MÀnniskor söker idag vÄrd pÄ akutmottagningar för att de Àr sjuka och skadade. Dessa patienter Àr sÄrbara i den akuta situationen och krÀver dÀrför att fÄ ett bra bemötande av akutmottagningens personal samt adekvat bedömning och behandling pÄ kort tid. De flesta som söker till akutmottagningen Àr Àldre patienter. Antalet Àldre ökar kraftigt i framför allt Sverige men antalet platser pÄ akutmottagningar och sjukhus minskar. Den ökande pressen Àr stressande för bland annat sjuksköterskan pÄ akutmottagningen och det kan leda till ett försÀmrat vÄrdarbete och bemötande.

Osteoartrit (OA) Àr den vanligaste orsaken till för tidig pension av tÀvlingshÀstar och Àr den sjukdom som stÄr för den enskilt största ekonomiska förlusten inom hÀstnÀringen. Diagnostiken Àr svÄr i ett tidigt skede vilket gör att man vill hitta bra markörer och inflammationsmediatorer som kan anvÀndas för att snabbt stÀlla rÀtt diagnos samt sÀtta in lÀmplig behandling. Sedan början av 2000-talet har man i prekliniska studier pÄ gnagare och mÀnniskor tittat pÄ den pro-inflammatoriska cytokinen high mobility group box protein-1 (HMGB-1) och dess inblandning i inflammationen vid artrit. De senaste Ären har det Àven kommit studier pÄ hÀst. Det hÀr arbetet gÄr igenom resultatet av dessa studier för att kunna diskutera vilken roll HMGB-1 spelar vid OA, dess lÀmplighet som markör för sjukdomen och huruvida en inhibering av HMGB-1 skulle kunna anvÀndas som en framtida behandlingsmetod. HMGB-1 Àr ett litet intracellulÀrt protein som finns i nÀstan alla celler hos vertebrater, bakterier, vÀxter samt jÀst.

Följande studie utgÄr frÄn kvalitativa intervjuer med sammanlagt sex pedagoger, som analyseras och diskuteras utifrÄn tvÄ rÄdande diskurser i förskolan. Diskurserna som presenteras i studien behandlar den deltagande sÄvÀl den frÄnvarande pedagogen i barns lek. Studien behandlar ett historiskt perspektiv för att undersöka om och hur synen pÄ barnet i dess lek har förÀndrats i samrÄd med lÀroplanens intÄg i förskolan.Det empiriska materialet sÀtts i relation till forskning utifrÄn diskurserna, och konsekvensen av de bÄda presenteras och problematiseras. VÄr tanke Àr inte att framhÀva den ena eller den andra diskursen, utan belysa tvÄ perspektiv dÀr vi menar att det Àr av vikt att inte bara fundera kring vilket syfte pedagogen har, utan för vem detta syfte tilldelas. Resultatet tyder pÄ att pedagogerna uttalar sig olika kring barnens lekkompetens i de tvÄ diskurserna.Vidare vill vi poÀngtera att genom studerande utav intervjuer utifrÄn ett diskursanalytiskt perspektiv, lÀgger forskaren vikt vid vad och hur respondenten framhÀver sina argument.

Syftet med min undersökning Àr att studera vilken pÄverkan kamratrespons har vid bearbetning av gymnasieelevers texter, det vill sÀga huruvida texterna förÀndras efter kamratrespons eller inte. Jag har ocksÄ undersökt gymnasieelevers upplevelse av kamratrespons. FrÄgestÀllningarna har besvarats genom tvÄ datainsamlingsmetoder ? kvalitativa intervjuer med tre elever pÄ gymnasieskolan och textanalyser pÄ tre textversioner skrivna av de tre elever som intervjuades. Forskningen kring skrivprocessen och kamratrespons och dess pÄverkan pÄ elevers texter Àr inte sÀrskilt omfattande.

Kraven pÄ hög kvalité och höga skördar har lÀnge varit en drivkraft för att effektivisera och utveckla vÀxtodlingen. Lantbrukare har i alla tider försökt att minska de negativa effekter som ogrÀs, insekter, svampar, bakterier och virus har haft pÄ skörden. BekÀmpningen har sett olika ut genom Ären och utvecklats utifrÄn kunskaper om skadegörarna och ogrÀsen. VÀxtföljder, jordbearbetning samt bekÀmpning kemiskt och mekaniskt Àr idag de frÀmsta ÄtgÀrderna. MÄlet med denna litteraturstudie Àr att ge en klarare bild av samspelet mellan besvÀrliga vÀxtpatogener och dess vÀrdvÀxter i dagens svenska lantbruk. PÄ detta vis kan man dra slutsatser om huruvida ogrÀsfloran pÄ ett fÀlt har betydelse för vilka svamp- och virussjukdomar som kan tÀnkas uppkomma pÄ detta fÀlt. Studien visade att flertalet svampsjukdomar och virusinfektioner kan drabba flera av vÄra vanligaste ÄkerogrÀs, men Àven arter som odlas i vall kan angripas.

KaraktÀrers viktigaste funktion Àr att visualisera och förmedla ett varumÀrkes identitet samt skapa och behÄlla en relation mellan ett företag och dess kunder. I uppsatsen undersöker vi karaktÀrers effektivitet genom att jÀmföra den personlighet som företaget vill förmedla genom karaktÀren med den personlighet som kunderna uppfattar..

Denna uppsats syftar till att ge lÀsaren en fördjupning inom Àmnet företagsförvÀrv och hur dess globala trendutveckling sett ut under perioden 1985-2011. Vi har genom en litteraturstudie gett en teoretisk bakgrund till Àmnet och sedan undersökt globala trender rörande företagsförvÀrv, utrett möjliga orsaker till trenden och vilka orsaker som vÀgt tyngst.Trenden visar att antalet förvÀrv har ökat samtidigt som andelen lönsamma sÄdana har minskat. Bland alla de olika pÄverkande anledningarna bakom trendutvecklingen som nÀmnts i vÄr avhandling har vi funnit tvÄ gemensamma nÀmnare: högre konkurrens bland de förvÀrvande företagen och högre premier vid köpen. Oavsett om pÄverkan kommer frÄn förvÀrvsmarknaden (större antal PE-firmor, fler förvÀrvande företag mer ursprung i tillvÀxtlÀnder och statliga investeringsfonder), inifrÄn företaget (svÄrighet att nÄ tillvÀxt utan förvÀrv och brister vid förvÀrvsgranskning) eller dess individer(utformningen pÄ bonussystem, personliga vinstintressen, nationell stolthet och hybris bland beslutsfattare) sÄ blir högre konkurrens och premier tvÄ centrala begrepp.Vi har inte med vetenskapligt fog lyckats rangordna alla de olika orsakerna till trendutvecklingen men anser oss ha goda skÀl till att pÄstÄ att intrÀdet av allt fler köpare pÄ marknaden Àr den tyngst vÀgande orsaken till varför högre andel förvÀrv blivit olönsamma..

Syfte: Tidigare studier har visat att objektiviteten hos revisorer tenderar att brista i större utstrÀckning i smÄ revisionsfirmor Àn i större revisionsfirmor. Det finns samtidigt forskning som faststÀller att den etiska kulturen i en organisation har en stor inverkan pÄ de enskilda individernas etiska handlande. Studier visar Àven att organisationskulturen kan skilja sig mellan stora och smÄ organisationer. Vi har utifrÄn tidigare forskning valt att undersöka om den etiska affÀrskulturen skiljer sig Ät i smÄ och stora revisionsfirmor och om en starkare etisk affÀrskultur Àr relaterad till en starkare objektivitet hos revisorer.Metod: Vi har valt att anvÀnda oss av en kvantitativ enkÀtundersökning i vÄr studie, eftersom vi önskat identifiera ett samband mellan revisionsfirmors storlek och dess etiska affÀrskultur och om den i sin tur har en pÄverkan pÄ revisorers objektivitet. Studien har genomförts med hjÀlp av Ardichvili, Jondle och Mitchells (2013) enkÀt för att mÀta den etiska affÀrskulturen samt ett etablerat test för att mÀta objektiviteten hos revisorer som bland andra Bamber och Iyer (2007) har anvÀnt sig av.

Jordbrukslandskapet har som frÀmsta uppgift att producera mat och rÄvaror. En uppgift som kommer att bli allt viktigare i framtiden i takt med att befolkningen ökar. Dagens agrara landskap prÀglas av ett högeffektivt jordbruk dÀr storskaliga ÄkerfÀlt strÀcker ut sig över vÄra svenska slÀtter. ?Odlingshinder?, sÄsom dikesgrenar eller stenrösen, har för lÀnge sedan undanröjts i förmÄn för en effektivare livsmedelsproduktion.

Titel: Synen pĂ„ genus och dess pĂ„verkan pĂ„ ungas problematikFörfattare: Karen Arandia & Katarina AxelssonÖrebro universitetAkademin för juridik, psykologi och socialt arbeteSocionomprogrammetTeorier och metoder i socialt arbete CC-uppsats, 15 poĂ€ngHt 2010  SammanfattningStudien syftar till att undersöka hur socialsekreterare uppfattar 3 § Lag (1990:52) med sĂ€rskilda bestĂ€mmelser om VĂ„rd av Unga (LVU) och ungas problematik i förhĂ„llande till denna, utifrĂ„n ett genusperspektiv. Detta utifrĂ„n intervjuer med fem socialsekreterare som besitter erfarenhet gĂ€llande paragrafen. Studien Ă€r framarbetad utifrĂ„n en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer. Resultatet bestĂ„r av socialsekreterarnas syn pĂ„ kriterierna i 3 § LVU i förhĂ„llande till kön, deras syn pĂ„ rĂ€ttsystemet, och hur den egna yrkesrollen pĂ„verkas av samhĂ€llsvĂ€rderingar gĂ€llande kön och genus. Vidare hur detta kommer till uttryck och pĂ„verkar arbetet med unga.

I min kandidatuppsats i sociologi undersökte jag hur RÄgsveds nyöppnade poliskontor uppfattades av unga mÀn som bodde och studerade i omrÄdet. I mina resultat framgick det att flera av de intervjuade upplevde att media pÄverkade samhÀllets generella uppfattning av RÄgsved och dess invÄnare pÄ ett negativt sÀtt. DÀrför Àr syftet i denna magisteruppsats att undersöka den mediala diskursen kring RÄgsved, och hur RÄgsved framstÀlls i media. UtifrÄn en socialkonstruktivistisk ansats studerades diskursers inverkan pÄ samhÀllets bild av RÄgsved. Materialet bestÄr av artiklar i tidningen Dagens Nyheter frÄn Är 2002 och 2009 för att möjliggöra en jÀmförelse och urskilja eventuella skillnader och/eller likheter mellan tvÄ tidsperioder.

Denna uppsats syftar till att undersöka om och hur undervisning Àr anpassad eller differentierad baserat pÄ antagandet att elever Àr varierade och lÀr pÄ olika sÀtt samt hur lÀrares praktik förhÄller sig till samtida forskning pÄ omrÄdet. Uppsatsen undersöker vidare huruvida specifika anpassningar relaterar till ökad delaktighet hos elever.Metoden för uppsatsen Àr en observationsstudie med fenomenologisk ansats. Den innefattar 30 olika lÀrare under 30 lektioner pÄ en gymnasieskola i Sverige, dÀr majoriteten av eleverna har en diagnos inom neuropsykiatriska spektrumet. Materialet bearbetades kvantitativt i SPSSStudien visar att sambandet mellan olika anpassningar och dess koppling mot delaktighet Àr komplext och pÄverkas av ett antal olika faktorer och förutsÀttningar. Det framgÄr att lÀrare i högre grad anvÀnder sig av vissa anpassningsformer och att andra förekommer mer sÀllan.

RiskvÀrdering har under 90-talet blivit ett allt mer medvetet begrepp. Ett populÀrt instrument vid riskvÀrdering Àr Value at Risk dÄ denna modell skapar ett gemensamt riskmÄtt för olika typer av portföljer och derivat. VaR mÀter den maximala vÀrdeförÀndringen för en portfölj dÀr sannolikheten och tidshorisonten Àr förutbestÀmd. I uppsatsen har en konfidensnivÄ pÄ 95 procent antagits vilket medför att de verkliga förlusterna ska överstiga VaR en gÄng av tjugo.Icke-linjÀra instrument, sÄsom optioner, Àr svÄra att riskvÀrdera dÄ dess pris förÀndras oproportionerligt gentemot dess underliggande. För att berÀkna VaR kan flertalet modeller appliceras och dessa har olika egenskaper.Det Àr dÀrför av intresse att ta reda pÄ om Delta-Normal metoden, Monte Carlo simulering och Historisk simulering ger samma svar vid riskvÀrdering av optioner.

Bakgrund: Att fa? en stomi kan inneba?ra flera olika fo?ra?ndringar i en ma?nniskas liv. Individens sja?lvbild kan fo?ra?ndras efter operationen, till fo?ljd av det nya kroppsliga utseendet och dess funktioner. Ett tillfredssta?llande sexliv a?r starkt korrelerat till psykosocialt- och fysiskt va?lbefinnande.

I detta examensarbete beskriver jag FMT-metoden och visar pÄ dess möjlighet att bidra till en ökad livskvalité. Jag beskriver mitt arbete med tvÄ barn med hjÀrnskada och deras utveckling med FMT som stöd. FrÄgan jag stÀllde mig var om FMT stÀmmer med Svenska Kyrkans uppdrag. Min slutsats Àr att FMT har en plats i Svenska Kyrkans verksamhet och stÀmmer helt med Svenska Kyrkans uppdrag/Diakoni..