SAMMANFATTNINGDenna uppsats handlar om hur frontpersonal inom detaljhandeln upplever sjÀlvledarskap.Konkurrensen ute bland företag inom detaljhandeln ökar och det gör att företag mÄste hitta nya sÀtt att sÀrskilja sig frÄn konkurrenterna. Service har idag blivit ett sÀtt för företag inom detaljhandeln att avskilja sig frÄn konkurrenter. Frontpersonalens kunskap och kundbemötande Àr idag avgörande för att kunderna ska kÀnna att de fÄr bra service. Forskning har visat att graden av service har en positiv effekt pÄ företags framgÄng.SjÀlvledarskap inom företag anvÀnds som ett redskap för att skapa inre motivation och vÀlbefinnande för medarbetarna pÄ arbetsplatsen. Ett företag kan med stöd av sjÀlvledarskap skapa frihet och större potentialer för personalen att agera efter egna beslut med hjÀlp av företagets vÀrderingar.

FörvĂ€ntningarna pĂ„ Ă„rsredovisningen varierar stort mellan olika företag. Vissa företag har stor förvĂ€ntan medan andra inte har nĂ„gra förvĂ€ntningar alls. Vad kan de hĂ€r skillnaderna bero pĂ„? Varför anser en del företag att Ă„rsredovisningen Ă€r anvĂ€ndbar och andra inte? OvanstĂ„ende frĂ„gestĂ€llningar vĂ€ckte vĂ„rt intresse till att genomföra den hĂ€r studien. Även att det idag inte finns nĂ„gon enhetlig teori inom ekonomisk redovisning eller hur företag anvĂ€nder sig av redovisningsrapporter gjorde att vi valde att genomföra den hĂ€r studien.

Dagens samhÀlle förÀndras i en alltmer ökande takt. För att företag och organisationer skall hÀnga med i denna utveckling, krÀvs förÀndringar och omorganisationer Àven hÀr. För att en förÀndring skall fÄ ett önskat resultat finns dock vissa faktorer som bör beaktas. Det kan vara faktorer som ledningen i viss mÄn kan pÄverka, exempelvis information, delaktighet och trygghet, men det kan ocksÄ vara sÄ att en individs personlighet kan vara avgörande för om en förÀndring lyckas eller inte.En av de viktigaste faktorerna vid ett förÀndringsarbete Àr att de anstÀllda fÄr veta varför förÀndringen skall genomföras. Det Àr viktigt att de som berörs av en förÀndring kan se nyttan av densamma.Arbetet bygger pÄ en fallstudie, som har utförts pÄ Volvo IT, och den förÀndring som genomförts har resulterat i en ny systemutvecklingsmetod..

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka eventuella kommunikationsgap som kan finnas i en organisation. Dessa gap kan gÀlla en organisations profil, organisationskultur och organisationens image. För att studera detta kommer jag att genomföra kvalitativa intervjuer. Först med Brandmanager pÄ Adidas för att fÄ fram hur Adidas tÀnker kring sitt varumÀrke, kÀrnvÀrden och kommunikation. Tre sÀljare pÄ butiksnivÄ kommer Àven att intervjuas, dÄ butiker som Àr ÄterförsÀljare av Adidasprodukter.

Syftet med denna studie Àr att öka förstÄelsen för hur vÀrderingar kan anvÀndas som styrmedel och dessutom klarlÀgga dess fördelar och nackdelar sett ur ett medarbetarperspektiv. Vi kommer i vÄr undersökning ta reda pÄ vilken funktion vÀrderingarna har pÄ ett företag och dessutom undersöka hur de anstÀllda pÄ företaget upplever anvÀndandet av vÀrderingar. Eftersom syftet med undersökningen Àr att öka vÄr förstÄelse för fenomenet vÀrderingar valde vi att anvÀnda oss av en kvalitativ metod. Studien Àr gjord pÄ ett företag i tjÀnstesektorn som vill vara anonymt, och vi har sammanlagt genomfört sju intervjuer, dÀr en av intervjuerna hölls med en representant frÄn ledningen. Genom att diskutera och resonera kring Àmnet vÀrderingar har respondenterna hjÀlpt oss att svara pÄ vÄra frÄgestÀllningar som vi presenterar i olika kategorier som urskiljt sig ur vÄrt insamlade material.

?r 2018 reformerades svensk sexualbrottslagstiftning och samtyckeslagen inf?rs. Brottet v?ldt?kt i brottsbalken 6 kap. 1 ? st?ller inte l?ngre krav p? att det f?rekommit hot och/eller v?ld f?r att det ska ses som en v?ldt?kt, ist?llet ?r det tillr?ckligt att motparten inte deltog frivilligt.

Denna uppsats handlar om hur en talare skapar trovÀrdighet hos sin publik med hjÀlp av actio och pronuntatio. FramstÀllningen innehÄller en analys av gestik, mimik och prosodi hos föredragshÄllaren och scenartisten Klas Hallberg. DÀrutöver ges en historisk tillbakablick om actio och pronuntatio contra pistis, tillit och förtroende.Slutsatsen i arbetet Àr att icke-verbal kommunikation har stor betydelse för en talares trovÀrdighet. Genom kunskap och trÀning i actio och pronuntatio gÄr det att öka förmÄgan att övertyga med alla uttrycksmedel. DÀrtill maximeras den personliga utstrÄlningen..

VÄrt syfte med uppsatsen Àr att öka vÄr förstÄelse för förÀndringsarbete inom ekonomistyrningen. Det gör vi genom att undersöka processen kring införandet av nya mÄtt och metoder i ett företags ekonomistyrning. Det vÀsentliga Àr att undersöka hur personalen mottagit förÀndringarna. Det undersökta företaget har inte infört förÀndringarna i sin ekonomistyrning enligt de teorier som finns inom Àmnet. Det kan ha pÄverkat de anstÀlldas mottagande av förÀndringen.

Denna studie Àr en fallstudie som behandlar telekomföretaget Relacoms arbete med att gÄ frÄn ett affÀrssystem till ett annat. Vi har med hjÀlp av intervjuer och flera enkÀtundersökningar bland personal samt diskussion med företagets ledning erhÄllit relevant fakta. Den planering och de processer som företaget anvÀnts sig av har dokumenterats och analyserat med hjÀlp av teorier hÀmtade frÄn diverse akademiska skrifter inom omrÄdet. Vi avslutar vÄr studie med en slutsats dÀr vi presenterar vÄrt resultat samt en rekommendation till Relacom som behandlar fortsÀttningen av övergÄngsarbetet. VÄrt resultat av Relacoms tillvÀgagÄngssÀtt vid byte av affÀrssystem Àr att ledningen skötte sig vÀl, men vissa kommunikationsbrister uppstod..

Rapporten behandlar upprÀttandet av rollbeskrivningar för STOMT-T, SAS Technical Services avdelning för planering av ?Line Maintenance? (underhÄll som utförs under nattstopp, för att erhÄlla flygvÀrdighet).Arbetet syftar till att effektivisera verksamheten inom STOMT-T. Rollbeskrivningarna Àr Àven tilltÀnkta som hjÀlpmedel dÄ ett nytt datasystem tas i bruk.Under arbetets gÄng har intervjuer med personalen pÄ STOMT-T genomförts. Materialet har sedan analyserats i samarbete med ledningen och legat som grund för framtagna rollbeskrivningar.Arbetet resulterade i upprÀttade befattningsbeskrivningar för samtliga roller inom STOMT-T. För att möjliggöra mÀtning av effektivitet och prestation har nyckeltal inkluderats.

Syftet med uppsatsen har varit att hitta förhÄllningssÀtt och arbetsmetoder för att skapa en god lÀrmiljö för barn som vÀxer upp under sociala svÄrigheter. I litteraturdelen belyser vi olika faktorer som kan vara avgörande för barnets uppvÀxt. Vi vill i vÄr lÀrarroll tidigt kunna upptÀcka signaler och symtom hos dessa barn. För att möta barnet pÄ ett naturligt sÀtt har vi valt att redogöra för leken och kommunikationens betydelse som arbetsmetoder. Undersökningen grundar sig pÄ kvalitativa intervjuer dÀr de intervjuade har bestÄtt av sex kvinnliga lÀrare med lÄng erfarenhet inom förskola/skola.

Syftet med denna studie Àr att öka förstÄelsen för hur vÀrderingar kan anvÀndas som styrmedel och dessutom klarlÀgga dess fördelar och nackdelar sett ur ett medarbetarperspektiv. Vi kommer i vÄr undersökning ta reda pÄ vilken funktion vÀrderingarna har pÄ ett företag och dessutom undersöka hur de anstÀllda pÄ företaget upplever anvÀndandet av vÀrderingar. Eftersom syftet med undersökningen Àr att öka vÄr förstÄelse för fenomenet vÀrderingar valde vi att anvÀnda oss av en kvalitativ metod. Studien Àr gjord pÄ ett företag i tjÀnstesektorn som vill vara anonymt, och vi har sammanlagt genomfört sju intervjuer, dÀr en av intervjuerna hölls med en representant frÄn ledningen. Genom att diskutera och resonera kring Àmnet vÀrderingar har respondenterna hjÀlpt oss att svara pÄ vÄra frÄgestÀllningar som vi presenterar i olika kategorier som urskiljt sig ur vÄrt insamlade material.

Genomslagskraften i de sociala medierna Àr vedertaget stora och spridningen av budskap ÀroÀndlig. Företags möjlighet att interagera, kommunicera samt identifiera sina kunder Àrenorm. Problematiken ligger i mÀtbarheten, dÄ ingen lyckats bevisa ekonomisk ROI direktkopplat till investering i sociala medier. Ett problem som diskuteras sÄvÀl pÄ expertnivÄ, istyrelserummet som bland marknadsförare globalt.Ur intervjuer samt forskningsunderlag Àr de största drivkrafterna för att som företag verka i desociala medierna att lÄngsiktigt öka försÀljning genom högre varumÀrkeskÀnnedom, utnyttjadword-of-mouth och djupare kundrelationer. Dessa faktorer sammanfattas av flera forskaresom ROE (return on engagement) och anses vara ett steg nÀrmare ROI i sociala medier dÄ detkan resultera i lÄngsiktiga intÀkter.Det rÄder dock interna motsÀttningar i mÄnga företag, vilket Àr bekrÀftat bÄde genom insamlad data, forskning samt intervjuer, nÀr det gÀller hantering av sociala medier ochhurvida investeringar ska bedömmas ur ekonomiskt perspektiv eller ej.

Betydelsen av en adekvat omvÄrdnadsdokumentation i en snabbt förÀnderlig vÄrd- och omsorgsstruktur Àr stor. Samtidigt beskrivs ofta att kvaliteten pÄ dokumentationen Àr bristfÀllig. Syftet med föreliggande arbete Àr att identifiera faktorer som pÄverkar sjusköterskornas förutsÀttningar att genomföra omvÄrdnadsdokumentation enligt de fem stegen i omvÄrdnadsprocessen. En systematisk litteraturstudie genomfördes. Sökningarna utfördes i följande databaser: CINAHL, Cochrane Library och MEDLINE.

Syftet med denna uppsats Àr att fÄ en ökad kÀnnedom kring hur musikundervisning pÄ gymnasiesÀrskola kan se ut och hur musiklÀrare upplever sin undervisning.Detta har undersökts genom kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med tre utbildade musiklÀrare som arbetar pÄ programmet för estetiska verksamheter och det individuella programmet. Av intresse har varit att ta reda pÄ vad lÀrarna har för mÄl med sin undervisning och hur de ser pÄ sin verksamhet.Resultatet visar pÄ att mÄlet med musikundervisningen kan ses som bÄde musikaliskt och utommusikaliskt. Detta beroende pÄ vilka elever man undervisar dÄ gymnasiesÀrskolan omfattar flera olika typer av funktionshinder. Ingen av lÀrarna har i sin grundutbildning berört metodik för funktionhindrade elever. Hos dem som lÀrare Àr den viktiga och gemensamma kompetensen den musikaliska.