Detta arbete syftar till att studera hur den fysiska miljo?n kan sta?rka stadslivet i staden genom att koppla ihop tva? handelsomra?den med olika karakta?r. Under andra halvan av 1900-talet har lokalisering av handel mer och mer fokuserats till la?gen utanfo?r stadens centrum pa? grund av bilsamha?llets framva?xt samt tillga?ngen och priset pa? mark. Handelns lokaler har dessutom vuxit och blivit allt sto?rre och mer ytkra?vande, na?got som det sa?llan finns plats fo?r i centrala la?gen.

Barnarbete var ingen ny företeelse i och med den industriella revolutionen. Tidigare barnarbete hade bland annat skett i jordbruket och inom hantverksyrken. Utnyttjandet av minderÄrig arbetskraft kom dock att förÀndras, dÄ tekniken kom att förbÀttras. Fabriker vÀxte fram och kom att sysselsÀtta barnen. Tekniken skapade jobb Ät minderÄriga, men det var ocksÄ tekniken som kom att undanröja de minderÄrigas arbetsmöjligheter.

Detta arbete syftar till att studera hur den fysiska miljo?n kan sta?rka stadslivet i staden genom att koppla ihop tva? handelsomra?den med olika karakta?r. Under andra halvan av 1900-talet har lokalisering av handel mer och mer fokuserats till la?gen utanfo?r stadens centrum pa? grund av bilsamha?llets framva?xt samt tillga?ngen och priset pa? mark. Handelns lokaler har dessutom vuxit och blivit allt sto?rre och mer ytkra?vande, na?got som det sa?llan finns plats fo?r i centrala la?gen.

I detta kandidatarbete beskrivs, och diskuteras, vÀxthuskackerlackan (Pycnoscelus surinamensis (L.) utifrÄn den information som framkommit genom en litteraturstudie. P. surinamensis Àr en vÀxtskadegörare som Àter pÄ unga vÀxtdelar. Arten finns idag i Sverige och utgör ett stort problem för Lunds botaniska trÀdgÄrd. En botanisk trÀdgÄrd Àr ett exempel pÄ en kÀnslig miljö. Med en kÀnslig miljö menas i det hÀr fallet att djur, vÀxter och ett biologiskt vÀxtskydd Àr bestÄende faktorer i miljön och att hÀnsyn för dessa bör visas vid en bekÀmpning.

Under 1980-talets andra halva hade bostadsmarknaden sin storhetstid, mÄnga nya bostÀder byggdes och antalet vakanser var nÀstan obefintliga. Till följd av den stora fastighetskraschen som intrÀffade under tidigt 1990-tal fick mÄnga bostadsföretag ekonomiska problem. MÄnga kommunala bostadsföretag fick höga vakanser att arbeta med. För att komma till rÀtta med dessa problem behövde bostadsföretagen vidta ÄtgÀrder och dessa kunde bland annat vara, hyressÀnkningar och rabatter, marknadsföring, försÀljningar, rivningar, ombyggnad och att lÀgga fastigheter i malpÄse. För de mest utsatta kommunerna fanns i slutet av 1990-talet Àven möjligheten att söka statligt stöd.Som en bakgrund till studien ges en förklaring till begreppet vakanser och naturlig vakansgrad, hÀr beskrivs Àven hur vakanser i vissa fall kan ha uppkommit.

I dagens segregationsdiskurs lÀggs fokus ofta pÄ de storskaliga miljonprogrammen. De mÀnniskor som bor dÀr beskylls ofta för att sjÀlva vara orsaken till segregationsproblemen. En vanlig uppfattning Àr att dessa mÀnniskor genom egna val bidragit till de segregationsmönster vi har idag. SÀllan belyses andra gruppers val som orsak till fenomenet. Miljonprogrammet uppfördes mellan 1965 och 1975 av den socialdemokratiska regeringen som en symbol för det moderna vÀlfÀrdssamhÀllet.

Det har alltid funnits tomma och outhyrda lokaler i Stockholm. Vakanser Àr nÄgot som alltid har funnits, och dÀrför ocksÄ kÀnns som ett stÀndigt aktuellt Àmne. Fastighetsföretag har alltid försökt se till att sÄ mycket som möjligt av lokalerna Àr uthyrda, men vilka strategier finns och anvÀnds vid frÄgor om vakans?Studien undersöker vad som sÀgs pÄ marknaden i Stockholm. Med hjÀlp av intervjuer av ansvariga inom detta Àmne hos olika kommersiella fastighetsföretag har en bild med tankar och Äsikter frÄn dessa personer mÄlats upp för att fÄ en inblick i vad som Àr viktigt att tÀnka pÄ nÀr det gÀller vakanser.

I dagens segregationsdiskurs lÀggs fokus ofta pÄ de storskaliga miljonprogrammen. De mÀnniskor som bor dÀr beskylls ofta för att sjÀlva vara orsaken till segregationsproblemen. En vanlig uppfattning Àr att dessa mÀnniskor genom egna val bidragit till de segregationsmönster vi har idag. SÀllan belyses andra gruppers val som orsak till fenomenet. Miljonprogrammet uppfördes mellan 1965 och 1975 av den socialdemokratiska regeringen som en symbol för det moderna vÀlfÀrdssamhÀllet. Alla skulle formas till moderna mÀnniskor.

I den gestaltande landskapsarkitektens yrkesliv Àr arkitekturtÀvlingar praxis, eftersom det anses vara ett effektivt sÀtt att fÄ fram alternativa och högkvalitativa förslag i ett projekt. Som ett komplement till den ordinarie utbildningen pÄ landskapsarkitekturprogrammet Àr deltagande i arkitekturtÀvlingar ett sÀtt att förbereda sig för det kommande arbetslivet. Genom tÀvlingen Re-design the cityscape from the forest to the seafront: Tritis Septemvriou Street, Thessaloniki, Greece, finns en möjlighet att kombinera kandidatuppsatsen och deltagande i en arkitekturtÀvling. TÀvlingen berör hanteringen av stadsmiljöer med undermÄliga allmÀnna platser, kopplat till modernismens genomslag. Syftet med kandidatarbetet Àr att övergripande gestalta Tritis Septemvriou Street i Thessaloniki med utgÄngspunkt i tÀvlingsprogrammet.

Landskrona Àr en liten stad i södra Sverige. Den Àr en av landets Àldsta och historiskt sett mest betydelsefulla stÀder med sin storhetstid under 1700- och 1800-talen, dÄ ett skeppsvarv vÀxte sig stort. De flesta mÀnniskor som kom till Landskrona under den hÀr tiden kom för att arbeta pÄ varvet. PÄ grund av det ökade antalet invÄnare fanns det bostadsbrist i staden och arbetarnas behov av bostÀder ledde till stora byggnadsprojekt. PÄ 1900-talet gick varvet i konkurs, arbetslösheten steg och det ledde till en minskning av antalet invÄnare.

Djurproduktionen i Sverige idag Àr i en stor utvecklingsfas, MÄnga lantbrukare lÀgger idag ner sin djurproduktion för att den inte Àr lönsam. De som Àr kvar dÀremot utvecklar och utökar sin produktion, oftast med att bygga nya och rationellare stallar. DÄ blir de gamla byggnaderna tomma och kostar pengar i underhÄll. Detta examensarbete Àr gjort i syfte att hitta en produktion som tÀcker upp kostnaderna för att underhÄlla gamla byggnader samt ger ett positivt netto. Uppfödning av köttkaniner kan dÄ vara en lösning, dÄ de inte krÀver nÄgon större arbetsinsats samt att man ÀndÄ producerar grovfoder som kaninerna Àter. Kaninkött har idag blivit mera uppmÀrksammat dÄ flera exklusivare resturanger i Sveriges större stÀder har börjat serverat detta. Tv-kockarna har Àven börjat tillreda kaninkött, efterfrÄgan har dÄ ökat.

I takt med ökande urbanisering fluktuerar befolkningsmÀngden allt kraftigare i smÄ orter och mÄnga Àr beroende av turism. Leksand Àr en av de orter som upplever en kraftig tillströmning av turister under sommaren. Stora ytor stÄr tomma över vintern och pÄverkar livet i centralorten negativt. Kommunen strukturerar nu om sitt centrum och efterlyser flexibel gestaltning som passar bÄde hög- och lÄgsÀsong. Flexibel urban design innebÀr att offentliga miljöer ska vara förberedda pÄ demografiska förÀndringar och tillgodose blandade mÄlgrupper pÄ lÄng sikt, utan att en hel omgestaltning Àr nödvÀndig.

SCA Àr Europas största skogsindustrikoncern. Fem bruk Àr lokaliserade i norra Sverige medan marknaderna för dessa bruks produkter Àr i Skandinavien samt övriga Europa. För att kunna konkurrera med de europeiska bruken Àr det mycket viktigt med en effektiv och pÄlitlig distribution. DÄ orderstorlekarna blivit mindre, lastning av arkat papper sker pÄ pall samt att krav pÄ regularitet och kortare ledtider ökat ansÄgs det gamla distributionssystemet vara förlegat. Ett helt nytt distributionssystem utarbetades i samarbete med MoDo.

StÀder förÀndras nÀr solen gÄr ner. Nya rum och vyer framtrÀder och kÀnslan blir annorlunda; spÀnnande, romantisk, skrÀmmande eller otrygg! Vad de blir, beror till stor del pÄ de som gestaltar dem. LjussÀttning ger bl.a. landskapsarkitekter möjligheter att skapa lockande och attraktiva platser i staden, som kan fÄ mÀnniskor att vilja och kunna vistas mer utomhus, Àven efter mörkrets fall. Detta spelar stor roll sÄvÀl för stadens attraktivitet som för stadsmÀnniskans hÀlsa och vÀlbefinnande, dÄ vi Äret runt behöver vÄr utemiljö för möten, upplevelser, frisk luft och rekreation.

LÀrande har i alla tider stÄtt i fokus. Idag har man ett nytt sÀtt att se pÄ kunskap, och hur man kan nÄ denna kunskap genom hela livet, med just det livslÄnga lÀrandet som grund. Utvecklingen i dagens samhÀlle och skola gÄr mer och mer mot att se eleverna som enskilda individer med egna förmÄgor, erfarenheter och möjligheter, snarare Àn att se dem som tomma kÀrl som förvÀntas fyllas med allehanda kunskap. Den stora frÄgan blir dÄ hur en pedagog kan arbeta med elevens lÀrande utifrÄn ett lÀslustsperspektiv? VÄrt gemensamma intresse för lÀsning och svenska som helhet, har lett oss till att undersöka hur pedagogerna funderar kring begreppet lÀsning.