Datum: 15/1/2015Niva?: Kandidatuppsats 15 hp, Fo?retagsekonomi C, HT 14 Fo?rfattare: David Norman, Johan Rappling Handledare: Jukka Hohenthal Titel: Ett ?glokalt? va?xelspel fo?r ett multinationellt fo?retag - En studie om branding- arbetet fo?r Post-it pa? den nordiska marknadenSyfte: Syftet med denna studie a?r att visa hur branding-arbetet ser ut fo?r ett globalt varuma?rke, a?gt av ett multinationellt fo?retag, pa? den nordiska marknaden samt till vilken grad marknadschefer fo?r ett varuma?rke av denna typ a?r fria att lokalanpassa brandingen. Fo?rhoppningen a?r att denna fallstudie ska fungera som ett komplement till ra?dande studier inom glokalisering.Teori: Uppsatsens teoretiska referensram besta?r av erka?nda koncept inom marknadsfo?ringsomra?det sa?som global branding, glokalisering och produktlivscykeln men a?ven Hofstedes kulturella dimensioner. Metod: En kvalitativ fallstudie fo?r det multinationella fo?retaget 3Ms varuma?rke Post- it har utfo?rts.

Denna fallstudie berör Corporate Social Responsibility (CSR) och den interna kommunikationen av CSR inom finanssektorn. De organisationer studien har applicerats på är Swedbank och Nordea där studien belyser kommunikation av CSR från central nivå till lokal och vise versa. Idag blir företag i större utsträckning än tidigare granskade inom områdena samhällsarbete och hållbarhetsfrågor. Swedbank och Nordea är två stora aktörer inom finanssektorn, en sektor som tidigare setts ha en mer indirekt påverkan än direkt, och verkar för att samhället ska fungera genom in- och utlåning.Den externa kommunikationen från organisationerna bygger på att den interna kommunikationen ska fungera och leda till ett utförande av det som utlovas på hemsidor, CSR-rapporter, hållbarhetspolicys etc. För att undersöka detta har en kvalitativ fallstudie genomförts med intervjuer genomförda på central, regional och lokal nivå inom de både organisationerna.

Detta examensarbete skrevs på uppdrag av Södra skogsägarna. Syftet med arbetet var att fördjupa kunskapen om marknaden för pannved i Nederländerna. Arbetet beskriver bland annat kunder till vedföretagen, priser för ved, var veden kommer ifrån samt hur vedföretagen ser på framtiden inom vedmarknaden. Förutom detta ger arbetet även en bild av Nederländerna, dess energiförsörjning, den förnyelsebara energin och skogsråvaran i landet. Teorierna som ligger till grund för arbetet är framförallt marknadsundersökning, omvärldsanalys och beskrivning av erbjudandet.

Syftet med vår uppsats är att undersöka och analysera hur en koncern via Corporate Branding integrerar och implementerar ett redan existerande koncept i ett förvärvat företag/kedja. Då Corporate Branding handlar om att bygga upp, förstärka och förmedla ett affärskoncept till både interna och externa intressenter, har vi, för att ge en heltäckande bild av processen, valt att undersöka och analysera båda dessa aspekter. Vår problemformulering bestod bland annat av följande frågor; Vilka förändringar har uppstått vid förvärvet? Vad händer med ett företags organisationsstruktur, kultur och identitet inför och efter ett förvärv? Hur har det förvärvande företaget använt sig av Corporate Branding för att implementera ett existerande affärskoncept i vårt fallföretag? Vilka reaktioner har uppstått internt och externt i samband med förvärvet? Hur skiljer sig de båda affärskoncepten från varandra? Vi har genomfört en kvalitativ fallstudie, samt en kvantitativ studie i form av enkätundersökning. Teorikapitlet är uppdelat i fyra delar och består av organisationsstrukturer, förvärvsteorier, intern samt extern Corporate Branding.

Följande studie är en personalvetenskaplig uppsats som behandlar projektdiskurser med fokuspå PMI och den skandinaviska forskningen. Syftet är att genom diskursanalys undersöka hurden vedertagna PMI-baserade uppfattningen av projektarbetsformen konstrueras och uttrycksi text.Uppsatsens teori bygger på diskursteori, som är en diskursanalytisk inriktning som användsför att studera språk och text. Analysen utgår från ord (tecken) och hur dessa positionerar sig iförhållande till andra tecken. Vårt analytiska fokus ligger på hur en diskurs konstrueras, påvad som stängs ute och hur detta sker genom språket. I studien presenteras kritisk forskningsom ger en mer nyanserad bild av projekt än den som generellt sprids genom populärprojektledningslitteratur, för att belysa en alternativ projektdiskurs.Detta är en kvalitativ studie med diskursanalys som metod.

VLL (Västerbottens läns landsting) genomför just nu en process där de ser över sina fastigheter på NUS (Norrlands Universitets Sjukhus) med fokus på dess framtida utveckling och behov. Ett steg i den processen är att undersöka sitt nuvarande fastighetsbestånd och se om det redan där finns utvecklingsmöjligheter innan det kan bli behov av att expandera området. Detta projekt ingår som en del i denna undersökning och innefattar en utredning av en eventuell påbyggnad av en byggnad med två parallella huskroppar 10A och 10B, som idag består av tre verksamma plan med en gemensam källare. Studien förutsätter att det är statiskt möjligt att bygga på de aktuella byggnadsdelarna. Därför är syftet med detta projekt främst att se om det är praktiskt möjligt att genomföra en påbyggnad med avseende på en intilliggande helikopterplatta, den pågående verksamheten och en fungerande APD-plan där fokus ligger på kranplacering.

En hållbar utveckling definierades av Brundtlandkommissionen inför FN:s världskonferens om miljö och utveckling som ??en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov?. Begreppet innefattar hänsynstagande till ekonomiska, miljömässiga och sociala aspekter, något som företag kan presentera genom hållbarhetsredovisning. Definitionen är ett bra exempel på hur komplext begreppet är och ger utrymme för tolkningar, vilket gör att företag som anammar idén själva kan bestämma hur de ska arbeta med hållbarhetsfrågor. Syftet med denna uppsats är därför att beskriva och analysera vilka faktorer företag på Stockholmsbörsen väljer att redogöra för i presentationen av sitt ekonomiska, miljömässiga och sociala ansvarstagande, och om det går att urskilja något mönster i valet av faktorer beroende på företags storlek.                      För att besvara syftet granskades presentationen av hållbarhetsarbete i såväl hållbarhets- och årsredovisningar som hemsidor för ett urval av företag, av olika storlek, på Stockholmsbörsen.

Avsikten med denna uppsats har varit att ta reda på vilken betydelse Internet har för ungdomar vad gäller deras formande av identitet och sociala relationer. För att ta reda på vilken effekt Internet har i dessa avseenden behövde vi ta reda på hur mycket tid tonåringar tillbringar på Internet, vad de gör på Internet och hur mycket insyn vuxenvärlden har i deras Internetanvändande. Vår undersökningsgrupp är tonåringar i åldern 13-16. Vi har bedrivit en tvådelad undersökning varav den ena delen utgjorts av en enkätundersökning och den andra delen av en fältstudie på mötesplatsen Lunarstorm. Enkäten, som innehöll frågor kring ungdomarnas Internetvanor, fylldes i av 65 högstadieelever.

Syftet med denna uppsats är att kasta ljus över ämnet Corporate Social Responsibility (CSR). Inom detta ämne kommer fokus att ligga på det initiativ som heter Global Compact (GC), och som blivit föremål för såväl beundran som skepticism. Målet är att utröna om GC i Sverige blivit, eller är i riskzonen för att bli, en front för det som i uppsatsen kallas kulörtvätt, eller om det tvärtom är en välfungerande sammanslutning som hjälper till att sprida CSR. Frågeställning: ?Hur och vart åberopar de svenska företagen sitt medlemskap i Global Compact??, ?Av vilka anledningar ansluter sig företag till Global Compact??, ?Vilka effekter kan företagens frivilliga val av Global Reporting Initiative (GRI) som rapporteringssystem ha på de åtaganden av transparens och kommunikation som Global Compact medlemskapet för med sig?? Metod: För att uppfylla syftet och frågeställningarna används en kvantitativ och en kvalitativ metodel.

Vi ställer frågan om vad som påverkar rapportering av naturvetenskap i svensk morgonpress. Vi har frågat redaktionellt ansvariga beslutsfattare på fyra morgontidningar hur de motiverar sin naturvetenskapliga rapportering. Vi har även frågat hur de motiverar att ha eller inte ha specialreportrar och om resonemang kring presentationsformen för den naturvetenskapliga rapporteringen. Vi har bett om deras tankar om framtiden och ställt en fråga om den integreringstrend som beskrivs för naturvetenskaplig rapportering i litteraturen. Norrbottens-Kuriren, Norrköpings Tidningar, Svenska Dagbladet och Sydsvenska Dagbladet valdes initialt därför att de har en särskild sektion för naturvetenskap på sina hemsidor.

Huvudmålet med detta examensarbete var att undersöka om det för Södra timber är ekonomiskt hållbart att tillverka engångspallar till pelletsproduktionens tilltänkta säckningsanläggning i Långasjö, gentemot att köpa in engångspallar från en extern leverantör. Detta gäller då för 30 000 engångspallar om året.Intervjuer togs på Södra timber i Långasjö om vilket virke som var lämpligt från företagets sida att bli av med. Detta visade sig vara brädor av 19x75 mm och 75x75 mm. Dessutom beslutades i ett tidigt skede att en engångspall med måtten 1200x800 mm är en bra lösning då detta är europastandardens mått. Olika alternativ togs fram för hur man skulle kunna ta fram materialet och sänka produktionskostnaderna och avsåg då brädor 19x75 och klossvirke 75x75.

Titel: Hur arbetar logistikföretag i Blekinge strategiskt med miljöfrågor i samband med lastbilstransporter? Författare: Adam Johansson & Patrick Mileti? Handledare: Henrick Gyllberg Institution: Managementhögskolan, Blekinge Tekniska Högskola Kurs: Kandidatarbete i företagsekonomi, 15 hp Syfte: Syftet med vårt arbete är att undersöka vilka strategier för miljöarbete tre olika logistikföretag i Blekinge använder sig av i samband med lastbilstransporter, samt analysera och jämföra företagen sinsemellan i deras strategiska miljöarbete. Metod: Vi har gjort en kvalitativ undersökning med hjälp av semistrukturerade intervjuer för insamling av empiri. För övrigt har vi använt hemsidor från både företag och myndigheter samt diverse litteratur. De företag vi undersökt har vi valt utifrån storleken på företagens verksamhet.

En hållbar utveckling definierades av Brundtlandkommissionen inför FN:s världskonferens om miljö och utveckling som ??en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov?. Begreppet innefattar hänsynstagande till ekonomiska, miljömässiga och sociala aspekter, något som företag kan presentera genom hållbarhetsredovisning. Definitionen är ett bra exempel på hur komplext begreppet är och ger utrymme för tolkningar, vilket gör att företag som anammar idén själva kan bestämma hur de ska arbeta med hållbarhetsfrågor. Syftet med denna uppsats är därför att beskriva och analysera vilka faktorer företag på Stockholmsbörsen väljer att redogöra för i presentationen av sitt ekonomiska, miljömässiga och sociala ansvarstagande, och om det går att urskilja något mönster i valet av faktorer beroende på företags storlek.                      För att besvara syftet granskades presentationen av hållbarhetsarbete i såväl hållbarhets- och årsredovisningar som hemsidor för ett urval av företag, av olika storlek, på Stockholmsbörsen.

Flygtrafikledningen är en bransch som inte är särskilt synlig för allmänheten men som har stor inflytande på flygtrafiken, till exempel flygets miljöpåverkan. Det verkar heller inte talas särskilt mycket om flygtrafikledningens samhällsansvar, eller CSR (Corporate Social Responsibility), varken inom eller utanför branschen, även om just CSR är ett hett ämne som företag i andra branscher oftast tar på stort allvar. Därför besvarar uppsatsen följande tre frågor: (i) hur arbetar flygtrafikledningen med CSR och hur kommunicerar man det arbetet, (ii) varför arbetar flygtrafikledningen med CSR, och (iii) vilka framtida utvecklingsmöjligheter finns för CSR inom flygtrafikledningen? För att kunna svara på dessa frågor har forskning om företags samhällsansvar generellt och med koppling till flygtrafik studerats. Empiriskt bygger studien på öppna källor (hemsidor, rapporter etc.) och kvalitativa intervjuer med representanter från flygledningsleverantörerna LFV, ACR och EUROCONTROL.

Syftet med studien var att undersöka hur fysiskt aktiva individer får stöd av sociala medier för att fortsätta vara fysiskt aktiva. Inom ramen av sociala medier inkluderades Facebook, Instagram, Twitter, Youtube, bloggar, forum och hemsidor. Sammanlagt deltog 30 fysiskt aktiva individer i åldrarna 1856 år. Metoden som användes var enkäter med öppna frågor som delades ut till frivilligt deltagande individer på tre olika friskvårdsanläggningar i norra Sverige. Insamlat textmaterial analyserades med en manifest innehållsanalys som resulterade i fyra huvudkategorier; Framsteg ger motivation, Inspiration, Bekräftelse som en klapp på axeln och Möjligheter till förbättring.