Det krävs mycket av en sjuksköterska för att kunna skapa tillit och förtroende prehospitalt med en skadad person. Syftet har varit att undersöka vilka faktorer/åtgärder/förhållningssätt som krävs av en sjuksköterska i första mötet med en skadad person för att skapa en förtroendefull och kontakt med känsla av tillit. Undersökningen har genomförts som en litteraturstudie och resultatet visar på att om en förtroendefull kontakt ska skapas mellan sjuksköterskan och en skadad person prehospitalt krävs det framför allt att en kommunikation dem emellan kommer till stånd. Andra slutsatser i resultatet är att en sjuksköterska måste utföra vissa kommunikationsstrategier för att en kontakt ska uppstå. De kommunikationsstrategier som är väsentliga för att skapa en förtroendefull kontakt är bland andra sjuksköterskans förhållningssätt samt att sjuksköterskan har självinsikt och kunskap om effekter av ett sitt agerande.

Det är många som har skrivit om fördelar och nackdelar med icke-finansiella mått. I dagens samhälle krävs snabba beslutstaganden och inte endast att man reagerar i efterhand. Större krav ställs också på företagen att även ta hänsyn till de ?mjukare? tillgångarna. Studier har emellertid visat att tillit för dessa icke-finansiella mått saknas inom företagen, då främst på ledningsnivå.

Det är en realitet att det på senare tid förekommit företagsskandaler, vilka har haft en tillitsskadlig effekt på relationerna mellan företag och dess intressenter. En följdeffekt av detta är att Corporate Governance förvandlats från ett akademiskt specialområde till en vedertagen kärnfråga i de flesta företag. Mot denna bakgrund syftar uppsatsen till att undersöka hur investerarens tillit gentemot företagsledningen tar sig uttryck utifrån aspekten närhet. Vi avgränsade mot att enkom studera skandinaviska investerare som använder fonder och riskkapital som investeringsmedel. Uppsatsens referensram baserades på teorin om Corporate Governance samt olika tillitsteorier på organisations- och individnivå, vilka också låg till grund för vår egen utarbetade analysmodell.

 Trender i samhället har gett medarbetarna större utrymme i arbetslivet där engagemang, delaktighet och medarbetarnas påverkan betonas. Inom medarbetarskapet har ledarens roll fått ett mindre fokus. Studiens syfte har därmed varit att undersöka medarbetarskapet utifrån ledarens perspektiv och hur de upplever att deras roll tar sig i uttryck.   Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade intervjuer, där åtta ledare med innefattande personalansvar deltog. Data analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys där resultatet visade på tre huvudteman: Synen på medarbetarskap, organisationens påverkan samt den pedagogiska ledaren. Resultatet visade att begreppet medarbetarskap är svårdefinierat och upplevdes olika bland ledarna.

Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa det transformella ledarskapet i vården. De 14 vetenskapliga artiklarna i litteraturöversikten är hämtade från databaserna PubMed, Cinahl och LWW, både artiklar med kvantitativ- och kvalitativ ansats är inkluderade. Resultatet visade att transformellt ledarskap kännetecknades av ledarens personliga egenskaper samt att ledaren hade ett stödjande ledarskap. Till de personliga egenskaperna räknades tydlighet, trovärdighet och uthållighet. Stödjande ledarskap innebar att ledaren hade ett lyhört lyssnande, såg styrkan hos varje enskild medarbetare och hade ett pedagogiskt förhållningssätt.

Studien har i syfte att undersöka entreprenörers attityder och upplevelser till skärpta säkerhetskravvid Oskarshamns kärnkraftverk (OKG). Undersökningen är en kvalitativ studie som utförts isamarbete med OKG och Högskolan i Halmstad. Studiens empiri är baserad på 12 kvalitativaintervjuer med entreprenörer som arbetar i de zoner där de passerar flertalet säkerhetskontroller inomOKGs anläggning. Studien baseras även på observationer av olika karaktär. Den teoretiskareferensram som präglat studien har främst varit Giddens (1996) teori kring modernitet samtmotivations teorier med psykologiska inslag, i vilka motivation och förståelse varit centrala begrepp.Informationen kring säkerhetsrutiner har av respondenterna ansetts bristfällig vilket påvisat enoförståelse till säkerhetsåtgärderna.

Bakgrund: Varje dag möter sjuksköterskor patienter som drabbats av en sjukdom. Under sjukdomsförloppets sista tid är patienten känsligare och mer sårbar. Bemötandet blir då en viktig aspekt i en bra vårdrelation mellan sjuksköterskan och den döende patienten som bygger på tillit, trygghet och respekt. Syfte: Syftet med studien är att belysa ett bra bemötande med en döende patient ur sjuksköteskans perspektiv. Metod: En litteraturstudie utifrån nio kvalitativa artiklar.

Trust is a concept used throughout our daily lives. We give trust to friends, colleagues and strangers. We also give trust to the technical artifacts we use in our everyday lives. We must also rely on the services we use to work the way we expect them to. There is plenty of research on trust in e-commerce and online banking on website based platforms.

Syftet med denna undersökning är att se hur lekmannaövervakare och klienter uppfattar relationerna sinsemellan ur ett sociologiskt perspektiv. Även hur dessa parter uppfattar relationen när det gäller kontakten och tilliten.Vi har utgått från en kvalitativ intervjumetod där vi har intervjuat sammanlagt åtta personer varav fyra lekmannaövervakare och fyra klienter.I arbetet har vi utgått ifrån fyra teorier, intrycksstyrning, stigmatisering, stämplingsteori av Erving Goffman samt den abstrakta tilliten av Anthony Giddens.Resultatet visar att lekmannaövervakarna och klienterna har en viss tillit till varandra men visar samtidigt att det finns gränser på hur nära man som lekmannaövervakare vill komma sin klient och tvärtom. Vi har också kommit fram till att både klienter och lekmannaövervakare har en vetskap om hur man gör för att bygga upp ett förtroende hos varandra, men att alla bygger detta på olika sätt.I analysen kommer du att få läsa om hur vi kopplat vårt resultat till de fyra olika teorierna för att sedan kunna ge en förklaring ur ett sociologiskt perspektiv.Nyckelord: Frivård, relationer, tillit, klient och lekmannaövervakare.

Det är många som har skrivit om fördelar och nackdelar med icke-finansiella mått. I dagens samhälle krävs snabba beslutstaganden och inte endast att man reagerar i efterhand. Större krav ställs också på företagen att även ta hänsyn till de ?mjukare? tillgångarna. Studier har emellertid visat att tillit för dessa icke-finansiella mått saknas inom företagen, då främst på ledningsnivå.

Det coachande ledarskapet är ett ledarskap som fokuserar på samspelet mellan ledare och medarbetare. För att studera detta ledarskap så har syftet med denna undersökning varit att undersöka upplevelserna av detta ledarskap som personer med beteendevetenskaplig utbildning har. Resultatet visar att undersökningsdeltagarna värderar relationen mellan ledaren och medarbetaren som det grundläggande i ledarskapet. Förutom det coachande förhållningssättet i ledarskapet så handlar det också om hur ledaren är och vilka egenskaper han eller hon har. Det viktigaste är att ha kunskap om sig själv och sitt eget beteende som ledare och här är emotionell intelligens betydelsefullt.

Syftet med föreliggande studie var att få en djupare förståelse för om, och i så fall hur, någravuxna skilsmässobarn upplevde att föräldrarnas skilsmässa har påverkat dem tanke-, känsloochbeteendemässigt. Studien baserades på följande frågeställningar: Vilken inställning hardessa vuxna skilsmässobarn haft till att själva ingå äktenskap och/eller bilda familj och skaffabarn? Vilken inställning har dessa vuxna skilsmässobarn haft till företeelsen skilsmässa? Ivilken utsträckning har dessa vuxna skilsmässobarn upplevt nära relationer och tillit till andramänniskor? Hur har dessa vuxna skilsmässobarn upplevt kortare perioder separerade från näraanknytningspersoner? Vilken erfarenhet har dessa vuxna skilsmässobarn av förebilder ochsubstitut? Metodologiskt användes en semistrukturerad intervjumetod, och urvalet bestod avtvå män och tre kvinnor. Intervjuerna pågick i cirka 45 minuter och behandlade följandeteman: ?äktenskap/skilsmässa?, ?bilda familj/skaffa barn?, ?nära relationer/tillit?,?separationssvårigheter? samt ?förebilder/substitut?.

Denna uppsats undersöker hur ledarstilen påverkas av anammandet av filosofin inom Lean Production. Syftet är att granska hur ledarna kan kombinera dynamiken bakom ett pedagogiskt ledarskap och medarbetarnas medinflytande med principerna inom Lean Production. Vår uppsats bygger på den empiri vi samlat in genom sex kvalitativa intervjuer med både ledare och medarbetare på tre avdelningar inom tre olika organisationer. De teoretiska utgångspunkter vi använt oss av grundar sig i huvudsak på Arne Malténs dimensioner kring ett pedagogiskt ledarskap. Analysen är sedan strukturerad kring dessa dimensioner.

Bakgrund: En sjuksköterska inom rättspsykiatrin ska kunna se patienten bakom brottet, ha modet att finnas kvar i alla situationer och ha ett förhållningssätt präglat av synen på alla människors lika värde. Sjuksköterskan har ett ansvar att främja patientens välbefinnande genom att förmedla trygghet och tillit i vårdrelationen under patientens vårdtid. Vårdrelationen är kärnan i vårdprocessen och grunden i vårdandet. För en god vårdrelation behövs en ömsesidig respekt mellan sjuksköterska och patient. Sjuksköterskan behöver ha förmågan att uttrycka sig så att det skapar förtroende för att patienten ska känna tillit till henne.

Vilka normer och värderingar bidrar till en god vänskapsrelation? Ien kvalitativ undersökning intervjuades tre män och tre kvinnormellan 20-30 år. Respondenterna som rekryterades via ettbekvämlighetsurval svarade på 15 frågor om deras syn på vänskap.Resultatet visade att respondenterna hade vissa gemensamma svarsom delades upp efter följande teman; tillit, acceptans, intimitet.Vänskap visade sig ha en betydande roll för välmående eftersom detär en grundläggande del av människans liv. Studien visade även attdet ur ett genusperspektiv fanns förväntningar som skiljde sig åt i envänskapsrelation och att dessa skillnader grundade sig på normer ochvärderingar. Resultatet visade slutligen att normer och värderingargenom åren har skapats genom kulturen som har sin grund isamhället..