Sökresultat:
1261 Uppsatser om Titta pć - Sida 29 av 85
Stadens rum : dess betydelse och olika tiders ideal
Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka stadsplaneringvid tre tidsepoker. Genom att jÀmföra mellanrummen i stadenoch sedan plocka ut de positiva inslag som vi tror tilltalar deflesta mÀnniskorna vill vi komma fram till hur en idealstad skullekunna se ut.De tidsepoker vi valt Àr Kvartersstaden, Funktionalismens stadoch Dagens byggande. För att kunna bygga framtidens stÀdermÄste man titta tillbaka och ta till vara pÄ det som fungerat ochlÀra sig av sina misstag. FrÄn den korrekta kvartersstaden via detstorskaliga funktionalistiska samhÀllet till dagens förtÀtningarfinns det tydliga likheter sÄvÀl som olikheter. Grönskan har storbetydelse för en stad och dess invÄnare.
En jÀmförelse mellan fastighetsförvaltningsföretag, sett ur ett organisationsteoretiskt perspektiv
Syfte: Syftet med arbetet Àr att beskriva och analysera hur företag organiserar den tekniska förvaltningen dÄ de arbetar med outsourcing och egen regi, för att sedan se om det finns nÄgra likheter/skillnader.Metod: Metodvalet för denna uppsats Àr kvalitativ. Fem intervjuer frÄn tre olika fastighetsförvaltningsföretag ligger till grund för empirin. Litteratur och artiklar inom Àmnet fastighetsförvaltning har anvÀnts för att nÀrmare kunna titta pÄ den tekniska organisationen.Teori: Teorin tar först upp en helhetsbild av fastighetsförvaltning och gÄr sedan in pÄ regiformerna, organisationen i förvaltningsföretag och till sist olika system företagen kan anvÀnda sig av.Empiri: Empirin innefattar tre delar och tar upp företagens regiformer, dess strategier samt organisation.Analys: En jÀmförelse mellan teorier och den empiriska undersökningen för analysen har gjorts. Detta för att kunna se och jÀmföra vilka likheter och skillnader företagen har mellan regiformerna.Slutsats: Vi har kommit fram till att det finns vissa likheter och skillnader mellan regiformerna, men Àven att storleken pÄ företaget pÄverkar en del aspekter..
Risk och avkastning - En empirisk studie över volatilitetens inverkan pÄ aktiefonders avkastning globalt.
Syfte: VÄrt syfte Àr att undersöka och försöka sÀkerstÀlla ett statistiskt signifikant samband mellan volatilitet och avkastning i olika regioner samt globalt. Metod: För att hypotespröva vÄrt syfte har linjÀra regressioner med 5 % signifikansnivÄ utförts, dÀr nollhypotes lyder att det inte finns ett linjÀrt samband, medan mothypotesen lyder tvÀrtom. Regressionsanalys har genomförts med hjÀlp av en databas, som vi skapade sjÀlva, samt med dataprogrammet E-views. Teori: Eftersom vi har valt att skriva om risk och avkastning, ansÄg vi det vara rimligt att anvÀnda oss av portföljvalsteorin, samt att titta pÄ olika typer av risk som en investerare utsÀtts för nÀr den placerar sitt kapital i vÀrdepapper. Vi gÄr igenom begrepp som avkastning, standardavvikelse, kovarians, korrelation, beta-vÀrde och CAPM.
Individuella programmet, Ett resultat av informatörernas attityder?
Elever i Ärskurs nio stÄr inför ett val dÄ de ska söka till gymnasiet. De blir informerade, av studie- och yrkesvÀgledarna och Àven av rektorerna pÄ gymnasieskolorna, om de program som det finns att vÀlja pÄ i deras nÀrhet. Vi har bestÀmt oss för att titta nÀrmare pÄ den hÀr informationen, hur den ser ut och om alla program fÄr lika mycket uppmÀrksamhet. Vi har valt att inrikta oss pÄ det individuella programmet. Detta har lett följande frÄgestÀllningar:
? Vilken information fÄr högstadieeleverna om individuella programmet?
? Hur presenteras informationen för eleverna pÄ högstadiet?
? Vilka attityder har studie- och yrkesvÀgledare pÄ högstadiet och rektorerna pÄ gymnasieskolan till individuella programmet?
För att nÄ fram till ett resultat har vi anvÀnt oss av viss litteraturgenomgÄng men frÀmst av de intervjuer som vi har genomfört med sex stycken studie- och yrkesvÀgledare och tvÄ rektorer.
HöglÀsning : Tre pedagoger berÀttar om hur de arbetar
Syftet med det hÀr arbetet var att undersöka om och i sÄdana fall hur tre pedagoger anvÀnde sig av höglÀsning i sina barngrupper. Jag ville Àven titta lite nÀrmre pÄ om höglÀsning kan hjÀlpa barnen att fÄ bÀttre sprÄkförstÄelse samt om miljön spelar in pÄ nÄgot sÀtt för att lÀsro ska uppnÄs.Mitt resultat visade att alla tre pedagogerna arbetar ganska mycket med höglÀsning i verksamheten men att de jobbar pÄ olika sÀtt med det. Samtliga anser dock att höglÀsning Àr oerhört viktigt för barnens sprÄkliga utveckling, eftersom man i samband med att man lÀser pratar om ord samt hÀndelser i boken. En annan sak som framkom i undersökningen var att pedagogerna ansÄg att det var viktigt att det skulle finnas en speciell plats i rummet som barnen kunde förknippa med berÀttande och lÀsning. Det hÀr var tyvÀrr nÄgot som inte uppfylldes riktigt i allas dagliga verksamhet, men det visar ÀndÄ pÄ hur betydelsefullt de ansÄg att det var.
Ăldre kvinnors sexuella vĂ€lbefinnande
Bakgrund: Sexualitet hos Àldre Àr precis som hos yngre en viktig del av livskvaliteten. Den sexuella förmÄgan och de sexuella behoven fortsÀtter lÄngt upp i Ären. Ett aktivt sexualliv har visat sig vara bra för vÀlbefinnandet.Syfte: Syftet var att undersöka vilka faktorer som har en positiv pÄverkan pÄ Àldre kvinnors sexuella vÀlbefinnande.Metod: En kvantitativ metod har anvÀnds pÄ ett redan insamlat datamaterial. Detta material bestÄr av omfattande enkÀter som samlades in under Ären 2000-2003. Huvudvariabel sexuellt vÀlbefinnande har testats mot flera relevanta variabler.
Energisystemanalys : Volvo Cars Uddevalla
Den hÀr rapporten Àr ett examensarbete utfört för Volvo Cars Uddevalla vid Linköpings tekniska högskola. VÄr uppgift har varit att hjÀlpa Volvo Cars Uddevalla med att starta arbetet med energieffektivisering. Det gör vi genom att undersöka vilka möjligheter till energieffektiviseringar som finns för att minska framförallt elanvÀndningen. Vi har föreslagit ett antal effektiviseringsÄtgÀrder genom att titta pÄ de mest energiintensiva processerna pÄ fabriken och mÄlet för elanvÀndningen Àr att minska den med 50 procent.EffektiviseringsÄtgÀrderna har tagits fram genom att leta systemfel, som i princip alltid finns inom ett företag, och genom att undersöka om icke elspecifika processer kan konverteras till brÀnslen. Det Àr framförallt stödprocesserna som undersökts eftersom det oftast Àr bland dem de största systemfelen finns.En uppskattning har slutligen utförts för hur stor energianvÀndningen blir efter genomförda förÀndringar.
Elevers och lÀrares förhÄllningssÀtt till matematiklÀxor, i Ärskurs tre och fyra
Sammanfattning
VÄrt syfte med arbetet Àr att titta nÀrmre pÄ elevers förhÄllningssÀtt till arbetet med matematiklÀxor och deras motivation till att vilja lÀra sig matematik. Vi anser att elever bör ha en positiv attityd till matematik för att gynna lÀrandet. UtifrÄn ett sociokulturellt perspektiv sker lÀrandet i samband med interaktion och kommunikation. LÀraren har en viktig roll i skolan och har stor betydelse för eleverna. Alla elever har inte samma förutsÀttningar utanför skolan.
Jag kan lÀsa! - lÀsinlÀrningssÀtt i förskolan
Lpfö 98 framhÄller att barns sprÄkutveckling och intresse för den skriftsprÄkliga vÀrlden ska stimuleras, dÀremot ges det inga direktiv hur förskolan ska gÄ tillvÀga för att uppnÄ detta uppdrag. Vi har dÀrför valt att titta nÀrmare pÄ tre olika lÀsinlÀrningssÀtt man kan anvÀnda sig av i förskolan. De lÀsinlÀrningssÀtten vi tittat nÀrmare pÄ Àr lÀsinlÀrning med hjÀlp av ordkort, Montessoripedagogik och litteratur. Dessa tre tillvÀgagÄngssÀtt har studerats och dÀrefter har vi undersökt hur lÄngt barnen, som möter de specifika lÀsinlÀrningssÀtten har kommit i sin lÀsutveckling. Syftet med undersökningen Àr att studera om det finns nÄgon skillnad i hur lÄngt barnen har kommit i sin lÀsutveckling beroende pÄ lÀsinlÀrningssÀttet de möts av i förskolan.
Hela kroppen behövs
AbstractSyftet med vÄrt examensarbete var att undersöka om pedagoger upplever att fysisk aktivitet pÄverkar barns koncentrationsförmÄga. Detta skulle vi försöka ta reda pÄ genom en kvantitativ enkÀtundersökning i en kommun i VÀstra Sverige. EnkÀtundersökningen utförde vi pÄ 10 olika skolor i kommunen. 5 av dessa Àr hÀlsofrÀmjande skolor och 5 skolor Àr inte uttalat hÀlsofrÀmjande. 2003 kom det ett lÀroplanstillÀgg gÀllande fysisk aktivitet som sÀger att skolan skall strÀva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet under skoldagen.
Titta jag kan nu: en studie om elevers uppfattningar av
tvÄ olika arbetssÀtt inom Àmnet Idrott och hÀlsa
Syftet med vÄr undersökning var att utifrÄn gÀllande kursplan i Idrott och hÀlsa arbeta med kroppsuppfattning i form av koordination och styrka genom tvÄ olika arbetssÀtt, Àventyrsgympa och redskapsgymnastik. Samt jÀmföra elevernas uppfattningar om hur dessa arbetssÀtt pÄverkar deras stÀmning och deltagande. Vilket undervisningssÀtt som eleverna ansÄg som roligare, under vilket av lektionstillfÀllena de tyckte sig vara mer aktiva och i vilken utstrÀckning de upplevde att de arbetat med sin koordination och styrka var de frÄgestÀllningar vi utgick ifrÄn. Vi har genomfört en aktionsstudie pÄ en grundskola i LuleÄ dÀr tvÄ sjundeklasser deltog. resultatet visar pÄ att eleverna Àr mer positivt instÀllda till Àventyrsgympan dÄ de anser att denna form gör dem mer aktiva men ocksÄ trÀnar deras styrka och koordination i större utstrÀckning Àn redskapsgymnastiken.
Projektstyrning av IT-projekt - FramgÄngsfaktorer och fallgropar
Denna uppsats grundar sig i en kvalitativ studie som behandlat fallgropar som Äterfinns inom projektstyrningen i IT-projekt. Att IT-projekt ofta framstÀlls som över tid och budget och dÀrmed som misslyckade var ett intressant fenomen som vi ville titta nÀrmare pÄ. VÄrt fokus lÄg pÄ sjÀlva projektstyrningen av projektet och av den anledningen uteslöts faktorer som utvecklingsmetod eller designaspekter i projektet. VÄrt syfte med studien var att undersöka varför IT-projekt inte nÄr framgÄng ur ett projektstyrningsperspektiv och vÄr centrala frÄgestÀllning var vilken inverkan har projektstyrningens fallgropar pÄ ett IT-projekts framgÄngar? För att besvara vÄr uppstÀllda frÄgestÀllning utfördes en litteraturstudie dÀr vi tittade pÄ förÀndring i organisationer, motstÄnd mot förÀndring samt de fallgropar som kan Äterfinnas vid projektstyrningen av ett IT-projekt.
Hur ser en regional nyhetssÀndning ut?: En undersökning av SVT Nordnytts 21:45-sÀndningar sett ur ett nyhetsvÀrderings- och semiotiskt perspektiv
SVT Nordnytt Àr Sveriges Televisions regionala nyhetsprogram för Norrbotten.Syftet med den hÀr uppsatsen var att ta reda pÄ hur sÀndningarna har nyhetsvÀrderats, hur de har sett ut utifrÄn ett semiotiskt perspektiv och hur de fungerat pÄ teven som medium, utifrÄn SVT Nordnytts nyhetssÀndningar som gÄtt 21:45 pÄ vardagar.Vi anvÀnde oss av en kvalitativ innehÄllsanalys för att kunna svara pÄ hur nyhetsvÀrderingen gÄtt till och hur sÀndningarna fungerat pÄ teven som medium. Vi anvÀnde oss Àven av en kvalitativ analys utifrÄn ett semiotiskt perspektiv, dÄ vi analyserade de fyra högst nyhetsvÀrderade inslagen utifrÄn denotation och konnotation. Detta för att ta reda pÄ hur sÀndningarna sett ut utifrÄn ett semiotiskt perspektiv.VÄr slutsats var att SVT Nordnytt vÀrderar nyheter om politik högst och att de följer den traditionella nyhetsvÀrderingen som vi har anvÀnt oss av i denna uppsats. De nÄr Àven ut till publiken genom identifikation, men det Àr nÄgot SVT Nordnytt skulle kunna arbeta mer med. Genom att titta pÄ vÄr undersökning utifrÄn ett semiotiskt perspektiv kom vi fram till att mycket av det som visas kodas pÄ sÄdana sÀtt att bara ett visst kulturellt kollektiv kan förstÄ sÀndningarna.
Hur tre olika företag förebygger snatteri
Snatteri Ă€r ett brott som har blivit allt vanligare pĂ„ senare tid. Vi ville skriva om detta för att vi anser att detta Ă€r ett brott som kan vara grunden till mer allvarlig brottslighet. Vi valde att titta nĂ€rmare pĂ„ hur Hennes & Mauritz, Kiosken Ă
lidhem och ICA Mariehem förebygger snatterier. Anledningen till att vi valde dessa tre företag Àr att de Àr av olika storlek och har olika sortiment till försÀljning. För att ta reda pÄ hur dessa företag bedriver sitt arbete mot snatterierna genomförde vi tre intervjuer, en med varje företag.
IdrottslÀraren plus Idrottsledaren?: en studie i
idrottslÀrarens
attityd till samverkan med föreningsidrotten
Riksidrottsförbundet har ett projekt som heter ett handslag med idrotten, dÀr RF delar ut 1 miljard kronor under en fyra Ärs period. Pengarna ska bland annat anvÀndas till att intensifiera samarbetet mellan skolor och idrottsföreningar. Under Handslagets tredje Är sÄ anvÀndes 34 procent av pengarna till samarbete med olika skolor, samarbete finns alltsÄ i stor utstrÀckning med skolorna. Syftet med vÄr studie var att undersöka lÀraren i idrott och hÀlsas attityd till att samverka med de lokala idrottsföreningarna. PÄ vilket sÀtt vill lÀraren i idrott och hÀlsa anvÀnda sig av de resurser som idrottsföreningarna kan erbjuda genom handslagspengarna Àr en av de frÄgor vi har titta pÄ.