I dagens snabbt föränderliga affärssamhälle är innovation en nödvändig förutsättning för framgång och kanske till och med för överlevnad. Det är på grund av detta som innovation har tagit sig till toppen av agendan i organisationer runt om i världen. Organisationskultur är avgörande för innovation och företag behöver förstå denna koppling bättre för att kunna dra nytta av det. Innovation uppkommer genom bra idéer som kopplas till en kultur och ett bra arbetsklimat. Innovation har blivit viktigt i organisationer och en kultur som stödjer innovation kan vara nödvändig.

Produktionsstyrning har sedan länge varit ett område med ökande komplexitet och stegrande krav på samordningen och planeringen av produktionen. Två frågor inom produktionsstyrning som kräver svar är ?Hur mycket ska tillverkas?? och ?När ska det tillverkas??. Att dessa frågor får svar är speciellt viktigt för tillverkande företag inom fordonsindustrin som är dels mycket kapital- och arbetskraftintensiva och dels ofta har omfattande modulsystem i produktionen, vilket innebär att en välfungerande produktionsstyrningsmetodik är essentiell. Två kända produktionsstyrningsmetoder är materialbehovsplanering (MRP) och kanban.

Den 1 januari 2014 blir bokföringsnämndens nya K-regelverk högaktuella för svenska företag. Enligt bokföringsnämnden är företag tvingade att välja ett regelverk som de ska följa. K-regelverken är uppdelade i fyra kategorier bestående av K1, K2, K3 och K4 där varje regelverk är anpassade till olika företagsformer och storlekar. Det är dock långt ifrån alltid som det är en självklarhet för företagen vilket regelverk som ska användas. För onoterade företag som klassificeras som små finns möjligheten att välja mellan K2 och K3.

Den 1 januari 2014 blir bokföringsnämndens nya K-regelverk högaktuella för svenska företag. Enligt bokföringsnämnden är företag tvingade att välja ett regelverk som de ska följa. K-regelverken är uppdelade i fyra kategorier bestående av K1, K2, K3 och K4 där varje regelverk är anpassade till olika företagsformer och storlekar. Det är dock långt ifrån alltid som det är en självklarhet för företagen vilket regelverk som ska användas. För onoterade företag som klassificeras som små finns möjligheten att välja mellan K2 och K3.

En viktig del i ett företags strävan i att bli mer lönsamt, samt att hålla ned kostnader till ett minimum, är en effektiv produktion. Detta arbete handlar mycket om att identifiera och eliminera slöseri i olika former. Väntan i produktionen är en form av slöseri och kan till exempel uppkomma när personalen inte kan arbeta på grund av materialbrist eller att de letar verktyg eller delar. En annan form av slöseri är att producera eller korrigera defekta enheter.För att minimera dessa former av slöseri krävs förutsättningar för en god informationsstruktur med en väl fungerande kommunikation och dokumentation. Dessa förutsättningar kan erhållas genom standardiserade arbetssätt.

Rapportens huvudsakliga syfte är att undersöka relationen mellan motivation och hierarkisk position, och huruvida anställda på högre hierarkiska positioner motiveras av annat än anställda på lägre positioner. Vidare är syftet att ta reda på vilka typer av belöningar som tjänstemän respektive arbetare bäst anser motivera dem i sitt arbete, både vilka de anser motivera bland de belöningar de har vid undersökningstillfället och vilka belöningar de anser skulle motivera i framtiden.Tidigare forskning som använts är Harald Gatus skrift Belöna räcker inte, sambandet mellan belöning, arbetsorganisation och företagsstrategi, Igalens och Roussels studie A study of the relationships between compensation package, work motivation and job satisfaction, Kommes och Lundmarks rapport Relationen mellan monetära belöningar, motivation och prestation - En kvantitativ studie av tillverkande- ochtjänsteföretag och Boyd och Salamins studie Strategic reward systems: A contingency model of pay system design. Inledningsvis i teoriavsnittet redogörs det för trevälkända motivationsteorier för att förstå vad som driver människor att handla och efter det behandlas teori om hur belöningssystem ofta utformas och för vanliga inslag i dessa. Undersökningen byggde på en enkätundersökning som genomfördes med totalt 97 anställda på företaget, 72 yrkesarbetare och 25 tjänstemän. Yrkesarbetarnasom ombads att delta i undersökningen valdes ut genom ett icke-sannolikhetsurval.

Den 1 januari 2014 blir bokföringsnämndens nya K-regelverk högaktuella för svenska företag. Enligt bokföringsnämnden är företag tvingade att välja ett regelverk som de ska följa. K-regelverken är uppdelade i fyra kategorier bestående av K1, K2, K3 och K4 där varje regelverk är anpassade till olika företagsformer och storlekar. Det är dock långt ifrån alltid som det är en självklarhet för företagen vilket regelverk som ska användas. För onoterade företag som klassificeras som små finns möjligheten att välja mellan K2 och K3.

En av de mest framsta?ende fo?rdelarna med skiljefo?rfarande som tvistlo?sningsmetod a?r att parterna har mo?jlighet att utse skiljema?n som de ka?nner fo?rtroende fo?r och som har sa?r- skild kompetens fo?r tvistens avgo?rande. Enligt 8 § lagen (1999:116) om skiljefo?rfarande (LSF) ska en skiljeman vara opartisk, och om det finns omsta?ndigheter som rubbar fo?rtro- endet fo?r skiljemannens opartiskhet ska denne skiljas fra?n sitt uppdrag. Om en skiljeman a?r partisk kan a?ven skiljedomen klandras och uppha?vas.Denna uppsats syftar till att utreda skiljema?ns (o)partiskhet enligt 8 § LSF samt att fo?rso?ka faststa?lla ga?llande ra?tt fo?r partiskhet i relationen mellan skiljeman och partsombud.Relationen mellan skiljeman och partsombud a?r inte reglerad i LSF men i ra?ttspraxis finns va?gledning fo?r vilka omsta?ndigheter som kan vara av fo?rtroenderubbande karakta?r.

Inledning:Flertalet organisationer har idag kommit att identifiera sina medarbetare som den viktigaste resursen, detta har lett till att allt ho?gre krav sta?lls pa? HR-funktioner/personalavdelningar. Att de ska tillfredssta?lla ba?de medarbetarna och organisationernas behov fo?r att pa? sa? vis bidra till att organisationen na?r framga?ng. Under de senare a?ren har ma?nga personalavdelningar fo?ra?ndrats till HR-funktioner med mer strategiska inriktningar, o?verga?ngen har medfo?rt oklarheter kring HR-funktionens roller, vilket i ma?nga fall har lett till att HR-funktionens fulla potential inte nyttjas samt att deras arbete begra?nsas.Syfte:Att o?ka kunskapen kring HR-funktionen och dess tillskrivna roller, skapa en medvetenhet och fo?rsta?else fo?r de oklarheter som existerar kring dessa.

Bakgrund: Enligt flera författare råder en problematik kring IT-investeringar jämfört med andra typer av investeringar. Forskning visar på att de traditionella metoder som används vid investeringar inte mäter det riktiga värdet vid investering i IT. Beslutsfattare och forskare har vidare fört på tal att traditionella värderingsanalyser är ofullständiga när det gäller IT-investeringar då kostnader och nyttor som borde ingå i en IT-investeringsanalys inte tas med. Resultatet av detta blir då att det ser ut som att många IT-projekt inte återbetalar sig och därför inte är lönsamma.Syfte: Huvudsyftet med studien är att öka kunskapen om användbarheten i PENG-modellens metodik vid utvärdering av investeringar i IT-system. Studiens delsyften är dels att kartlägga och testa PENG-modellens metodik vid investering i ett specifikt driftsuppföljningssystem på två tillverkande företag och dels att utvärdera ändamålsenligheten genom att identifiera modellens fördelar, nackdelar samt risker.Metod: Nyttoanalyser efter PENG-modellens metodik har genomförts som en fallstudie på två företag.

Bakgrund ? Att anva?nda sig av celebriteter i marknadsfo?rningssyfte har pa? den senaste tiden blivit en allt vanligare fo?reteelse bland fo?retagen i dagens samha?lle. Dettafenomen har fa?tt namnet celebrity endorsements och fo?rekommer frekvent o?ver hela va?rlden. Ma?nga fo?retag anva?nder sig av denna marknadsfo?ringsstrategi da? den har visats bryta igenom dagens mediebrus och fa?nga konsumenternas uppma?rksamhet.

SyfteSyftet med denna studie har varit att undersöka vilka delar av upplevelsen som konsumenten får i en fysisk single brandbutik som bör efterliknas och lyftas in i samma företags digitala butik. Det har även varit att se hur väl företag förmedlar sina kärnvärden till sina konsumenter i den fysiska butiken. Slutligen har det undersökts vad som är viktigt när det kommer till egenskaper, funktioner och upplevelsen generellt för konsumenter när de handlar online.ProblemformuleringVad som gör denna studie speciellt intressant är att de single brandföretag jag har undersökt bedriver egen fysisk samt digital butik där de säljer sina produkter, men de har även återförsäljare som säljer samma produkter och blir på så sätt deras konkurrenter. Eftersom dessa single brandföretag har ett varumärke och kärnvärden som de måste leva upp till kan de inte sänka priserna på sina produkter på samma sätt som deras återförsäljare kan. Skulle då lösningen kunna vara att försöka lyfta in upplevelsen konsumenterna får i den fysiska butiken in i den digitala butiken för att förmedla en bra varumärkesupplevelse?SlutsatsDenna studie grundade sig på en modell som beskriver hur en bra användarupplevelse kan skapas.

Studien tog avstamp i det senaste decenniets utveckling inom marknadsteori med avseende pa? samva?rdeskapande, tja?nstelogik och konsumenters resursintegrering. Efter att ha la?st forskningsartiklar och inla?gg i media om ett skifte i synen pa? konsumenters allt viktigare roll ville vi na?rmare studera hur den tar sig uttryck inom marknadskommunikation. Studiens syfte blev att bidra till den relativt outvecklade forskningen pa? omra?det och studera hur en fo?ra?ndrad konsumentroll tar sig uttryck i praktiken.

Miljöcertifieringar av byggnader blir allt vanligare i Sverige. En av dessa är certifieringssystemet Leadership in Energy and Environmental Design (LEED) som administreras av Sweden Green Building Council. En certifiering av ett projekt genom LEED grundar sig i ett poängsystem där antal poäng avgör vilken nivå certifieringen kommer att ske efter. Användningen av minst 50 procent FSC-certifierade träprodukter ger poäng enligt LEED. Dock är tillgången på FSC-certifierade träprodukter begränsad vilket försvårar arbetet med LEED-certifierade projekt.

Fo?r att kunna ha?nga med i byggbranschen utveckling ga?ller det att vara konkurrenskraf- tig. Ma?nga byggherrar stra?var efter korta byggtider som ibland kan vara va?ldigt sva?ra att uppna?. Fo?r att kunna uppna? korta byggtider ga?ller det att hitta smarta lo?sningar och ett bra produktionssa?tt som i sluta?ndan ger ett bra resultat.