärare och vilken inställning lärare har till det specialpedagogiska arbetet. Studien omfattar en attitydundersökning i enkätform med 32 medverkande klasslärare för skolåren 1-6 på tre skolor i tre olika kommuner. Resultaten visar att de flesta av lärarna upplever att man har möjlighet att diskutera special-pedagogiska frågor i arbetslaget. Flertalet efterlyser handledning i större utsträckning än idag. Regelbunden handledning, såväl individuellt som i arbetslaget, är dock relativt sällsynt förekommande enligt studien.

Syftet med den här studien har varit att undersöka vilka skillnader som kan identifieras rörande elevers handlingskomptens beroende på var och hur undervisningen har bedrivits. Jag har velat ta reda på på vilka sätt valet av undervisningsmetoder och valet av plats för undervisningen kan påverka elevernas utveckling av handlingskompetens. Studien har genomförts med en kvasiexperimentell design, där två klasser i årskurs 8 har arbetat med ett tema kring hållbar konsumtion av kläder. Den ena klassen har haft all undervisning i klassrummet medan den andra klassen vid två tillfällen fått gå till stadens centrum för att göra butiksundersökningar och intervjua butikspersonal. I övrigt har båda klasserna fått likartad undervisning av samma lärare.

Många av dagens elever har kommit i kontakt med datorn på något sätt redan vid fyra års ål-der. Under min lärarutbildning kom det fram att examensmålen för lärarexamen kräver att blivande lärare behärskar IKT (informations och kommunikations teknik). När jag väl har varit ute på VFU har jag märkt att undervisande lärare inte använder så mycket IKT. Detta gjorde att jag ville undersöka vad lärare i hem- och konsumentkunskap har för uppfattningar när det kommer till datorn i klassrummet. Denna studie har utgått från kvalitativa forskningsintervjuer med fem pedagoger frånGöteborg för att undersöka IKT:s roll skolämnet hem- och konsumentkunskap, men även pe-dagogernas uppfattning kring detta.

Syfte: Syftet med studien var att belysa sambandet mellan cigarrettrökning och paro-dontit.Metod: Studien bygger på en allmän litteraturstudie som sammanställer aktuell forsk-ning inom det valda ämnesområdet. Detta studerades genom att granska olika studiers koppling mellan parodontit och cigarrettrökning. Studien baseras på 15 kvantitativa artiklar som söktes via PubMed och Sience Direct.Resultat: Resultatet visade att det fanns ett samband mellan parodontit och cigarrett-rökning. Rökning var den främsta beteendemässiga riskfaktorn för uppkomst av paro-dontit. Rökare uppvisar ett mer ohälsosamt beteende och negativ attityd till allmän hälsa.

Denna litteraturstudie undersöker forskningens syn på skönlitteraturläsningen och skrivandets roll bland elever vid grundskolans senare år och gymnasiet. Uppsatsens frågeställning berör hur interaktionen mellan skönlitteraturläsning och skrivande sker i skolan inom denna åldersgrupp. Syftet är att uppsatsen ska inspirera blivande och verksamma lärare till att arbeta integrerat med skönlitteraturläsning och skrivande i sin undervisning. Genom en bred bakgrund förklaras olika teorier bakom läsande och skrivande i stort och inom skolkontexten för att sedan leda över i en presentation av hur dessa kan interagera. Därefter lyfts olika metoder fram och två studier presenteras närmare, där Birgitta Bommarco och Gunilla Molloy genom praktiknära forskning undersökt interaktionen mellan läsande och skrivande i klassrummet.

Mobbning är idag ett begrepp som alla i samhället tar på stort allvar. Mobbning som företeelsehar funnits länge även om själva begreppet är relativt nytt. Det finns även inskrivit i svenska skolans läroplan att all personal på skolan ska arbete för att motverka trakasserier och konfliktsituationer. Syftet med denna studie är att undersöka vilken kunskap blivande lärare har om begreppet mobbning. Vidare är syftet att undersöka hur de under sin utbildning förbereds på att hantera mobbning.

SyfteSyftet med studien är att studera hur kommunikationen och interaktionen i klassrummet mellan elever med högfungerande autism eller Asperger syndrom, deras lärare och medelever gestaltar sig.TeoriSociokulturellt perspektivStudien tar utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet, att man lär sig och utvecklas i samhandling och samspel med andra, samt i den kontexten man befinner sig i. Kommunikation och språk är centrala begrepp.Lärande- och autismperspektivPersoner med autism har ett annorlunda sätt att tänka och förstå världen på. Dettta är det viktigt att pedagogerna som jobbar med dessa barn är medvetna om, och att de vet vilka komplikationer som kan uppstå i en undervisningssituation, samt har fömågan att anpassa sin undervisning efter detta.MetodEn fallstudie har gjorts, och datainsamlingsmetoden är deltagande observation. Tre elever med högfungerande autism/Asperger syndrom har observerats i klassrumssituationen. Som dokumentationsmetod har löpande fältanteckningar använts, samt tid till reflektion efter varje observationstillfälle.ResultatAlla tre observerade elever kommunicerar med både verbalt och icke-verbalt språk både med lärare och medelever.

Dialogen är något som genomsyrar undervisningen på folkhögskolan. Att som lärare ge eleverna i klassrummet möjlighet att diskutera med klasskamrater om vad de har läst eller hört ökar deras förståelse och kunskaper. När man för några år sedan gav sig in på området distansutbildning ville man på folkhögskolan även där föra med sig dialogen från klassrummet.Eftersom jag själv har arbetat vid denna folkhögskola fann jag det intressant att titta närmare på hur dialogen mellan elever fungerar på distans. Syftet med denna uppsats är att få en ökad förståelse för dialogen mellan elever samt att ge konkreta förslag på hur läraren kan stimulera till dialog mellan elever på distans.I uppsatsen har fem lärare och fem elever intervjuats. Samtliga lärarrespondenter arbetar vid samma folkhögskola och var och en av eleverna läser för en av lärarna.

Syftet med denna undersökning är att studera gymnasieelevers upplevelser och erfarenheter av relationen mellan lärare och elev samt om eleverna upplever att lärare-elevrelationen har någon inverkan på deras motivation till lärande. Uppsatsens empiri grundar sig i fem kvalitativa intervjuer med elever som går det sista året på gymnasiet. Valet av metod baseras på målsättningen att få en djupare förståelse för elevers upplevelser och erfarenheter av lärare-elevrelationer. Resultatet av undersökningen visar att eleverna har en entydlig uppfattning om hur en lärar-elevrelation bör vara utformad för att en god relation ska kunna utvecklas. Eleverna är eniga om att goda relationer mellan dem och deras lärare påverkar deras lärandemöjligheter. Resultatet visar att eleverna främst vill ha lärare som är personliga, engagerade och förstående så att en god relation mellan parterna kan utvecklas.

Vårt syfte är att undersöka på vilket sätt pedagoger använder det verbala samspelet som verktyg i sin undervisning med utgångspunkt i dialoger. Olga Dysthe och Lev Semjonovitj Vygotskij som är två forskare, betonar båda vikten av dialogens förekomst i klassrummet. I vår studie har vi valt att lägga stor tyngd på dessa forskare, då de enligt oss har spelat en avgörande roll för dagens aktuella pedagogik. Vi har valt att använda oss utav två kvalitativa metoder, observation och intervju. Observationerna skedde i fyra klasser med elever i årskurs fem, det vill säga barn som är 11-12 år samt en intervju med en av klassernas pedagoger. Vi kompletterade undersökningen med ytterligare tre pedagogers skriftliga enkätsvar. Undersökningarna genomfördes i två klasser på en central skola i en större stad samt i två klasser i en byskola belägen utanför staden.