Syftet med studien var att fÄ en inblick i hur livet kan se ut för kvinnor som har avtjÀnat ett fÀngelsestraff. Vi ville ta reda pÄ vad som kan ha pÄverkat deras val i livet och hur livet har sett ut efter en fÀngelsevistelse.Materialet Àr insamlat genom en kvalitativ metod, med livsberÀttelser som den centrala fokuseringen. Allt för att lyfta fram kvinnornas berÀttelser för att uppnÄ en tolkning av deras livsvÀrld.NÀr det gÀller den teoretiska tolkningen har vi utgÄtt ifrÄn olika teorier, som avvikelse, normalisering, socialisering och stigmatisering.Studiens resultat visade att majoriteten hade en missbruksproblematik bakom sig. De flesta av respondenterna upplevde sig ha svÄrt med tillit och relationer. Alla upplevde nÄgon slags kÀnsla av stigmatisering och skam.

Denna studie syftar till att belysa hur erfarna psykoterapeuter ser pÄ kreativitet och kreativa processer i psykoterapi samt vilka erfarenheter de har av den psykoterapeutiska relationens betydelse för kreativiteten. Studien baseras pÄ kvalitativ deskriptiv forskningsmetod med fenomenologisk och hermeneutiskt perspektiv. Resultatetet framtogs genom en strukturell fenomenologisk analys av Ätta semistrukturerade intervjuer. I studien framkommer att flexibilitet och öppenhet i att bemöta klienter utifrÄn ett personligt och samtidigt professionellt sÀtt bidrar till att ett kreativt klimat kan skapas. Vidare betydelsefullt för en kreativ terapisituation Àr att en tillitsfull relation skapas mellan klienten och psykoterapeuten.

Efter uppdagandet av oegentligheterna i exempelvis Skandia och Systembolaget har förtroendet för bolagsstyrningen i Sverige minskat. Till följd av detta sattes 2003 en kodgrupp samman för att komma tillrÀtta med förtroendeproblemet för svenskt nÀringsliv, vilket resulterade i att ramverket Svensk kod för bolagsstyrning presenterades i slutet av 2004. Syftet med detta ramverk Àr framförallt att förbÀttra bolagsstyrningen och dÀrmed stÀrka förtroendet för svenska företag. Förtroende Àr en viktig faktor vid investeringar i företag, speciellt för institutionella investerare dÄ de förvaltar betydande kapital. DÄ fondsparandet hos allmÀnheten ökat, har fondbolagens förvaltare fÄtt en betydande roll dÄ de investerar stora delar av den svenska befolkningens sparmedel. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka huruvida investeringsprocessen skiljer sig mellan olika fondbolag beroende pÄ storlek och hur de tar hÀnsyn till om bolagen de investerar i följer Svensk kod för bolagsstyrning. Vidare undersöks vad som inger förtroende och hur detta förtroende byggs upp i de bolag fondförvaltare investerar i.

Titel: Ideell och professionell verksamhet ? En studie om spÀnningar som uppstÄr och det fördelaktiga ledarskapet i ideella organisationer. Problemformulering: Vilka olika behov av ledarskap och vilka meningsskiljaktigheter finns mellan ideell och professionell verksamhet i ideella organisationer? Vilket ledarskap Àr fördelaktigt i ideella organisationer? Syfte: Syftet med vÄr studie Àr att utreda vilka olika behov av ledarskap och meningsskiljaktigheter som finns mellan professionell och ideell verksamhet, vilket Àven indirekt syftar till potentiella meningsskiljaktigheter/spÀnningar mellan ledning och engagerade individer utan arvoden i organisation. UtifrÄn syftet har vi valt att reflektera över lÀmpliga ledaregenskaper och tidigare erfarenheter vilka kan möta de olikas behov av kravprofil.   AvgrÀnsning: Organisationer med ideella mÄl vilka arbetar med mÀnskliga rÀttigheter, humanitÀra insatser eller miljöfrÄgor. Aktivt engagerade individer, vilka uppoffrar egen tid och resurser utan att erhÄlla arvoden, existerar i de ideella organisationer vi fokuserar pÄ men Àven ett stort antal fast anstÀllda med lön. Det ska finnas bÄde en professionell verksamhet (del med arvoden) och en ideell verksamhet (medlemmar och frivilliga utan arvoden) i organisationen. Metod: Ett hermeneutiskt vetenskapligt förhÄllningssÀtt ligger som grund i vÄr studie.

MÀlardalens högskola har utfört en omvÀlvande organisationsförÀndring. Denna förÀndring har skapat en stark negativ reaktion frÄn personalen pÄ Akademin förhÄllbar samhÀlls- och teknikutveckling (HST). Syftet med denna studie Àr att ta reda pÄ varför personalen pÄ HST Àr negativa/positiva till den omorganisation som har skett.För att ta reda pÄ detta har jag anvÀnt mig av Oregs (2006) modell som anvÀnder sig av sex olika orsaker som kan pÄverka personalens attityd till förÀndringen. Jag har anvÀnt mig av fyra stycken intervjuer av personalen inom den gamla institutionen Ekonomihögskolan och av en enkÀt gjord av MDH:s ledning (Feb - Maj 2009).Jag har kommit fram till att den största orsaken till en negativ syn pÄ organisationsförÀndringen Àr att förtroendet saknas mellan personalen och ledningen, vilketborde ÄtgÀrdas genom nÀrmare samarbete..

Syftet med uppsatsen Àr att identifiera vilken ekonomisk information som en företagsledning i ett större tillverkande företag förmedlar, samt verifiera om detta stÀmmer överens med vad produktionspersonalen har vetskap om. Vi Àmnar Àven undersöka vad som inverkar pÄ produktionspersonalens vetskap om denna information. Slutsatser: Vad ledningen vill föra ut för ekonomisk information och vad produktionspersonalen har vetskap om stÀmmer generellt inte överens. De respondenter som har störst vetskap om den ekonomiska informationen Àr mer engagerade, kÀnner större samhörighet i gruppen och Àr mer insatta i företagets ekonomiska situation. Gemensamt för dessa Àr att de alla har kontinuerliga och tÀta möten med roterande ansvar för att hÄlla i dessa samt tillgÄng till vÀl uppdaterade anslagstavlor..

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur tjÀnsteföretag med mÄnga kundkontakter samlar in synpunkter och klagomÄl frÄn deras kunder. Genom att undersöka hur företag motiverar sin kontaktpersonal att ta emot synpunkter, vill vi förstÄ i vilken utstrÀckning empowerment anvÀnds som motivationsteori. Studien utgÄr frÄn ett ledningsperspektiv och anvÀnder ett kontaktpersonalperspektiv för att se om ledningen och kontaktpersonalens vÀrldsbild överensstÀmmer.Metoden har varit fyra kvalitativa fallstudier med kundserviceansvariga och kvantitativa enkÀter till kontaktpersonalen i respektive företag.Slutsatserna Àr att vi har funnit att företagen delvis motiverar sin personal utifrÄn empowerment och de specifika fallföretagen kan utveckla sin synpunktshantering i syfte att anpassa sig efter kundernas krav..

I denna uppsats studeras investeringsprocesser i det divisionaliserade företaget Södra SkogsÀgarna ekonomisk förening. Studiens syfte Àr att beskriva och förklara företagets investeringsprocesser och i vilken utstrÀckning dessa processer Àr standardiserade. I studien analyseras dessa investeringsprocesser utifrÄn befintlig teori. Studien visar att investeringsprocesser initieras i den operativa verksamheten för att sedan drivas fram i den operativa verksamheten och i ledningen pÄ enhetsnivÄ. Beslut fattas pÄ alla nivÄer i företaget efter investeringars storlek.

Syftet med vÄr studie Àr att synliggöra hur förskollÀrare kan arbeta genusmedvetet iförskolan. Studien innefattar en kvalitativ forskningsansats dÄ intervjuer genomförts.Resultatet visar att förskollÀrare synliggör det genusmedvetna arbetet i förskolan genomatt tÀnka pÄ hur de anvÀnder sprÄket, de lÀgger vikt vid vilket material som finnsoch hur miljön utformas, mÄnga vÀljer att se till individens behov och intressen istÀlletför till könet och att de lÄter barnen vÀlja fritt i leken. Det framkom ocksÄ att nÄgraav förskollÀrarna har ett genusperspektiv i likabehandlingsplanen, medan andra intehar en godkÀnd likabehandlingsplan. De slutsatser vi fÄtt fram Àr att förskollÀrarearbetar olika med genus beroende pÄ vilken fortbildning de fÄtt och att det Àr viktigtatt ledningen ser att genusarbetet mÄste vidareutvecklas..

Syftet med denna uppsats Ă€r att studera företaget ÅF:s employer branding-arbete, nĂ€rmare bestĂ€mt samverkan mellan ledningen, HR-avdelningen och marknadsavdelningen.Uppsatsen Ă€r av kvalitativ fallstudiekaraktĂ€r ochĂ€mnar utveckla teori genom en kombination av en deduktiv och induktiv undersökningsansats. Insamlad data Ă€r baserad pĂ„ intervjuer medrepresentanter pĂ„ ÅF.Sammanfattningsvis har vi kommit fram till att ÅF:s samverkan inom employer branding-arbetet i stort överensstĂ€mmer med den teoretiska modell som presenteras. Det finns en huvudsakligen god samordning av ledningens, HR- och marknadsavdelningens samt employer brandmanagers aktiviteter som syftar till att stĂ€rka arbetsgivarvarumĂ€rket. Dock finner vi en diskrepans mellan ÅF:s och litteraturens definition av begreppet samt en allt för stor fokus pĂ„ de externa aktiviteterna som en följd av employer brand managers starka band till marknadsavdelningen..

Massmedium utgör en viktig informationskanal för individen i samhÀllet av idag. Det Àr allmÀnt kÀnt att massmedier pÄverkar opinionsbildningen i samhÀllet, dock inte i vilken utstrÀckning. Massmediers nyhetsförmedling öppnar antalet olika tolkningsmöjligheter vilka kan pÄverka förtroendet bÄde positivt och negativt beroende pÄ individens egna erfarenheter och i vilken utstrÀckning individen Àr beroende av massmedier i sin Äsiktsbildning. DÄ förtroende konstant och regelbundet mÄste omförhandlas och aldrig fÄr tas för givet har journalisten och massmediumet en avgörande betydelse i individens Äsiktsbildning. Detta i och med att journalistens makt att genom sprÄk och framstÀllning i massmedier kan pÄverka den allmÀnna opinionen, vilken sedermera utgör en av grunderna i förtroendeskapandet..

Belöningar till ledningen Àr det som ofta debatteras i media, samtidigt anses personalen vara företagets viktigaste resurs. Detta examensarbete avser att undersöka vilka belöningar ?vanliga? anstÀllda fÄr ta del av. En fallstudie pÄ OKQ8 har genomförts för att ÄskÄdliggöra avsikterna, uppbyggnaden, förhoppningarna, resultatet och framtiden för ett antal belöningssystem som tillÀmpas i praktiken. Datainsamling har skett genom personliga intervjuer samt observationer.

Idag sÄ sker en större anpassning av företagen för att matcha sina verksamheter till omgivningen dÄ denna skapar förutsÀttningar för företagen att vÀxa. FörÀndringar i ett företags omgivning stÀller sÄledes krav pÄ att företaget/företagsledningen kan möta och hantera dessa förÀndringar. En situation som stÀller stora krav pÄ just detta Àr nÀr företag befinner sig i en stark tillvÀxtfas. Författarna ville undersöka hur förutsÀttningarna för en fortsatt tillvÀxt förÀndras samt hur företagsledningen anpassar sig för att möta de förÀnderliga kraven. Detta fenomen med en alltmer komplex omgivning för företagen att verka och vÀxa i har utgjort grunden för denna studie och har lett fram till författarnas följande problemformulering: Vilka förÀndrade kompetenskrav stÀlls det pÄ ledningen nÀr ett företag Àr i tillvÀxt? Hur kan ledningen möta dessa förÀndrade krav för att stödja tillvÀxten? För att besvara problemet sÄ valde författarna att undersöka detta fenomen pÄ tre stycken utvalda studieobjekt vilka utgjordes av tre företag som klassificeras som tillvÀxtföretag.

SammanfattningDen internationella redovisningen har genomgÄtt stora förÀndringar under de senaste Ären. Allt fler lÀnder i vÀrlden anvÀnder sig numera av International Financial Reporting Standards (IFRS). Alla noterade företag inom EU mÄste tillÀmpa IFRS frÄn och med 2005. Ett av de omrÄden som förÀndrats under de senaste Ären Àr redovisningsreglerna kring goodwill. Före Är 2005 fick företag anvÀnda sig av olika metoder vid redovisning av företagsförvÀrv.

Current technology offers many possibilities for remotecommunication. Nevertheless, people with cognitive and communicativedisabilities have limited access to common communication technology like textmessaging via a mobile phone. This study is part of the project Text messagingwith picture symbols - a possibility for AAC users and people with cognitiveimpairments. Semi structured interviews were used to investigate three menand four women?s experiences of using Windows mobiles with adaptedfunctions for text messaging.