Sökresultat:
1883 Uppsatser om Totala tillgångar - Sida 12 av 126
Beräkning av areal och stående timmervolym i skyddszoner skapade från DTW-index
I Sverige bedrivs skogsbruk på en stor del av skogsmarken vilket riskerar att påverka miljön i vattendragen negativt. Lokala utströmningsområden i anslutning till vattendrag har extra stor betydelse för ytvattnets kemi. Störningar i utströmningsområden, såsom körskador och markberedning, kan därför påverka ytvattenmiljön i närliggande vattendrag negativt. Skyddszoner mot vattendrag är viktiga för motverka negativa effekter av skogsbruksåtgärder i anslutning till vattendrag. Trots skyddszonernas viktiga funktion har skogsstyrelsen visat på bristfällig kantzonshänsyn i Svenskt skogsbruk.
I och med att Sverige fått en ny högupplöst nationell höjdmodell finns nu möjlighet att beräkna DTW-index (cartographic depth-to-water) med samma upplösning som den ursprungliga höjdmodellen.
KVINNORS UPPLEVELSER AV BESLUTSPROCESSEN INF?R PROFYLAKTISK KIRURGI VID BRCA-GENMUTATION En allm?n litteratur?versikt
Bakgrund: Br?st- och ovarialcancer ?r vanliga cancerformer bland kvinnor, d?r en ?rftlig
mutation i BRCA1/2-generna ?kar risken f?r insjuknande markant. Profylaktisk kirurgi, som
mastektomi och salpingooforektomi, kan minska risken att insjukna med upp till 90 procent.
Beslutet att genomg? profylaktisk kirurgi ?r dock komplext och p?verkas av psykosociala,
fysiska och etiska aspekter. Kvinnor st?lls inf?r sv?ra val g?llande fertilitet, identitet och
kroppslig integritet.
Energianalys av fastighet Brynäs 12:1 : Energikartläggning med effektiviseringsåtgärder inriktning mot ventilation
Energianva?ndningen i Sverige och va?rlden fo?rva?ntas o?ka och bostads- och servicesektorn sta?r fo?r 40 % av va?rldens totala energibehov. Det a?r viktigt att energieffektivisera redan befintliga byggnader och optimera dess system da? en la?gre energianva?ndning gynnar ba?de miljo?n och ekonomin. En byggnads ventilationssystem sta?r fo?r en stor del av en fastighets energianva?ndning och det finns ofta stor potential fo?r systemet att optimeras och effektiviseras.En fastighetsa?gare vill inte ha fastigheter som sta?r outhyrda.
VARF?R G?R F?RRE M?N TILL UNGDOMSMOTTAGNINGEN? - En litteratur?versikt
Bakgrund: Ungdomsmottagningar i Sverige erbjuder st?d och v?rd till ungdomar inom omr?den som sexuell och reproduktiv h?lsa, psykisk h?lsa, relationer och livsstil. Trots att verksamheten ?r ?ppen f?r alla ungdomar utg?r unga m?n endast 10?12 procent av bes?ken, vilket m?jligtvis kan f?rklaras av sociala normer, stigma och ett historiskt fokus p? kvinnorelaterade fr?gor. Sjuksk?terskor och annan personal arbetar f?r att fr?mja j?mlik v?rd och h?lsa genom personcentrerad kommunikation, h?lsofr?mjande insatser och st?d till ungdomars delaktighet.
Modellering av koldioxidavtrycket för Käppalaverket med framtida processlösning för skärpta reningskrav : Modeling the carbon footprint of Käppala WWTP due to more stringent discharge limits
I och med Sveriges åtaganden i Baltic Sea Action Plan (BSAP) och de miljökvalitetsnormer (MKN) som beskrivs i ramdirektivet för vatten kommer Käppalaverket sannolikt ställas inför strängare kväve- och fosforreningskrav. Käppala kan då bli tvungna att införa en ny processlösning t.ex. efterdenitrifikation och förfällning. Hur detta kommer att påverka det totala koldioxidavtrycket utreds i denna rapport. Tidigare har stora energiutredningar utförts på verket men aldrig har ett samlat koldioxidavtryck dokumenterats.En kartläggning över Käppalaverkets totala koldioxidavtryck 2011 gjordes för att skapa en referens för framtida modellering.
Samtalsprocessen : Kommunikationen mellan rådgivningssköterska och patient.
Syftet med studien var att beskriva kommunikationen mellan rådgivningssköterska och patient genom att undersöka om rådgivningssköterskan följer de fem faserna samt undersöka hur länge de befinner sig i respektive fas i samtalsprocessen. Totalt deltog 20 stycken rådgivningssköterskor från två sjukvårdsrådgivningar. Data har samlats in via samtalsdatabaser vid de aktuella sjukvårdsrådgivningarna. Sammanlagt 40 samtal har använts och alla samtal har avidentifierats av verksamhetscheferna. Samtalen har varit från patienter över 18 år.
Om journalisters m?te med offentlig verksamhet ? Inte s? offentligt l?ngre
Syfte: Syftet med f?religgande studie ?r att ?ka kunskapen om journalisters upplevelser av m?tet med den offentliga sektorns organisationer, och vad som ?r de bakomliggande orsakerna till deras upplevelser. Teori: Teorier av Lundquist (2001) om tj?nstem?nnens lojalitetsdilemman samt agerande vid oegentligheter p? arbetsplatsen. ?ven tidigare forskning inom intraorganisatorisk tystnadskultur i offentliga organisationer anv?nds.
Urbaniserings- och suburbaniseringsmönster: en undersökning mellan åren 1986 och 1995
Definitionen för urbanisering är enligt nationalencyklopedin: ? urbanisering, ökande stadsboende, en process som definitionsmässigt varierar mellan länder och världsdelar?. Suburbanisering är i det här fallet en utflyttningsprocess från tätorter till tätorternas ytterområden. Dessa två fenomen har undersökts med hjälp av en demografisk databas från SCB, vilken innehåller hela Sveriges befolkning positionerad med 100 meters noggrannhet. Befolkningen ökade kraftigt i Sverige under de nio åren mellan 1986 och 1995 (med nära en halv miljon människor).
Sk?rmtidens konsekvenser p? h?lsan hos barn 0?6 ?r
Bakgrund: Sk?rmtid hos barn har ?kat markant de senaste ?ren. Idag har b?de sp?dbarn och
sm? barn tillg?ng till sk?rm och den anv?nds till s?v?l avledning, underh?llning och som
avlastning till f?r?ldrar. Specialistsjuksk?terskan inom barnh?lsov?rden tr?ffar m?nga barn
och f?r?ldrar och har genom sitt h?lsofr?mjande uppdrag m?jlighet att arbeta proaktivt och
informera f?r?ldrar och ge kunskap om sk?rmtid.
En frizon för de högpresterande : En studie om Rosendalsgymnasiets position i Uppsalas gymnasiefält
Syftet med denna studie har varit att ge fo?rdjupad kunskap om Rosendalsgymnasiets position bland Uppsalas gymnasier, vilket konkretiserats genom fo?rha?llningssa?tt till gymnasiet som en akto?r i fa?ltet, men ocksa? som en akto?r i elevernas utbildning. Relevansen i att underso?ka Rosendalsgymnasiet ligger i deras ho?ga position i fa?ltet, som grundar sig i att vara en av de skolor som i ho?g grad rekryterar ho?gpresterande elever fra?n kapitalstarka sociala bakgrunder. Fo?r att fo?rsta? gymnasiefa?ltet i Uppsala beho?vs fo?rst fo?rsta?else fo?r de dominerande parterna, da?r Rosendalsgymnasiet sticker ut som en akto?r.
Biogaspotential hos rejektfraktionen från biogasanläggningen Kungsängens gård
Den totala biogasproduktionen i Sverige 2009 var 1,4 TWh och 22 % av biogasen producerades i samrötningsanläggningar. Sedan 2005 är det förbjudet att deponera organiskt avfall, vilket har gjort att produktionen från samrötningsanläggningar har ökat de senaste åren. Den totala biogaspotentialen i Sverige är ungefär 15 TWh och där står lantbruket för över 70 %. Avloppsslam, avfall från livsmedelsindustrin och matavfall står för den resterande delen. Det är även dessa tre råvarugrupper som har störst lönsamhet med dagens teknik.
Biogasprojekt på Huntley Farm
Syftet med detta examensarbete är att på Huntley farm i Lusaka, Zambia undersöka gårdens möjligheter att utvinna biogas i framtiden ur deras restprodukter i form av gödsel från nötkreatur, kycklinguppfödning, höns samt avlopp från slakteri. Huntley farm ägs av Zambeef Products PLC som är en av Zambias största kött och jordbruksproducenter med en marknad i södra Afrika.För att göra farmen mer miljövänlig samt minska energikostnaderna har beräkningar gjorts på hur mycket biogas som teoretiskt går att utvinna ur substraten. Därefter kan biogasen användas till bränsle samt som ett komplement för generering av el vid eventuellt strömavbrott.Rapporten undersöker hur mycket substrat som finns tillgängligt på farmen under ett år och med hjälp av teoretiska värden för varje substrat beräknas det totala biogasutbytet. Behandling av farmens totala energiförbrukning och energikostnader har gjorts för att se vad biogasen ska användas till samt hur mycket energikostnaden kan skäras ner.En blivande biogasanläggning på Huntley farm skulle teoretiskt sätt kunna producera 1 464 000 m³ uppgraderad biogas vilket motsvarar 14,2G Wh el eller 1 450,8 m³ diesel. Efter energiförluster i form av uppvärmning av anläggning samt generering av el skulle den producerade energin bli 3,37G Wh eller uppgraderad biogas som motsvarar 725,4 m³ diesel eller 1450,8 m³ diesel om biogasanläggningen inte underhållas med biogas.
Över linjen - en uppsats om att betala för överavkastning hos aktivt förvaltade fonder
Inledning och bakgrund:Fonder är en av de mest populära sparformer i Sverige men samtidigt en av de mestomdebatterade. Fonden erbjuder en större riskspridning jämfört med andra enskildavärdepapper och genererar i regel en högre avkastning än ett sparkonto. Debatten avser alltsom oftast storleken på fondavgifterna, som till stor del är hänförlig till typen av förvaltning; aktiveller passiv. Åsikterna huruvida storleken på avgifterna är motiverade eller inte går isär ochemellanåt ifrågasätts även den aktiva förvaltningen. Uppdrag granskning visade i ett reportageden 30 januari i år en undersökning som utvärderat majoriteten av de största svenska fonderna.De fann att 78 % av fonderna presterade sämre än jämförelseindex och endast 22 % bättre änindex.
Att drabbas av postpartumdepression : En litteratur?versikt
Bakgrund Postpartumdepression drabbar i genomsnitt 13 procent av alla nyf?rl?sta kvinnor v?rlden ?ver. Det ?r en komplex diagnos som inverkar b?de p? individen och hennes omgivning, tillika p?verkas hur diagnosen upplevs av yttre faktorer som samh?lle, v?rd och socialt n?tverk. Relaterat till detta genomf?rdes denna litteratur?versikt f?r att skapa f?ruts?ttningar att m?ta patienter med postpartumdepression p? b?sta s?tt.
Deltidsbete i stall med automatisk mjölkning : rastbete jämfört med produktionsbete
Under den senaste tiden har det svenska beteskravet varit omdiskuterat. Många lantbrukare ser beteskravet som ett problem och har löst det genom att endast erbjuda sina kor en liten rastfålla där de har tillgång till utevistelse och fysisk aktivitet. Syftet med denna studie var att undersöka deltidsbete i en besättning med automatisk mjölkning. Rastbete jämfördes med produktionsbete med avseende på mjölkavkastning, mjölksammansättning, foderkonsumtion och betesbeteende. Korna i båda behandlingarna (rastbete och produktionsbete) erbjöds bete under 9,5 h/dygn.