Sök:

Sökresultat:

1261 Uppsatser om Titta pć - Sida 28 av 85

Hur vÀl integreras ekobygglösningar hos bostadsbyggande byggherrar

Vi lever idag under ett klimathot som pÄverkar oss alla. I ljuset av detta har byggbranschen valt att börja stÀlla om mot en mer hÄllbar bransch. Under tiden har Àven ekohus och ekobyar byggts upp som ett alternativ sÀtt att bo suntSyftet med detta arbete har varit att undersöka vilka val som byggherrar/bestÀllare gör vid projektering av nya bostÀder. Jag har valt att inte titta pÄ energianvÀndningen utan fokuserat pÄ vilka miljömÀssiga aspekter som Äterfinns i arbetssÀtten kring projekteringen av bostadshusFör att ta reda pÄ vilka val som kunde anses som ekologiska/miljömÀssiga gjordes först en litteraturstudie. Sedan gjordes en enkÀtundersökning dÀr utvalda företag fick svara pÄ bl.a.

Genomförande av detaljplaner : en jÀmförelse mellan kommuner över tiden

Vi har valt att titta pĂ„ genomförandefrĂ„gor i detaljplaner. FrĂ€mst har vi riktat in oss pĂ„ genomförandebeskrivningen. Hur omfattande Ă€r den och vad tar man upp? Är den lĂ€tt att förstĂ„ för alla berörda? Hur kan den förĂ€ndras om den pĂ„gĂ„ende PBL-utredningen gĂ„r igenom? För att se om det Ă€r skillnad mellan kommuner har vi tittat pĂ„ sex olika. Det Ă€r Uddevalla, TrollhĂ€ttan och KungĂ€lv i VĂ€stra Götalands LĂ€n samt Kungsbacka, Varberg och Falkenberg i Hallands LĂ€n.

Skapad för ett liv i rörelse - en studie om barns motivation till fysisk aktivitet

Syftet med denna studie Àr att titta nÀrmare pÄ om det finns nÄgra skillnader mellan pojkar och flickor, barn som bor pÄ landsbygd respektive stad i deras motivation till fysisk aktivitet. Vi har Àven undersökt vilka faktorer som kan ligga till grund för ett barns motivation. Alla barnen, oavsett kön och bostadsort var vÀldigt positiva till fysisk aktivitet och de hade alla en inre motivation till fysisk aktivitet, d.v.s. de var aktiva av eget intresse. NÀrmiljön var en viktig faktor i barnens val av aktiviteter.

Patient centrerad vÄrd - en vÄrdvision

PatientnÀrmrevÄrd en vÄrmodell som blir allt vanligare inom svensk sjukvÄrd. I denna litteraturstudie vill vi titta nÀrmre pÄ den ursprungliga modellen ?Patient Centred Care (PCC). Syftet med litteraturstudien var att undersöka de organisatoriska förutsÀttningarna och de eventuella förÀndringar i sjuksköterskefunktionen och arbetsmiljön som PCC medför, samt patientens förvÀntningar pÄ omvÄrdnaden. Artiklar söktes i databaserna Cinahl och PubMed.

"porr Àr till för dem som vill se det - vill du inte se porr sÄ titta inte"

This essay deals with 18 year old boysÂŽ experience of their usage of pornography. My main focus was the pornography found on Internet, which includes pornographic films and nude pictures.Both developmental and social psychological perspectives were applied in the study. These theoretical perspectives were chosen, because boysÂŽ view of sex, especially during their adolescence, are influenced by the increased supply of porn and that boys understanding of porn are influenced by values present in our society. The methods used were three focusgroups and a short survey with simple questions regarding pornography. The choice of methods was based on my standpoint that an open discussion concerning porn was less offensive of integrity, in comparison of working with individual interviews.

Soup Nazi : PopulÀr- och finkulturella referenser i Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet och Expressens kulturjournalistik

VÄra kulturella referensramar Àr med och avgör vÄr kulturella och sociala identitet. I den journalistiska texten kommer journalisternas referensramar till uttryck bland annat genom skribenternas bruk av kulturella referenser: jÀmförelser och paralleller olika kulturella fenomen emellan. Vi har undersökt dessa kulturella referenser genom att titta pÄ Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet och Expressens kulturjournalistik under tvÄ veckor i oktober och november 2010. Vi har framför allt velat ta reda pÄ hur relationen mellan skribenten och lÀsaren pÄverkas av dessa referenser, och har kvalitativt försökt identifiera tendenser för hur referenserna anvÀnds.VÄr undersökning visar framför allt prov pÄ tre kategorier av kulturella referenser: kulturella referenser som sprÀnger barriÀren mellan populÀr- och finkultur, kulturella referenser som förklarar resonemang och kulturella fenomen, samt nostalgiska kulturella referenser som skapar samhörighet mellan skribent och lÀsare. Dessa tre kategorier kompletteras med kulturella referenser av mer estetisk karaktÀr, som skapar dramatik i texten, och kulturella referenser som anvÀnds som retoriskt verktyg..

Pedagogiska redskap eller vÀckarklockor? : LÀrarinitierade klassrumsfrÄgor

VÄrt syfte med denna studie Àr att belysa omrÄdet lÀrares klassrumsfrÄgor. Detta gör vi med fokus pÄ olika frÄgetypers förekomst, vad lÀrare har för syfte med frÄgor och vad de sedan gör med elevernas svar pÄ frÄgorna som de stÀllt.Eftersom vi har valt att titta pÄ förekomsten av frÄgor har detta lett till att vi genomfört sex stycken observationer hos tre lÀrare. Dessa lÀrare har vi senare Àven intervjuat för att exempelvis reda ut vad de har för syfte med att anvÀnda frÄgor som pedagogiska redskap. Observationerna har Àven varit till hjÀlp nÀr vi har tittat pÄ lÀrarnas uppföljning av elevsvaren.Resultaten vi har nÄtt stÀmmer bra överens med tidigare studier men vi har ocksÄ sett att omrÄdet Àr komplext och inte sÄ lÀtt som man ibland kan tro. Vad lÀrare stÀller för frÄgor i ett fall kan passa bra dÀr men mindre bra i ett annat.

V.A.K.T : om visuell, auditativ, kinestetisk och taktil inlÀrning

Uppsatsens frÀmsta syfte Àr att undersöka vilka olika inlÀrningsstilar som finns i en klass, vilken kunskap lÀraren har om individuella lÀrstilar och vilka för- och nackdelar det finns med att arbeta med individuella lÀrstilar.UtifrÄn Dunns lÀrstilar kommer jag att undersöka en klass genom enkÀt, intervju och observation för att titta pÄ hur eleverna agerar i klassrummet och försöka att förstÄ pÄ vilket sÀtt de lÀr sig bÀst.Den teoretiska delen av arbetet berör tre teorier om individuell inlÀrning, hjÀrnan och dess funktioner, minne och förstÄelse. De tre teorierna jag kommer att anvÀnda mig av Àr Dunns inlÀrningsteori, Howard Gardners Ätta intelligenser och Edward de Bonos syn pÄ inlÀrning.De metoder som anvÀnds i undersökningen Àr enkÀtundersökning, intervju med lÀrare och egna observationer.Resultaten pekar pÄ att de flesta barnen i klassen Àr auditativa/visuella. LÀraren arbetar, till viss del, med individuell inlÀrning genom att arbeta med olika metoder i sin undervisning. LÀraren talar Àven mycket med sina elever för att tillsammans planera undervisningsmetoder. Mina observationer motsÀger till viss del resultaten av enkÀtundersökningen..

KraftvÀrmeverk 1 Egenförbrukning : En studie över frÄnkopplingsmöjligheter

Rapporten beskriver hur vi gÄtt tillvÀga för att lösa uppgiften som var att bestÀmma om det gÄr att stÀnga av nÄgra transformatorer under sommarrevisionerna nÀr man inte producerar nÄgon elektricitet. Den tar Àven upp hur förbrukad el förhÄller sig till förbrukad effekt vid vissa driftfall, samt Àven hur förbrukningen ser ut kontra producerad över Äret.Genom kartlÀggande av de stora effektförbrukarna, och bestÀmma under vilka driftfall de anvÀnds, har vi kunnat konstatera att det skulle krÀvas ett mycket omfattande omkopplingsarbete för att kunna koppla ifrÄn en transformator. Vidare undersökte vi de faktiska tomgÄngskostnaderna för sjÀlva transformatorerna och kom fram till att dessa Àr vÀldigt smÄ i sammanhanget.MÄnga problem uppenbarade sig under arbetets gÄng ju mer information som intogs, exempel pÄ det Àr just att mÄnga komponenter till de olika pannorna Àr fördelade över flera transformatorer och en annan orsak Àr att centraler för lampor och dylikt Àr kopplade i olika omfattning till de olika transformatorerna, vilket gör att om man slog av dessa skulle de som jobbar under revisionerna fÄ arbeta i mörker. Slutsatsen blir att det Àr svÄrt att hitta enkla sÀtt att spara energi, som att slÄ av och pÄ en transformator, och att man kanske borde titta mer pÄ enskilda komponenter..

Joss Whedons kvinnor : En analys av kvinnosynen i tv-serierna Dollhouse och Firefly

Uppsatsen Àr en analys dÀr de tvÄ amerikanska science fiction-serierna Dollhouse (Joss Whedon, 2009) och Firefly (Joss Whedon, 2002), som sÀnts i bÄde svensk och amerikansk tv har granskas. Syftet Àr att titta nÀrmare pÄ hur kvinnor och deras kroppar framstÀlls i serierna och i reklamen för sagda serier. Genom en kvalitativ innehÄllsanalys granskas de bÄda serierna, dÀr fokus har legat pÄ hur de kvinnliga karaktÀrerna framstÀlls i bÄda serierna men ocksÄ pÄ hur de marknadsförs i reklamen innan serierna har sÀnts. Uppsatsen Àr uppdelad i tre teman; ?den kvinnliga hjÀlten?, ?kvinnans roll? och ?den kvinnliga kroppen?.

Jeanne dÂŽArc och helig anorexi

Syftet med uppsatsen Àr att titta nÀrmare pÄ Jeanne dŽArc och hennes fasta genom att studera de rÀttegÄngsprotokoll som nedskrevs 1431 och 1455. Jeanne dŽArc belÀggs ofta med sjukdomen helig anorexi som medel för sina uppenbarelser. Detta fÀngslar sÄvÀl dagens forskare sÄvÀl som hennes tidigare belackare, de klerker som anklagade henne för kÀtteri under den rÀttegÄng hon genomgick innan sin död pÄ bÄlet. Intresset för frÄgan dök upp efter att jag studerat Caroline Walker Bynums bok Holy feast and holy fast som behandlar just hur medeltida kvinnor sÄg pÄ fastan och dess omvÀrld. Min hypotes Àr att Jeanne dŽArc inte led av anorexi utan att detta snarare tillhör en hjÀltemyt och en hagiografisk myt dÀr hon placeras i samma fack som flera andra samtida helgon.

Det nya regelverket Basel III - en undersökning av Handelsbanken och Swedbank

Du Ă€r ingen riktig man - En kvalitativ studie om hur socialarbetare arbetar med mĂ€n som utsatts för vĂ„ld i nĂ€ra relationer och hur de hanterar förestĂ€llningar som finns i samhĂ€llet om mĂ€nFörfattare: Camilla Andersson Bonnevier och Helena NorströmÖrebro universitetInstitutionen för juridik, psykologi och socialt arbete.SocionomprogrammetSocialt arbete 30-60 hpC-uppsats, 15 hpVt 2012                                                    SammanfattningStudien handlar om vĂ„ld mot mĂ€n i nĂ€ra relationer och syftet Ă€r att undersöka hur förestĂ€llningar om mĂ€n som finns i samhĂ€llet pĂ„verkar socialarbetares tankar och agerande i mötet med vĂ„ldsutsatta mĂ€n. En kvalitativ metod har anvĂ€nts och sex intervjuer har utförts. De teoretiska utgĂ„ngspunkterna Ă€r genus, maskulinitet och det hegemoniska perspektivet. Resultatet framhĂ€ver att respondenterna Ă€r medvetna om de förestĂ€llningar som finns i samhĂ€llet. Detta Ă€r nĂ„got som de mĂ„ste förhĂ„lla sig till i mötet med de utsatta mĂ€nnen.

Apoteket AB:s ethos 2002 och 2011 : En komparativ studie av sex texter

2009 genomgick den svenska apoteksmarknaden en stor förÀndring. Marknaden Àndrades frÄn statligt monopol till konkurrerande marknad. Den hÀr uppsatsen undersöker hur det statligt Àgda Apoteket AB förÀndrade sitt ethos nÀr de tvingades att anpassa sig till de nya förutsÀttningar som omregleringen innebar.Denna uppsats undersöker hur ethos uttrycks i sex olika texter, tre frÄn 2002, innan omregleringen, och tre frÄn 2011. Analyserna görs i par, dÄ analysmetoden Àr delvis jÀmförande. Jag kommer att titta pÄ teman, röster, ordklasser och dygder.

Handledningsprocesser i Medarbetarsamtalet

I detta arbete har jag tittat pÄ handledning pÄ arbetsplatser. Handledning Àr idag ett svÄrdefinierbart begrepp som anvÀnds allt mer pÄ arbetsplatser. Syftet med detta arbete Àr att studera handledning och olika handledningsprocesser och se hur man skulle kunna anvÀnda sig av dem pÄ arbetsplatser och i medarbetarsamtalet. Jag kommer att avgrÀnsa mig genom att titta pÄ momentet som rör medarbetarens utveckling i medarbetarsamtalet. I min teoretiska utgÄngspunkt har jag utgÄtt ifrÄn att det kan förekomma handledning i medarbetarsamtalet, men att man inte kan se hela samtalet som handledning.

MÄlutformning i VÀgverket : En undersökning av VÀgverkets process att utforma styrkortsmÄl

I en mÄlstyrd verksamhet Àr det av största vikt att mÄlen Àr rÀtt utformade för att verksamheten ska fungera sÄ effektivt som möjligt.VÀgverket har sedan Är 2000 anvÀnt sig av styrkortsmodellen. Syftet med vÄr uppsats Àr att undersöka hur VÀgverket arbetar med framtagande av styrkortsmÄl. Vi utvÀrderar denna process genom att titta pÄ vilka konsekvenser som kan uppstÄ beroende pÄ vilken nivÄ i organisationen styrkortsmÄl utformas, samt hur VÀgverket kan sÀkerstÀlla att optimala mÄl formuleras. För att kunna svara pÄ dessa frÄgestÀllningar har vi intervjuat nyckelpersoner pÄ tre av sju regioner och pÄ VÀgverkets huvudkontor.VÄr slutsats Àr att VÀgverkets ansvarsfördelning i styrkortsmodellen Àr en blandning av top-down och bottom-up, vilket vi anser Àr en bra fördelning. Huvudkontoret Àr de som har en helhetsbild av vad som Àr viktigt för hela VÀgverket och utifrÄn detta formulerar de övergripande mÄl.

<- FöregÄende sida 28 NÀsta sida ->