Dagens digitala spel Àr oerhört komplexa produktioner som ofta krÀver en multitud av  sofistikerade verktyg för att förverkligas. Ett intrikat nÀtverk av moderna lösningar dÀr sÄvÀl  visuella som audiovisuella element samverkar för att frambringa fÀngslande och entusiasmerande  upplevelser Àr vad som gör dagens spelproduktioner, och ingen annan bransch har sett samma  raketutveckling som spelbranschen sedan dess begynnelse. Ljuddesignens roll i digitala spel har  dock förblivit passiv dÀr andra element tagit an mer dynamiska roller i varierande form.  Generellt sett Àr ljudet oftast mer ett komplement till de visuella elementen Àn ett fristÄende  förmedlingsredskap. DÄ audiovisuell kommunikation ej delar vissa av de begrÀnsningar som  visuell kommunikation innehar, sÄsom grafisk processeringskraft, bildskÀrmsavgrÀnsningar etc,  sÄ ser vi att ljuddesign besitter en stor mÀngd outnyttjad potential som i teorin hade kunnat  förgylla spelupplevelser kolossalt.Det hÀr arbetet undersöker bÄde genom analoga och digitala medel hur införandet av binaural  lyssning i spelproduktioner kan förbÀttra navigationsförutsÀttningarna för anvÀndaren avsevÀrt  dÄ djup och höjd kan skildras mycket mer effektivt, samt hur dess applicering i tredimensionella  miljöer kan frÀmja sÄvÀl nöjes­ som lÀrosyften i sÄ kallade Audio based Environment Simulators  (AbES).

En billig och robust motor av stirlingtyp har konstruerats för anvÀndning i villor. Som energikÀlla anvÀnds de heta rökgaserna frÄn förbrÀnningen i husets panna. Motorn driver en generator i permanent drift under den kalla delen av Äret dÄ vÀrme- och energiförbrukningen Àr som störst i vÄrt land. Under den varma Ärstiden finns den tillgÀnglig som reservkraftverk. Tanken Àr att stirlingmotorns vÀrmare ska placeras i en villapanna för att ta till vara exergipotentialen hos dess höga temperatur.

Syftet med denna kvalitativa studie ?r att belysa f?rskoll?rares arbete med flerspr?kiga barn. Studien utg?r fr?n sociokulturell teori och dess centrala begrepp som ?r mediering, appropering och proximal utvecklingzonen. F?r att kunna f? svar p? v?ra fr?gest?llningar har vi genomf?rt intervjuer med sex f?rskoll?rare.

Arbetet behandlar idrotts- och evenemangsarenors lÀmpliga lokalisering i staden i förhÄllande till dess funktioner och effekter..

Inom industrin Àr frÀmsta skÀlet för kalibreringar att Àven de bÀsta instrumenten med tiden förlorar sin förmÄga att ge noggranna mÀtningar. Med kalibreringsmjukvara som stöd effektiviseras kalibreringsprocessen och hanteringen av dess data. Instrumentteknikerna pÄ Vallviks Bruk arbetar i systemet CMX Calibration Software av Beamex, och jag fick uppdraget att utvÀrdera dess anvÀndbarhet. Uppsatsen fokuserar frÀmst pÄ anvÀndarna och hur det upplever systemets anvÀndargrÀnssnitt. Vidare skall utvÀrderingens resultat leda till förslag pÄ förbÀttringar i systemet.

Idag ses skolan som en ho?griskmiljo? na?r man talar om mobbning. Trots att stora satsningar genomfo?rs ba?de kring det fo?rebyggande och a?tga?rdande arbetet visar inte statisktiken pa? na?gon ma?rkbar skillnad vad ga?ller mobbningsfrekvensen. Brottsfo?rebyggarna i Ga?vle (BIG) arbetar aktivt fo?r att hja?lpa kommunens skolor med att minska mobbningsfrekvensen.

ABSTRAKT (A)sociala medier? - en studie kring unga mÀnniskors tankar om sociala medier och dess betydelse för deras sÀtt att interagera. Victoria Pettersson & Paulina Ekelund Book Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap 15 hp Konst, kultur och kommunikation (K3) OmrÄdet för Kultur och samhÀlle Malmö högskola Handledare: Ulrika Sjöberg Examinator: Bo Reimer VÄrterminen 2013 Nyckelord: Socialitet, Sociala plattformar, Kommunikation, Medierad kommunikation, Interaktivitet, Medierad interaktion, Symbolisk interaktionism, Digital mobilitet, Tid, Rum. I denna studie har vi undersökt hur den digitala mobiliteten och medieanvÀndning har pÄverkat unga mÀnniskors sociala relationer. Vi har studerat en eventuell förÀndring av interaktionen mellan mÀnniskor och samspelet mellan kommunikationen i den virtuella och fysiska vÀrlden. Studien bygger pÄ en kvalitativ studie dÀr det empiriska materialet har samlats in genom 5 gruppintervjuer med 14 informanter mellan 20-30 Är. Vi utförde halvstrukturerade begreppsintervjuer med inslag av fenomenologi.

Examensarbetet bestÄr av tvÄ fristÄende delar.Textdelen ?Att bygga staden i fyra dimensioner: nÄgra personliga reflektioner om arkitektens roll som stadsbyggare? tar upp samhÀllsbyggande och stadsbyggande mot bakgrund av begreppet samhÀlle i dess sociala respektive fysiska innebörd, arkitektuppgiften i det offentliga rummet respektive den fysiska miljön som system, samt nÄgra olika aspekter pÄ tidsdimensionen i stadsbyggandet: tidskrÀvande, lÄngvarigt resultat, kontinuerlig process, förÀnderliga premisser, pÄverkan pÄ vardagstiden och stadsrummens skiftande med tiden.?Heliodal i Rönninge: fakta och inspiration för dig som vill bygga villa? Àr en beskrivning av villaomrÄdet Heliodal, dess karaktÀrsdrag och historia och förslag pÄ hur de kan tillvaratas. Den Àr utformad som ett förslag till broschyr, riktad till privatpersoner som övervÀger att köpa tomt och bygga villa i omrÄdet och baseras pÄ en verklig detaljplan för ett omvandlingsomrÄde i Salems kommun. ErfarenhetesmÀssigt kommer tillkommande bebyggelse sannolikt att mestadels bestÄ av kataloghus. I broschyren beskrivs omrÄdets lÀge och historia, landskapets och den befintliga bebyggelsemiljöns karaktÀrsdrag, grunddragen i detaljplanen och konkreta förslag pÄ hur den enskilda byggherren kan tÀnka vid val av hus och tomt för att fÄ bebyggelsen och tomtens utformning att smÀlta in i omrÄdet.

I detta examensarbete beskriver jag FMT-metoden och visar pÄ dess möjlighet att bidra till en ökad livskvalité. Jag beskriver mitt arbete med tvÄ barn med hjÀrnskada och deras utveckling med FMT som stöd. FrÄgan jag stÀllde mig var om FMT stÀmmer med Svenska Kyrkans uppdrag. Min slutsats Àr att FMT har en plats i Svenska Kyrkans verksamhet och stÀmmer helt med Svenska Kyrkans uppdrag/Diakoni..

Uppsatsen Àr en studie av Islamic Center i Malmö och dess nÀtverk och syftar till att förstÄ hur religiösa föreningar pÄverkar förutsÀttningarna för ekonomisk integration. Studien Àr kvalitativ och baseras pÄ intervjuer som huvudkÀlla, sÄvÀl intervjuer med individer pÄ Islamic Center som andra personer som pÄ olika sÀtt arbetar med och har insyn i organisationen. Den har frÀmst baserats pÄ teori kring socialt kapital och nÀtverksbyggande som viktiga förutsÀttningar för ekonomisk integration. De viktigaste slutsatserna med uppsatsen anser vi vara att ideella/idéburna organisationer har nÄgot att bidra med till de offentliga institutioner som skall hjÀlpa folk in i arbetslivet. Samtidigt sÄ mÄste de ideella/idéburna organisationerna sjÀlva vara beredda att anpassa sig till det regelverk som offentliga institutioner lyder under för att kunna fÄ ta del av det arbetet.

SamhÀllet och dess maktstruktur utgör navet i den ?sociala kropp? vars normaliseringsprocesser med lagar, kontroll och överförmyndande ? pulserar likt nÀring för överlevnad genom befolkningen. Ett gigantiskt, finslipat maskineri som producerar ?fogliga kroppar? vars levnadsvillkor hÀr sÀtts och pÄverkar det kroppsliga livsbetingelserna som fysisk- och mental hÀlsa..

Bakgrund och problemanalys: Miljöarbete Àr nÄgot som blir allt vanligare inom olikaorganisationer, detta till stor del pÄ grund av den aktuella miljödebatt som förs idag.Miljödiplomering Àr ett sÀtt för företag att bevisa för externa intressenter att man arbetaraktivt med miljöfrÄgor och att man strÀvar efter stÀndig förbÀttring inom miljöomrÄdet.FörÀndringsprocessen inom företag Àr nÄgot som sÀllan nÀmns i Ärsredovisningar eller finnsdokumenterat inom företagen. DÀrför Àr det intressant att se pÄ hur det verkligen gÄr till nÀrföretag bestÀmmer sig för att miljödiplomeras, frÄn det att beslutet tas till dess attdiplomeringen Àr nÄdd.Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att förklara hur förÀndringsprocessen, vid implementeringav Göteborgs miljödiplomering, ser ut i mindre företag frÄn den dag det startar till dess attdiplomering uppnÄs. Faktorer som visat sig avgörande för att miljöarbetet inom företagenlyckas skall ocksÄ beskrivas.AvgrÀnsningar: Vi har valt att hÄlla oss till Göteborgs kommun i vÄr studie dÄ vi finner detintressant att titta nÀrmre pÄ vÄr nÀrmiljö samt med anledning av kommunens uttalademiljöarbete som utformas i dialog med nÀringslivet.Metod: Eftersom uppsatsen syftar till att beskriva den förÀndringsprocess i smÄföretag somÀger rum vid implementering av Göteborgs miljödiplomering, har uppsatsen en deskriptivinriktning. DÄ Àmnet inte har applicerats pÄ Göteborgs miljödiplomering tidigare kommeruppsatsen Àven att anta en viss explorativ karaktÀr. Företag inom bygg- och fastighetsservicebranschen har valts ut, för intervjuer, efter kriteriet att företaget ska ha mellan 20 och 49anstÀllda.Resultat och slutsats: FörÀndringsprocessen för de olika företagen har sett nÄgot annorlundaut vid införandet av diplomeringen.

Sedan andra vÀrldskrigets slut har internationell debatt förekommit angÄende hur internationellt bemötande bör ske dÄ en frÀmmande befolkning utsÀtts för vÄld och övergrepp av dess egen statsledning. Ofta har inom ramen för denna debatt normen om icke-intervention kommit att stÀllas mot ett globalt föresprÄkande av mÀnskliga rÀttigheter.Efter uppmaning av FN:s tidigare Generalsekreterare Kofi Annan, upprÀttades Är 2000 International Commission on Intervention and State Sovereignty. Kommissionens arbete mynnade ut i en rapport benÀmnd The Responsibility to Protect, vilken syftar till att söka internationell konsensus kring möjligheten att genomföra intervention med humanitÀrt skydd som mÄl, samt rekommendationer om hur en sÄdan bör ske.Syftet med uppsatsen Àr att genom kvalitativ textanalys söka svar pÄ i vilken omfattning rekommendationerna inom The Responsibility to Protect överensstÀmmer med internationellt agerande under den inomstatliga konflikten i Libyen 2011.Studiens resultat visar pÄ att internationellt agerande frÄn FN, dess medlemslÀnder samt internationella organisationer till viss del överensstÀmmer med rapportens föresprÄkade konflikthantering innan demonstrationer utbröt i Libyen. Vidare visar studien att internationellt agerande vÀl överensstÀmmer med The Responsibility to ProtectŽs rekommendationer, dÄ de libyska demonstrationerna eskalerade och mynnade ut i en inomstatlig vÀpnad konflikt..

Denna uppsats syftar till att ge lÀsaren en fördjupning inom Àmnet företagsförvÀrv och hur dess globala trendutveckling sett ut under perioden 1985-2011. Vi har genom en litteraturstudie gett en teoretisk bakgrund till Àmnet och sedan undersökt globala trender rörande företagsförvÀrv, utrett möjliga orsaker till trenden och vilka orsaker som vÀgt tyngst.Trenden visar att antalet förvÀrv har ökat samtidigt som andelen lönsamma sÄdana har minskat. Bland alla de olika pÄverkande anledningarna bakom trendutvecklingen som nÀmnts i vÄr avhandling har vi funnit tvÄ gemensamma nÀmnare: högre konkurrens bland de förvÀrvande företagen och högre premier vid köpen. Oavsett om pÄverkan kommer frÄn förvÀrvsmarknaden (större antal PE-firmor, fler förvÀrvande företag mer ursprung i tillvÀxtlÀnder och statliga investeringsfonder), inifrÄn företaget (svÄrighet att nÄ tillvÀxt utan förvÀrv och brister vid förvÀrvsgranskning) eller dess individer(utformningen pÄ bonussystem, personliga vinstintressen, nationell stolthet och hybris bland beslutsfattare) sÄ blir högre konkurrens och premier tvÄ centrala begrepp.Vi har inte med vetenskapligt fog lyckats rangordna alla de olika orsakerna till trendutvecklingen men anser oss ha goda skÀl till att pÄstÄ att intrÀdet av allt fler köpare pÄ marknaden Àr den tyngst vÀgande orsaken till varför högre andel förvÀrv blivit olönsamma..

Syftet med detta arbete Àr att studera New York-modellen och om detta Àr ett bra arbetssÀtt för svensk polis. Inledningsvis presenterar jag New York-modellen och dess byggstenar. HÀr beskrivs Broken Windowsteorin som New York-modellen bygger pÄ. Denna teori bygger pÄ att polisen skall vara ute och arbeta brottsförebyggande och hÄlla en nolltolerans mot brottslighet. Vidare studeras projektet i Eskilstuna som utgick frÄn att införa nolltolerans i de centrala delarna av staden nÀr det gÀllde brott mot person.