Syftet med denna studie Àr att öka förstÄelsen för hur vÀrderingar kan anvÀndas som styrmedel och dessutom klarlÀgga dess fördelar och nackdelar sett ur ett medarbetarperspektiv. Vi kommer i vÄr undersökning ta reda pÄ vilken funktion vÀrderingarna har pÄ ett företag och dessutom undersöka hur de anstÀllda pÄ företaget upplever anvÀndandet av vÀrderingar. Eftersom syftet med undersökningen Àr att öka vÄr förstÄelse för fenomenet vÀrderingar valde vi att anvÀnda oss av en kvalitativ metod. Studien Àr gjord pÄ ett företag i tjÀnstesektorn som vill vara anonymt, och vi har sammanlagt genomfört sju intervjuer, dÀr en av intervjuerna hölls med en representant frÄn ledningen. Genom att diskutera och resonera kring Àmnet vÀrderingar har respondenterna hjÀlpt oss att svara pÄ vÄra frÄgestÀllningar som vi presenterar i olika kategorier som urskiljt sig ur vÄrt insamlade material.

Syfte: Att öka kunskapen kring fenomenet företagskedjor med synlig produktionsprocess, specifikt coffee shop branschen. Detta genom att analysera hur vĂ€l budskapet frĂ„n ledning nĂ„r fram till konsumenten i just denna typ av organisation. Även hur god fallföretagets corporate reputation Ă€r, dvs. kopplingen frĂ„n identitet till image, kommer vidare att framkomma samt vad detta kan innebĂ€r för företaget. Metod: Den valda metoden för denna uppsats Ă€r en kvalitativ undersökning av ett fallföretag, Espresso House, som ska vara ett gott exempel pĂ„ en kedja med synlig produktionsprocess.

En serie dialogseminarier har genomförts med 5 företagare som deltagare. Syftet var att un­dersöka om det var möjligt att med dialogseminariemetoden lyfta fram denna yrkesgrupps yrkeskunnande. Det resultatet nÄdde jag inte. Jag tolkar orsakerna som att jag inte hade till­rÀcklig förstÄelse i handling av flera av de kritiska elementen som jag hade behövt behÀrs­ka för ett lyckat genomförande. Min intellektuella förstÄelse rÀckte inte till.

I vÄrt tolkningsarbete ser vi att vÄrt fallföretag, genom sina sociala aktiviteter, stimulerar till en ökad sammanhÄllning och som uppmuntrar till mÄngfald och interna stridigheterna, tÀvlingar, karriÀrstegar och konkurrens, mellan medarbetarna. Det framkommer tydligt för medarbetarna att det naturliga urvalet, de starkaste och mest kompetenta, ska ligga till grund för vem eller vilka som ska leda framtidens ?byslagsmÄl? om marknadsandelarna. Genom de sociala aktiviteterna frÀmjar ledningen pÄ ett naturligt sÀtt sÄvÀl framvÀxandet av och acceptansen för hierarkier och normerande strukturer inom företaget samtidigt som de garanterar tillvÀxten och bereder vÀgen för de nya ledarna..

Syftet med uppsatsen Àr att identifiera vilken ekonomisk information som en företagsledning i ett större tillverkande företag förmedlar, samt verifiera om detta stÀmmer överens med vad produktionspersonalen har vetskap om. Vi Àmnar Àven undersöka vad som inverkar pÄ produktionspersonalens vetskap om denna information. Slutsatser: Vad ledningen vill föra ut för ekonomisk information och vad produktionspersonalen har vetskap om stÀmmer generellt inte överens. De respondenter som har störst vetskap om den ekonomiska informationen Àr mer engagerade, kÀnner större samhörighet i gruppen och Àr mer insatta i företagets ekonomiska situation. Gemensamt för dessa Àr att de alla har kontinuerliga och tÀta möten med roterande ansvar för att hÄlla i dessa samt tillgÄng till vÀl uppdaterade anslagstavlor..

Ecocitrus Àr en samrötningsanlÀggning för produktion av biogödsel och Àr belÀgen i Brasiliens södraste delar. PÄ senaste tiden har ledningen till Ecocitrus fÄtt upp ögonen för biogasproduktion av de avfall som kommer till anlÀggningen. Detta skulle inte störa den ordinare produktionen av biogödsel. Detta examensarbete har utgÄtt ifrÄn frÄgestÀllningen om hurvida det skulle vara möjligt, ekonomiskt försvarbart och lÀmpligt att uppföra en biogasproduktionsanlÀgning vid Ecocitrus. Det visar sig i arbetet att det skulle vara mycket lönsamt att börja producera biogas och Àven att det mest lönsamma alternativet skulle vara att producera fordonsbrÀnsle.

Organisatoriska förÀndringar medför ofta att osÀkerhet uppkommer bland de anstÀllda. Om osÀkerheten Àr stor kan det leda till starkt förÀndringsmotstÄnd som i sin tur kan resultera i att förÀndringen blir misslyckad. Syftet med denna uppsats var att skapa en djupare förstÄelse för hur ledningen i en större organisation kan reducera osÀkerhet, som kan uppkomma bland de anstÀllda, vid en företagsförÀndring genom att anvÀnda informationsteknologin (IT) som kommunikationskanal. En studie har genomförts pÄ Norrbottens lÀns landsting (NLL) dÀr man har erfarenheter av IT i förÀndringsarbetet. En av slutsatserna som kunde dras av detta var att IT kan nyttjas för att reducera osÀkerhet bland de anstÀllda.

De har blivit allt vanligare att företag samarbetar i nÀtverk dÄ konkurrensen pÄ marknaden ökat. Strategiska SME-nÀtverk anvÀnds ofta av smÄ och medelstora företag för att bli mer konkurrenskraftig. Syftet med denna uppsats Àr att förklara hur företag i strategiska SME-nÀtverk kan arbeta för att uppnÄ gemensamma mÄl samt vilka problem och möjligheter som kan uppstÄ i detta arbete. För att uppnÄ detta syfte har vi gjort en fallstudie av nÀtverket TrÀhus Aurora Borealis dÀr vi intervjuade sex av de deltagande företagen. UtifrÄn denna undersökning drar vi slutsatsen att engagemang Àr en avgörande faktor för att ett nÀtverk ska fungera.

De har blivit allt vanligare att företag samarbetar i nÀtverk dÄ konkurrensen pÄ marknaden ökat. Strategiska SME-nÀtverk anvÀnds ofta av smÄ och medelstora företag för att bli mer konkurrenskraftig. Syftet med denna uppsats Àr att förklara hur företag i strategiska SME-nÀtverk kan arbeta för att uppnÄ gemensamma mÄl samt vilka problem och möjligheter som kan uppstÄ i detta arbete. För att uppnÄ detta syfte har vi gjort en fallstudie av nÀtverket TrÀhus Aurora Borealis dÀr vi intervjuade sex av de deltagande företagen. UtifrÄn denna undersökning drar vi slutsatsen att engagemang Àr en avgörande faktor för att ett nÀtverk ska fungera.

Betydelsen av en adekvat omvÄrdnadsdokumentation i en snabbt förÀnderlig vÄrd- och omsorgsstruktur Àr stor. Samtidigt beskrivs ofta att kvaliteten pÄ dokumentationen Àr bristfÀllig. Syftet med föreliggande arbete Àr att identifiera faktorer som pÄverkar sjusköterskornas förutsÀttningar att genomföra omvÄrdnadsdokumentation enligt de fem stegen i omvÄrdnadsprocessen. En systematisk litteraturstudie genomfördes. Sökningarna utfördes i följande databaser: CINAHL, Cochrane Library och MEDLINE.

VÄrt syfte med uppsatsen Àr att beskriva vilka faktorer som har betydelse för hur ledningen i en organisation kommunicerar strategi till medarbetarna. För att kunna uppnÄ vÄrt syfte har vi anvÀnt oss av en kvalitativ metod. Vi har samlat in vÄr empiri med hjÀlp av intervjuer utformade som samtal. I analysen har vi sedan tolkat materialet utifrÄn de teorier vi funnit kunna hjÀlpa oss förstÄ det studerade. Vi har funnit 14 faktorer som har betydelse för hur strategi kommuniceras.

Syftet med denna uppsats Ă€r att studera företaget ÅF:s employer branding-arbete, nĂ€rmare bestĂ€mt samverkan mellan ledningen, HR-avdelningen och marknadsavdelningen.Uppsatsen Ă€r av kvalitativ fallstudiekaraktĂ€r ochĂ€mnar utveckla teori genom en kombination av en deduktiv och induktiv undersökningsansats. Insamlad data Ă€r baserad pĂ„ intervjuer medrepresentanter pĂ„ ÅF.Sammanfattningsvis har vi kommit fram till att ÅF:s samverkan inom employer branding-arbetet i stort överensstĂ€mmer med den teoretiska modell som presenteras. Det finns en huvudsakligen god samordning av ledningens, HR- och marknadsavdelningens samt employer brandmanagers aktiviteter som syftar till att stĂ€rka arbetsgivarvarumĂ€rket. Dock finner vi en diskrepans mellan ÅF:s och litteraturens definition av begreppet samt en allt för stor fokus pĂ„ de externa aktiviteterna som en följd av employer brand managers starka band till marknadsavdelningen..

I samband med införandet av elektronisk-auktion av offentlig upphandling i Sverige 2010 började e-auktionssystem att utvecklas för att möta nya möjligheter. Studien ger en överblick av vilka kritiska faktorer som kÀnnetecknar ett framgÄngsrikt elektroniskt auktionssystem av offentlig upphandling med fokus pÄ systemupplÀgg för anbudslÀggare och upplevelse av anvÀndarvÀnlighet. Studien omfattar en bakgrundsstudie, litteraturstudie, analys av tidigare system och expertintervjuer vars samlade data har legat till grund för utvecklandet av faktorer som sedan testades i en explorativ studie. Studien visar att tydlighet och styrbarhet Àr de viktigaste faktorerna som har en tydlig hierarkisk relation till ett framgÄngsrikt e-auktionssystem. Studien pÄvisar Àven en relation mellan ett framgÄngsrikt e-auktionssystem och dess ingivna teknologi-tillit..

VÄrt syfte med uppsatsen Àr att öka vÄr förstÄelse för förÀndringsarbete inom ekonomistyrningen. Det gör vi genom att undersöka processen kring införandet av nya mÄtt och metoder i ett företags ekonomistyrning. Det vÀsentliga Àr att undersöka hur personalen mottagit förÀndringarna. Det undersökta företaget har inte infört förÀndringarna i sin ekonomistyrning enligt de teorier som finns inom Àmnet. Det kan ha pÄverkat de anstÀlldas mottagande av förÀndringen.

Syfte: Att studera hur relationen mellan arbetsgivaren och den enskilde arbetstagaren pÄverkar offentlig verksamhets möjlighet att attrahera, rekrytera samt behÄlla nyckelkompetens inom organisationen. Metod: Studien har utgÄtt frÄn en kvalitativ datainsamlingsmetod genom intervjuer med respondenter ur Landstinget GÀvleborg. Materialet frÄn de genomförda intervjuerna har dÀrefter sammanförts och stÀllts mot olika sekundÀra informationskÀllor, vidare har respondenternas svar analyserats med tillÀmplig litteratur för att dÀrefter utmynna i vÄra slutsatser. Resultat & slutsats: Verksamheten Àr idag allt för fokuserad pÄ mÀtning av nyckeltal för att se vad som produceras per skattekrona, och ser inte vilken pÄverkan som ett ineffektivt kompetensförsörjningssystem av nyckelkompetenser har. Ett vidgat synsÀtt och omhÀndertagande av kompetensförsörjningen i allmÀnhet och kompetensutvecklingen i synnerhet gör att dessa kostnader kommer att betala sig, inkompetensen kostar mer i flera perspektiv. Förslag till fortsatt forskning: Framtida studier skulle kunna inrikta sig mot att studera hur kompetensförsörjningssystemet ser ut i dag och hur en tÀnkbar utveckling kan se ut. Den högsta ledningen lÀgger stort fokus och ansvar pÄ "chefen". Vilken chefs- och ledarskapsutveckling bedrivs idag, vilka brister finns och vad skulle kunna göras för att utveckla den.