Redan 2008 satte EU upp klimatmål om att minska utsläppen och spara energi.Minska utsläppen av växthusgaser med 20 procent jämfört med 1990.Den totala energiförbrukningen ska minska med 20 procent jämfört med denprognostiserade trenden.20 procent av den totala energiförbrukningen ska komma från förnyelsebara energikällor.Genom att då tillämpa en miljöcertifiering på byggnader är detta ett steg på vägen för att uppnå desatta målen. Med miljöcertifiering menas att byggnaden betygsätts med hänsyn till uppnåddmiljöpåverkan utifrån en tredjepartsgranskning. Utifrån ett certifieringssystem får en byggnad ettcertifikat som visar dess miljöprestanda.Det här examensarbetet har som syfte att ta fram ett förslag på miljöcertifieringssystem åtByggbolaget i Värmland med riktlinjer att det skall vara så enkelt och kostnadseffektivt sommöjligt, för att sedan tillämpa detta på Etapp 3 på Bryggudden i Karlstad. Detta med anledning avatt Byggbolaget i Värmland ser ett ökat behov på marknaden utav dessa kunskaper. Decertifieringssystem som ingår i urvalet är, EU GreenBuilding, Leed, Miljöbyggnad och Breeam SE.Utifrån litteraturstudien kunde slutsatsen dras att det certifieringssystem som var lämpligast atttillämpa på Etapp 3 på Bryggudden i Karlstad var Miljöbyggnad.

Oljehaltigt avfall utgör en stor andel av den totala mängden miljöfarligt avfall. I denna rapport beskrivs försök att behandla oljehaltigt avfall genom kompostering.

SyfteSyftet med studien var att undersöka inter- och intrabedömarreliabiliteten för rörelseanalysen ?9+ screening batteri? hos en grupp unga fotbollsspelande flickor med avseende totala bedömningen av rörelseutförandet. MetodTolv friska fotbollsaktiva flickor (13-14 år) deltog i studien. Testerna genomfördes vid två tillfällen med sju dagars mellanrum. Screeningbatteriet bestod av elva funktionella test samt tre tilläggstest. Utförandet bedömdes av sex sjukgymnaster som alla hade liten vana av att använda testbatteriet. ResultatGruppen hade ett medelvärde på 17.2 ± 1.3 (95 % CI; 14.4?19.9) vid testtillfälle 1 och 17.4 ± 1.8 (95 % CI; 13.4?21.5) vid testtillfälle 2 av totalt 33 poäng.

Den genomsnittliga energianvändningen för badhus på 403 kWh/m2 vilket gör denna lokaltyp till den mest energikrävande i Sverige. Detta examensarbete visar att användning av värmeväxlare generar stora energibesparingar vilket minskar den totala kostnaden för vattenuppvärmning i badanläggningar. Genom att samutnyttja olika anläggningars resurser (t.ex kylanläggningar för ishallar) kan värmetillförseln för vattenuppvärmning nästintill vara gratis..

Nystartsjobben har skapats som ett politiskt projekt av den borgerliga regeringen som tillträdde 2006 för att underlätta ett återinträde in i arbetslivet för personer som har svårt att hitta ett arbete. Syftet för denna uppsats har varit att studera om de skillnader som finns mellan Sveriges kommuner återspeglas i antalet nystartsjobb på kommunnivå. För att studera hur skilda egenskaper hos kommuner påverkar det procentuella antalet nystartsjobb per kommun sett till respektive kommuns arbetsföra befolkning används ekonometrisk metod i form av en regressionsanalys. Regressionsanalysen visade på ett positivt statistiskt signifikant samband mellan det procentuella antalet arbetslösa per kommun och det procentuella antalet nystartsjobb per kommun av kommunens arbetsföra befolkning. Regressionen visade också på ett positivt statistiskt signifikant samband mellan antalet kommuninvånare i procent av kommunens totala invånarantal som slutfört grundskoleutbildning och det procentuella antalet nystartsjobb per kommun sett till den arbetsföra befolkningen i kommunen; respektive ett negativt statistiskt signifikant samband med det procentuella antalet kommuninvånare som endast slutfört en tvåårig gymnasieutbildning sett till kommunens totala invånarantal.

 Bakgrund:I Sverige har 76 % av befolkningen innehav i fonder och den totala fondförmögenheten uppgår till 1 925 miljarder. Kapitalvinstskatten ligger på 30 % och utlöses endast vid en realisation av vinsten. Många svenskar undviker gärna att aktivera denna skatteeffekt och blir därmed inlåsta i sina fonder.Syfte:Syftet med denna uppsats är att utifrån intervjuer med privata fondsparare och aktörer inom branschen förklara hur kapitalvinstskatten påverkar privatpersoners resonerande och agerande. Detta beteende kommer sedan att analyseras utifrån befintliga teorier inom beteendeekonomi.Metod:För att nå studiens syfte har vi använt oss av en abduktiv metod. Det empiriska materialet har samlats in med hjälp av semistrukturerade intervjuer.

EuroMedstats forskar kring läkemedelsanvändning. Genom att utveckla kvalitetsindikatorer kan man mäta och jämföra kostnader och volymer i läkemedelsanvändningen mellan länder samt få en egen profil på varje lands användande. Syftet var att i tio EU medlemsländer jämföra skillnaderna i förskrivningsmönstret av diabetesmedel (ATC A10). Data på diabetesläkemedel, expedierade på apotek i öppenvård, bearbetades. Användningen analyserades på substansnivå och angavs i Definierad Dygnsdoser (DDD) och kostnad i Euro.

SyfteSyftet med studien var att undersöka inter- och intrabedömarreliabiliteten för rörelseanalysen ?9+ screening batteri? hos en grupp unga fotbollsspelande flickor med avseende totala bedömningen av rörelseutförandet. MetodTolv friska fotbollsaktiva flickor (13-14 år) deltog i studien. Testerna genomfördes vid två tillfällen med sju dagars mellanrum. Screeningbatteriet bestod av elva funktionella test samt tre tilläggstest. Utförandet bedömdes av sex sjukgymnaster som alla hade liten vana av att använda testbatteriet. ResultatGruppen hade ett medelvärde på 17.2 ± 1.3 (95 % CI; 14.4?19.9) vid testtillfälle 1 och 17.4 ± 1.8 (95 % CI; 13.4?21.5) vid testtillfälle 2 av totalt 33 poäng.

Bakgrund: Palliativ v?rd handlar om att lindra lidande och fr?mja livskvalitet hos patienter med obotlig sjukdom, samtidigt som n?rst?ende f?r st?d under hela sjukdomsf?rloppet. V?rden bygger p? ett personcentrerat f?rh?llningss?tt d?r patientens individuella behov, v?rderingar och ?nskem?l styr v?rdens inneh?ll. Sjuksk?terskor har en nyckelroll i att etablera f?rtroendefulla relationer, skapa trygghet, s?kerst?lla tydlig kommunikation och inkludera n?rst?ende som en integrerad del av v?rdprocessen.

Bakgrund: Autismspektrumtillst?nd (AST) k?nnetecknas av brister i social kommunikation och interaktion samt begr?nsade och repetitiva beteenden och intressen, ofta med p?verkan p? perception, lek och fantasi. Symtomen m?ste ha varit tydliga tidigt i utvecklingen f?r att diagnosen ska kunna st?llas (APA, 2013), vilket kan medf?ra betydande utmaningar i vardagliga situationer och sociala sammanhang.? Syfte: Att beskriva f?r?ldrars erfarenheter av att leva med barn inom autismspektrumtillst?nd (AST). Metod: En litteratur?versikt genomf?rdes utifr?n tio kvalitativ, vetenskapliga originalartiklar publicerades 2015?2025.

Bakgrund: Anv?ndandet av digitala verktyg inom h?lso- och sjukv?rden ?kar, s?rskilt inom omv?rdnaden av personer med kroniska sjukdomar s?som diabetes. Forskning visar att digitala l?sningar kan fr?mja patienters delaktighet, sj?lvst?ndighet och kontinuitet i v?rden, samtidigt som de m?jligg?r f?rb?ttrad egenv?rd och h?lsomonitorering. Samtidigt identifieras utmaningar s?som bristande anv?ndarv?nlighet, oj?mlik digital kompetens samt v?rdpersonalens attityder till tekniska hj?lpmedel.

De fo?rsta olympiska spelen i modern tid, a?r 1896 i Aten, drabbades ur ett tyskt perspektiv av politiska fra?gor som framfo?r allt representerades av konflikten mellan de tyska gymnasterna och olympiadens fo?respra?kare. Syftet med den fo?religgande uppsatsen a?r att belysa problematiken om ett tyskt deltagande i Aten 1896 mellan a?ren 1894 och 1896, en tidsperiod da? de olympiska spelen var pa? va?g att a?terupptas, genom att besvara fo?ljande fra?gor: Vilka fo?rutsa?ttningar ledde till att de olympiska spelen a?terupptogs 1896? Vilka anledningar la?g till grund fo?r att Tysklands deltagande i Aten tidvis var sva?rt att fo?resta?lla sig, och vilka anstra?ngningar kra?vdes fo?r att Tyskland slutligen skulle komma att delta? Underso?kningens fokus ligger, vid sidan av olympiadens grundare Pierre de Coubertin, pa? Willibald Gebhardt, chef de mission fo?r det tyska laget 1896. Ba?de Coubertins och Gebhardts inverkan i processerna fo?r att a?teruppta de olympiska spelen och att lo?sa ma?ngtaliga utrikes- och inrikespolitiska konflikter underso?ks med hja?lp av en sociokulturell teori av Pierre Bourdieu.

Bakgrund:Den ekologiska marknaden i Sverige växer i en rasande takt, mellan 2012 och 2013 ökade den totala försäljningen av ekologiska varor med 13 procent. Dock har den ekologiska livsmedelsmarknaden i Sverige endast en andel på cirka fyra procent av den totala livsmedelsmarknaden i landet. Forskningsresultat har visat att marknadskommunikation spelar en viktig roll när det gäller att motivera konsumenten att konsumera ekologiska livsmedel. Det anses vidare vara av stor vikt att denna kommunikation fokuserar på rätt värderingar när det gäller ekologiska livsmedel för att uppnå bästa möjliga respons från konsumenten.Syfte: Syftet är att beskriva vilka värderingar hos konsumenten som budskapet i marknadskommunikation om ekologiska livsmedel ska fokusera påForskningsfrågor:Vilka värderingar angående ekologiska livsmedel är viktiga för konsumenten?Vilka värderingar ska ett budskap om ekologiska livsmedel fokusera på för att väcka konsumentens intresse?Metod: En tvärsnittsdesign med enkätundersökning som metod för datainsamlingSlutsats: Budskap om ekologiska livsmedel uppmärksammas idag inte i någon större utsträckning.

Solit?rbin har med sin pollinering en essentiell roll i m?nga ekosystem och ?r dessutom viktiga f?r produktionen av m?nga matv?xter. Vissa av de solit?ra bina ?r vedlevande och anl?gger sina bon i ?vergivna skalbaggsg?ngar i d?d och solexponerad ved. Bristen p? d?d solexponerad ved i dagens landskap utg?r dock ett hot f?r dessa bin.

Med fokus på ökande energikostnader har en ny utmaning uppstått hos den svenska industrin ? att minska energianvändningen. Den pulverlacktekniska ytbehandlingsindustrins energianvändning på 525 GWh per år motsvarar 0,4 % av den svenska industrins totala energianvändning. Denna bransch har länge haft ett intresse för miljöteknik och agerat framgångsrikt. Däremot har de inte prioriterat energisnåla investeringar.