Etnisk boendesegregation i den svenska förorten
Fysisk planeringSpatial planning - social planningSegregationBoendesegregationEtnisk boendesegregationSödertäljeRasifieringBth
I dagens segregationsdiskurs läggs fokus ofta på de storskaliga
miljonprogrammen. De människor som bor där beskylls ofta för att själva vara
orsaken till segregationsproblemen. En vanlig uppfattning är att dessa
människor genom egna val bidragit till de segregationsmönster vi har idag.
Sällan belyses andra gruppers val som orsak till fenomenet.
Miljonprogrammet uppfördes mellan 1965 och 1975 av den socialdemokratiska
regeringen som en symbol för det moderna välfärdssamhället. Alla skulle formas
till moderna människor. Men intresset för den moderna förorten svalnade på
grund av de förmånliga bostadslånen som gjorde det möjligt för arbetarklassen
att bygga eget.
I den moderna förorten gapade lägenheterna tomma. Till en början fylldes de av
grupper med sociala problem för att under 1980-talets stora flyktingvåg fyllas
av nyanlända flyktingar. Synen på förorten hade förändrats från att ha varit en
symbol för det moderna till en symbol för etnisk annorlundahet. De som bodde i
förorten var avvikande och hotade den svenska välfärden.
Nu är vi på väg in i en ny tidsepok kallad post-modernism. I det post-moderna
samhället är det inte längre industrin och dess produktion som står i fokus. Nu
är det konsumtion och marknadsföring av kultur som står i centrum.
Våra städer ingår numera i globala nätverk där alla vill skapa sig unika
förutsättningar för att locka till sig nya invånare och fler konsumenter.
Kommunerna använder kultur för att marknadsföra sina städer.
I den post-moderna staden är det teknik och media som styr. Gränser suddas ut
när vi inte längre tvingas möta varandra ansikte mot ansikte. Det är istället
media som skapar bilden av staden och människorna som bor där.
Segregationsmönster förstärks i och med att vi inte längre tvingas knyta
kontakter med människor som bor i samma stad som oss själva. Det blir allt
lättare att finna tillhörighet och bilda nätverk med likasinnade världen över.
När människor inte längre tvingas till möten i det offentliga rummet föds
föreställningen om den andra.
Förhoppningen är att den här rapporten ska bidra till en ökad förståelse för
fenomenet segregation. Förståelse och kunskap krävs för att polariseringen
mellan olika befolkningsgrupper ska kunna minska i framtiden.