This essay studies the christening rites in Church of Sweden and what theological motives that are present herein, and how the current revision of the rites have brought in new theological motives with the basis in the contemporary theological debate about the liturgy and theology surrounding the christening rites.The conclusion of the essay is that the revised christening rites have not included any new motives, but has rather restructured and re-emphasized the motives to adopt the christening rites to the findings of contemporary research regarding the christening..

Dagkirurgi som behandlingsform har ökat för att möta besparingar och effektivisering inom hälso- och sjukvård men även som ett led av ny forskning och utveckling av kirurgiska behandlingsmetoder. Den korta tid som patienter tillbringar på sjukhus i samband med det dagkirurgiska ingreppet ställer höga krav på bemötande och omhändertagande av dessa patienter. Syftet var att belysa patienters upplevelse av att genomgå dagkirurgi. Metoden var en litteraturstudie där 14 vetenskapliga artiklar valdes och analyserades. I resultatet framkom tre teman, Patienters upplevelse av övergivenhet, Patienters upplevelser av bristande information leder till oro och Patienters upplevelser av tillit.

Bakgrund: Palliativ vård är en vårdform som de senaste åren fått mer gehör i Sverige. Med palliativ vård menas att öka livskvaliteten samt vårdandet av svårt sjuka och döende patienter. Syfte: Syftet med studien var att belysa betydelsen av stödet som sjuksköterskan förmedlar i interaktionen med patienter under en palliativ vårdsituation. Metod: Metoden som användes i studien var litteraturstudie. Resultat: Resultatet i studien visar att sjuksköterskor bäst bemöter patienter som vårdas palliativt om de har ett professionellt förhållningssätt och skapar en tillitsfull relation till patienten. Genom ett professionellt förhållningssätt visar sjuksköterskan intresse för patienten som individ, visar empati samt har en öppen kommunikation med patienten.

I historikern Queckfeldts doktorsavhandling nämns Palmes så kallade Gävle-tal vid flera tillfällen, vilket inte alls är märkligt: "massmedierna uppmärksammade talet...Vietnam hade plötsligt...blivit ett slagträ i den svenska inrikespolitiska debatten". Inget utav detta hittades i NyDag eller Arbetaren. Talet varken förändrade eller ens uppmärksammades särskilt mycket. Men skillnaderna mellan tidningarna, gällande flera fält, har blivit ledstjärnan för analysen.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur en liten arbetsgrupp på nio individer, belägen på en liten ort, påverkas av en arbetskamrats plötsliga avhopp till följd av en oegentlig handling. Fallet undersöks genom att utröna om, och i så fall hur, det lilla samhället sett genom begreppsparet Gemeinschaft och Gesellschaft har haft någon betydelse för arbetsgruppens reaktioner och handlingar efter gruppmedlemmens avhopp. Undersökningen genomfördes med hjälp av enskilda kvalitativa intervjuer med arbetsgruppen. Det genomfördes även en gruppintervju med utgångspunkt i resultaten från de enskilda intervjuerna diskuterades. Resultaten från undersökningen visade att gruppen kännetecknas av en stark familjekänsla, där tilliten och samhället har stor betydelse för gruppens karaktär.

En individ som utsätts för ett traumatiskt brott påverkas på många sätt. Syftet med denna studie är att undersöka om individer upplever tillitssvårigheter som följd av att de blivit utsatta för brott, samt om professionellt stöd minskar brottsoffers eventuella tillitssvårigheter. Studien genomförs medkvantitativ metod utifrån det amerikanska datamaterialet National Crime Victimization Survey från 2010. Resultatet visar att de flesta brottsoffer upplever tillitssvårigheter som följd av brott. Samtidigt uppsöker endast ett fåtal brottsoffer professionellt stöd.

En god arbetsmiljö förebygger ohälsa och olycksfall. Vi har i Sverige arbetsmiljölagen som reglerar vår arbetsmiljö. I lagen framkommer hur arbetsgivaren och arbetstagarna gemensamt skall verka för en god arbetsmiljö. Arbetsmiljön är uppdelad i den fysiska arbetsmiljön och den psykosociala arbetsmiljön. Jag har i denna studie avgränsat mig till den psykosociala arbetsmiljön.

En individ som utsätts för ett traumatiskt brott påverkas på många sätt. Syftet med denna studie är att undersöka om individer upplever tillitssvårigheter som följd av att de blivit utsatta för brott, samt om professionellt stöd minskar brottsoffers eventuella tillitssvårigheter. Studien genomförs medkvantitativ metod utifrån det amerikanska datamaterialet National Crime Victimization Survey från 2010. Resultatet visar att de flesta brottsoffer upplever tillitssvårigheter som följd av brott. Samtidigt uppsöker endast ett fåtal brottsoffer professionellt stöd.

Bakgrund: I Sverige har cirka 3-4 % av den vuxna befolkningen diabetes, varav cirka 80 % lider av typ 2 diabetes eller så kallad åldersdiabetes. Det är välkänt att personer med typ 2 diabetes behöver stöd och utbildning för att klara av att leva med sin sjukdom. En av diabetesteamets uppgifter är därför att stödja dessa personer på bästa sätt. Metod: Studien är en litteraturstudie med kvalitativ ansats. Syfte: Syftet med studien var att belysa hur patienter med typ 2 diabetes upplever stödet från diabetesteamet.

Uppsatsen avser undersöka hur entreprenörer upplever och hanterar det ökade ledarskapskrav som ett växande företag för med sig. För att söka svar på detta har fyra frågeställningar utarbetats: Hur upplevs de ökade administrativa sysslor som följer med attföretaget växer? Minskar entreprenören inom personen på bekostnad av att ledaren/administratören inom densamme växer?Klarar entreprenören av att ta på sig de ledarroller som behöver axlas av ledaren i och med att företaget växer? Hur bör entreprenören möta det växande ledarskapskravet? Genom semistruktureradeintervjuer med fem enskilda entreprenörer verkande inom modebranschen i Göteborgsregionen har unika berättelser samlats in. Det teoretiska ramverket har delats upp i två övergripande block varvid det ena tar upp teorier rörande entreprenören medan det andra innefattar teorier rörande ledarskapskrav och den ledarskapskris som eventuellt kan uppstå. Med hjälp av dessa teorier har empirin analyserats, varvid det har framkommit att det inte finns ett entydigt tillvägagångssätt för hur det ökande ledarskapskravet har att hanteras.

En individ som utsätts för ett traumatiskt brott påverkas på många sätt. Syftet med denna studie är att undersöka om individer upplever tillitssvårigheter som följd av att de blivit utsatta för brott, samt om professionellt stöd minskar brottsoffers eventuella tillitssvårigheter. Studien genomförs medkvantitativ metod utifrån det amerikanska datamaterialet National Crime Victimization Survey från 2010. Resultatet visar att de flesta brottsoffer upplever tillitssvårigheter som följd av brott. Samtidigt uppsöker endast ett fåtal brottsoffer professionellt stöd.

SyfteSyftet med studien är att skapa förståelse för hur revisionsteamet arbetar för att skapa comfort. MetodEtt hermeneutistiskt angreppssätt och en abduktiv  ansats, med en kvalitativ metod,  har använts för att nå fram till resultat för analysen. EmpiriDet empiriska materialet är baserat på intervjuer med sju stycken medlemmar som ingår i revisionsteam. ResultatAnalysen   visade   att   många   olika   aspekter påverkar arbetet för att uppnå comfort. Ett tydligt och strukturerat arbete samt att ledaren är en nyckelperson under processen var det som främst påverkade revisionsteamets arbete för att skapa comfort..

Sannolikheten att kvinnor kommer komma i kontakt med sjukvården och vårdpersonal någon gång under livet är stor. Upplevelsen av kvinnornas möten med vårdpersonal kan vara av både positiv och negativ karaktär. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur vårdbehövande kvinnor upplevde sina möten med vårdpersonalen. Studien grundar sig på 22 vetenskapliga artiklar som alla svarade mot syftet. Artiklarna analyserades med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats och analysen resulterade i fem kategorier som alla beskrev kvinnornas upplevelser av möten med sjukvårdspersonal: Att bli sedd och bekräftad, Att kompetent personal ökar den ömsesidiga tilliten, Att uppleva motstånd och inte tas på samma allvar som män, Att uppleva misstroende från vårdpersonal och Att inte få tid och lämnas med oro och frågor.

This study concerns paratransit service in a relatively small municipality in Sweden. The aim of this study is to describe the user's experience of paratransit service. The question formulation is mainly built around the user's experience of paratransit service and their view on what impact paratransit service has on their lives. The empirical data consists of ten interviews with ten different paratransit service users with ages ranging from 25-95 years. The data has mainly been analyzed through concepts of independence, empowerment and trust. The result of this study shows that paratransit service in many ways can be described as a crucial part of the users' lives.

Personer som drabbas av kronisk njursjukdom och startar behandling med hemodialys får en förändrad livssituation. Kärlaccess är en förutsättning för behandling och är personens framtida livlina. Sjuksköterskans uppgift är att ge stöd och stärka personens förmåga att uppleva hälsa trots sjukdom. Möjlighet att nå delaktighet och ökad egenvård är olika för varje enskild person och sjuksköterskan behöver bred kunskap för att möta detta behov. Syftet med studien, som utfördes som en litteraturöversikt, var att utifrån patientperspektivet belysa erfarenheter av hur kärlaccess kan påverka hälsan hos personer i hemodialys.