NÀtverkssamhÀlle, informationssamhÀlle, kunskapssamhÀlle. Begrepp som dessa dyker upp iallt fler sammanhang, anvÀnda av sÄvÀl samtidsobservatörer som visionÀrer. En uppfattningom att det samhÀlle vi ser idag vÀsentligen skiljer sig frÄn det industrisamhÀlle somdominerade 1900-talet Àr inte svÄr att nÀra, och den för mÄnga sjÀlvklara komponent somtillförts Àr just information och de mekanismer som omgÀrdar den. Att förÀndra samhÀllet Àrdock inget som enbart isolerad teknikutveckling Ästadkommer. Tidigare forskning beskriverhur tekniken har inkorporerats i vÄra liv, förÀndrat vÄra vardagliga sysslor och det sÀttmÀnniskor kommunicerar med varandra.

Bakgrund Det m?nniskan g?r utvecklar vem hon ?r och det ?r naturligt att skapa mening i vardagliga aktiviteter. N?r aktiviteter som ?r meningsfulla att g?ra inte utf?rs p?verkar det h?lsan negativt. Att drabbas av mental fatigue leder till en nedsatt f?rm?ga att hantera och utf?ra vardagliga aktiviteter.

Byggbranschen Àr, jÀmför med andra branscher konservativ. FörÀndringar, förbÀttringar och effektivisering sker men inte i den utstrÀckning och takt det borde. Under mitten av 1980-talet utvecklades en ny samarbetsform i USA och Storbritannien, som kom att kallas för Partnering.VÄrt huvudsyfte med denna rapport Àr att se hur tillÀmpning av samarbetsformen partnering Àr inom smÄhusprojekt. Partnering Àr ett begrepp som anvÀnds dÀr man har gemensamma mÄl, öppenhet med öppna böcker och stor tillit för byggherrens bÀsta. Att försöka definiera partnering i Sverige har inte varit angelÀget eftersom stora variationer i arbetssÀtt gjorts till respektive projekt.

Detta examensarbete undersöker olika kontaktytor som kan utvecklas till samverkan mellan en grundsÀrskola och en grundskola. Denna samverkan fokuserar pÄ elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter i skolÄr 1-5. Examensarbetet framhÄller ocksÄ likheter och olikheter mellan metoder och arbetssÀtt i skolformerna gÀllande lÀs- och skrivinlÀrning. Undersökningen bygger pÄ personalens och ledningens Äsikter.Av resultatet kan man utlÀsa att all personal vill samverka och att ledningen Àr positivt instÀlld. Alla har dock inte samma syn pÄ vad samverkan Àr och personalen Àr oroliga för att tid och resurser inte rÀcker till.

Syfte och ForskningsfrÄgorSyftet med uppsatsen Àr att skapa förstÄelse för hur relationen och rollfördelningen mellan managers och artister kan se ut och vad som pÄverkar detta, samt hur manageryrket har pÄverkats av den förÀndring som skett i musikbranschen i och med den tekniska utvecklingen.För att nÄ upp till detta syfte har vi arbetat med tre forskningsfrÄgor:Vilka roller och vilken arbetsfördelning finns mellan managers och artister?Hur ser managers relationer till deras artister ut och vad pÄverkar detta?Hur pÄverkar nya förutsÀttningar managerns roll och relation till artister?MetodVÄr forskning har haft en induktiv ansats dÄ vi ville utgÄ ifrÄn empirin och lÄta de intervjuades berÀttelser styra uppsatsens riktning. Vi valde en kvalitativ metod dÄ vi ville fÄ en bild av hur vÄra intervjupersoner sjÀlva upplevde sina roller och relationer. VÄr empiriska studie bestÄr av intervjuer med 6 managers och 4 artister.SlutsatserVi har genom vÄr analys och slutdiskussion sett att roller, arbetsfördelning och relationer mellan managers och artister kan se vÀldigt olika ut frÄn fall till fall. I grunden anses att artisten ska ansvara för de kreativa delarna och managern för de affÀrsmÀssiga delarna av artistskapet.

HuvudÀmnet för uppsatsen Àr smÄ barn som utsÀtts för vÄld inom familjen. Syftet Àr att undersöka hur ett antal verksamheter i GöteborgsomrÄdet som vÀnder sig till barn som utsatts för vÄld inom familjen, arbetar med barn i Äldern 0-6 Är. Syftet Àr Àven att jÀmföra dessa verksamheters arbetsmetoder och utbud av hjÀlp och stöd till smÄ barn, i relation till relevant forskning. De frÄgestÀllningar som varit aktuella Àr:o Vilka erfarenheter har de yrkesverksamma av att arbeta med smÄ barn (0-6 Är) som blivit utsatta (eller bevittnat) vÄld inom familjen? o Vilka behov av hjÀlp och stöd har smÄ barn som utsatts för vÄld? Enligt de yrkesverksamma? Enligt relevant forskning och teori? o Hur ser utbudet av hjÀlp till smÄ barn som utsatts för vÄld ut i GöteborgsomrÄdet?Studien genomförs genom kvalitativa intervjuer med yrkesverksamma frÄn sex olika verksamheter i GöteborgsomrÄdet som riktar sig till barn som utsatts för vÄld.

Bakgrunden till studien var att verksamheten SÄBO (sĂ€rskilt Ă€ldreboende) pĂ„ ?Distansgatan 7? önskade erhĂ„lla ett vetenskapligt perspektiv pĂ„ förĂ€ndringen som har skett sedan enheten var med i tv programmet ?Uppdrag granskning? utifrĂ„n Kotters Ă„ttastegsprocess vid förĂ€ndring (Kotter, 1996).Syftet med studien Ă€r att kartlĂ€gga hur anhöriga, medarbetarna, enhetschefer och politiker upplevt organisationsförĂ€ndringen pĂ„ Ă€ldreboendet Distansgatan 7 som har anvĂ€nt sig av John P. Kotter (1996) och budskapet i boken ?Leda förĂ€ndring?. Kotters budskap bygger pĂ„ en Ă„ttastegsmodell som styr förĂ€ndringen.

Syfte: Att studera och analysera hur implementeringen av balanserat styrkort gÄr till i tvÄ verksamheter med avseende pÄ information, dialog och delaktighet. Metod: Vi har anvÀnt oss av semistandardiserade personliga intervjuer pÄ lednings-, facklig och individnivÄ, i tvÄ tillverkande företag. Det material som vi erhÄllit ligger till grund för vÄr analys och vÄra slutsatser som vi har arbetat med utifrÄn vÄr problemdiskussion. Slutsatser: I de tvÄ tillverkande företagen vi studerade lades ingen vikt vid delaktigheten hos de anstÀllda vid införandet av balanserat styrkort. Bristen pÄ delaktighet skapade dÄlig eller ingen acceptans till förÀndringen.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om ledningens förstÄelse för Revenue Management (RM) pÄverkar kundens uppfattning om ett rÀttvist pris. De frÄgestÀllningar vi behandlar i uppsatsen Àr följande; Hur pÄverkar ledningens förstÄelse för RM frontpersonalens arbete med verktyget? Hur uppfattar frontpersonal att kunden reagerar pÄ RM? Slutsatser: Teori och fallstudie visar att ledningens förstÄelse Àr en grundlÀggande faktor för att arbetet med RM skall ha möjlighet att vara förenligt med ett kundperspektiv. För att arbetet med RM ska uppfattas rÀttvist av kunden krÀvs att högsta ledningen inser vikten av utbildning inom RM för all personal samt att pris följer tjÀnstekvaliteten..

Huvudsyftet för denna studie var att förstÄ motivation och sedan undersöka om motivation anvÀnds inom vÄrdsektorn. Inom litteraturstudien sÄ hittades information om motivation och hur den definieras. Olika motivationsteorier har tagits upp i denna studie för att förstÄ mer hur man kan motivera individer och grupper. MÄnga verksamheter anvÀnder motivationsteorier för att nÄ uppsatta mÄl inom en viss tidsgrÀns eller strÀva efter lönsamma mÄl. De inriktade verksamheten för denna studie var Bodagatan 30 och Bodagatan 36 C.

Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur företagsparkerna Faxepark och Flygstaden, i Söderhamn, enligt följande:Om de nÀringspolitiska insatserna som gjorts överrensstÀmmer med vÄra litterÀra studier samt om dessa omrÄden kan definieras som kluster idag. Vi undersöker Àven om möjligheten till att arbeta i nÀtverk Àr orsaken till att företagen etablerar sig i företagsparkerna Faxepark och Flygstaden samt om det finns fungerande nÀtverk pÄ dessa omrÄden.Metod: Vi valde att göra en kvalitativ undersökning med intervjuer av ledningen för respektive företagspark och dels med företag som Àr placerade inom omrÄdena. Det vi undersökte var hur de jobbar med nÀtverksbildning inom parkerna och hur företagen ser pÄ denna och vad som ses som fördel med företagsparker. I uppsatsens litteraturstudie redogör vi för det material som vi samlat in till vÄr undersökning. Till en början har vi tagit reda pÄ litteratur om kluster, vad det Àr och hur det beskrivs om hur det ska tillÀmpas för att fungera ute i verkligheten.

Bakgrund: Genom lÀkemedelsreformen överfördes kostnadsansvaret för lÀkemedel frÄn staten till landstingen med syfte att dÀmpa de skenande lÀkemedelskostnaderna. I dagslÀget Àr det patientavgifterna och förskrivningen av lÀkemedel som landstingen kan pÄverka. Om förskrivningen ska Àndras för att minska kostnaderna Àr det lÀkarna som mÄste pÄverkas till att Àndra sitt förskrivningsmönster. I studier av hur lÀkare möter krav pÄ ekonomistyrning har tre starka institutioner ? etiska regler, hög grad av autonomi samt ett kunskapsövertag gentemot andra grupper ? identifierats.

I denna C-uppsats beskriver vi de organisations- och förÀndringsprocesser i vÀlfÀrdssamhÀllet som pÄverkat arbete inom vÄrd och omsorg. Genom en kvalitativ studie av ett gruppboende i Halmstad studerar vi hur förÀndringsprocesser i vÀlfÀrdssamhÀllet pÄverkar enskilda verksamheter inom den offentliga sektorn. Vi belyser förhÄllandet mellan enhetschef och anstÀllda som arbetar pÄ boendet, hur dessa i samspel med vÀlfÀrdssystemet hanterar förÀndringar som sker inom organisationer. Trots minskade hierarkiska nivÄer formas arbete inom vÄrd och omsorg fortfarande av direktiv och riktlinjer, vilka Àr utformade av ledningen för organisationen dÀr bland annat politiker och SocialnÀmnd ingÄr. Hur anstÀllda Àr pÄverkade av dessa riktlinjer samt enhetschefens arbetsledning belyser vi i studien.  .

UtifrÄn vÄrt formulerade syfte har vi undersökt vilken dokumentation och information somöverförs och under vilka former den överlÀmnas nÀr elever byter skola. Vi har Àven avsettsynliggöra pedagogers tankar kring dokumentation och information samt formerna föröverlÀmningen.Den information och dokumentation som förs vidare och den information och dokumentationsom önskas av mottagande skola överensstÀmmer till största delen. Resultatet kansammanfattas med att överlÀmnande och mottagande personal i stort Àr eniga om att IUP medskriftliga omdömen och ÄtgÀrdsprogram Àr dokumentationsformer som alltid anvÀnds. Man ÀrÀven överens om att muntlig information Àr viktig vid överlÀmningen. Det finns dock vissskillnad i synen pÄ dokumentationens och informationens relevans mellan överlÀmnande ochmottagande lÀrare.Formerna för överlÀmnandet visar större diskrepanser mellan överlÀmnande skolors ochmottagande skolas uppfattningar.

Förett företags konkurrenskraft och överlevnad Àr det idag av stor vikt att ha enfungerande rekrytering och kompetensförsörjning som matchar företagets behovmed individens. Syftet med denna kvalitativa studie var att undersökaupplevelser av arbetsrelaterad motivation och lojalitet vad det gÀllerdeltagande i ett Traineeprogram. TvÄ fokusgruppintervjuer med fem deltagarefrÄn Är 2011 och fem deltagare frÄn 2012 ligger till grund för studien. Dataanalyserades med kvalitativ tematisk dataanalys och huvudresultatet visademycket positiva upplevelser av motivation och lojalitet. Resultatet visade attdeltagarna upplevde att de fÄtt en god inblick i hela organisationen och dÀrmedutvecklat bÀttre förstÄelse, engagemang och tillit.