Den fo?rsta triathlonta?vlingen arrangerades i Kalifornien a?r 1974 da?r 46 deltagare var med och ta?vlade. Intresset fo?r triathlon har sedan dess o?kat stadigt och allt fler triathleter tar sig an utmaningen att bema?stra de tre olika momenten simning, cykling och lo?pning i fo?ljd, utan vila. Fo?rutom att medverka i de pa?frestande ta?vlingarna a?gnar majoriteten av triathleterna flera timmar varje vecka a?t att tra?na.

Sparande i fonder Àr nÄgot som berör mÄnga mÀnniskor. I Sverige Àr 99 % av den vuxna befolkningen pÄ nÄgot vis exponerad mot fondmarknaden genom privat- eller pensionssparande. Aktiefonder Àr den vanligaste typen av fonder vilka kan förvaltas pÄ olika sÀtt. Majoriteten förvaltas aktivt av en grupp mÀnniskor med mÄl att överprestera marknadens utveckling, medan det Àven finns passivt förvaltade fonder som till stor del sköts av datorer och strÀvar efter att följa marknadsutvecklingen. En stÀndigt aktuell diskussion Àr huruvida de aktivt förvaltade fonderna, som ocksÄ kostar betydligt mer för fondspararen, Àr ett bÀttre alternativ till de billigare passivt förvaltade fonderna. VÄr studie tar fasta i den effektiva marknadshypotesen som menar att det inte Àr möjligt, att med aktiv förvaltning, övertrÀffa marknadsutvecklingen.

Syftet med denna uppsats var att undersöka nÄgra ungdomars och unga vuxnas förestÀllningar kring vad som Àr ett gott liv utifrÄn ett delaktighets-, normalitets- och identitetsperspektiv. Trots att de flesta unga mÄr bra idag Àr det allt fler som uppvisar stressymtom (Ungdomsstyrelsen, 2007). TÀnkbara förklaringar Àr att pressen i skolan tycks öka, samt att övergÄngen mellan ungdomstid och vuxenliv sker allt senare i livet (ibid). HÀlsa Àr ett brett begrepp Ewles & Simnett, 2005). Att etableras pÄ arbetsmarknaden samt att kÀnna delaktighet i samhÀllet kan ses som viktiga hÀlsofaktorer för unga mÀnniskor (Reine, 2009; Statens folkhÀlsoinstitut, 2010).

Undersökningens syftet har varit att studera hur politiker uttalar i den politiska debatt om elever som gÄr ur grundskolan utan att nÄ mÄlen i matematik. Om det Àr sÄ att allt fler eleverna gÄr ur grundskolan utan att nÄ mÄlen i matematik: Vad beror det i sÄ fall pÄ? Vad har politikerna i sÄ fall för ÄtgÀrder emot detta? Hur stÄr sig svenska elevers kunskaper i jÀmförelse med elever i andra lÀnder?Studien Àr utformad som en kvalitativt inriktad textanalys med hermeneutiska inslag. Det empiriska materialet utgörs av riksdagens protokoll frÄn sex debatter som innehÄller 147 sidor debatter och interpellationer mellan Ären 2000 till 2008.Diagrammen i detta arbete visar elever som inte uppnÄtt mÄlen dvs. erhÄllit betyget IG i matematik mellan Ären 2003 till 2007.

Haparandabanan, den ja?rnva?g fo?r godstrafik som ga?r mellan Boden och Haparanda, byggdes fo?r na?rmare 100 a?r sedan och stora delar av ja?rnva?gsstra?ckan a?r i da?ligt skick. Fo?r att klara morgon- dagens o?kande transportbehov rustas den befintliga ja?rnva?gen mellan Boden och Kalix upp samt byggs en helt ny ja?rnva?g mellan Kalix och Haparanda.Projekt Haparandabanan har i ja?rnva?gsplaner, tillsta?ndsanso?kningar om vattenverksamhet och anma?lningsa?renden ga?llande uppla?ggning av inert avfall utlovat att vidta en ma?ngd a?tga?rder och fo?rsiktighetsma?tt. Fo?r att dessa a?taganden inte ska fo?rbises och eventuellt orsaka negativa effekter pa? naturmiljo?n a?r det angela?get att fo?lja upp dem.Det o?vergripande syftet med det ha?r examensarbetet var att fo?lja upp a?tga?rder och fo?rsiktighets- ma?tt som projekt Haparandabanan a?tagit sig att vidta och som kan pa?verka ja?rnva?gsomra?dets yt- och grundvatten.

I Sverige Àr investeringar i fonder en vanlig förekommande sparform. En typ av fonder Àr SRI-fonder (Socially Responsible Investment-fonder), som strÀvar efter att göra hÄllbara placeringar förutom att prestera goda finansiella resultat. Denna rapport Àmnar besvara frÄgan gÀllande hur bra SRI-fonder i Sverige presterar rent ekonomiskt i jÀmförelse med konventionella fonder, samt vilka variabler fondernas prestation kan bero av. Att material inom omrÄdet samlas in och behandlas Àr viktigt dÄ SRI-fonders framtid skulle kunna leda till stora förÀndringar i bÄde privatpersoners och företags förhÄllningsÀtt till hÄllbarhet. För att analysera prestationen hos SRI-fonder och konventionella fonder data samlats in för 71 SRI-fonder och 71 konventionella fonder pÄ den svenska fondmarknaden för Äret 2012.

SammanfattningPlatsgjuten stomme för flerfamiljshus Àr en vanligt förekommande produktionsmetodmed stora upprepningseffekter. NCC har som mÄlsÀttning att Ärligen minska sinabyggkostnader och öka effektiviteten i produktion. Med verktyget TekniskaPlattformar kan standardiserade och vÀl beprövade lösningar anvÀndas med minskadekostnader i projektering och ökad kvalitet i produktion som resultat. DÄ fleraforskningsrapporter har visat att slöseri i byggproduktion Àr vanligt förekommandehar NCC utvecklat ett planeringsverktyg, Projektplanering. Det syftar till attproduktionsprocessen ska fungera bÀttre gÀllande tidplanering, samordning,engagemang och kunskapsÄterföring.

Problembakgrund och problemdiskussion: Företagens utdelningar Àr av intresse för investerare ur ett flertal synvinklar. De ger aktieÀgaren en direktavkastning pÄ investerat kapital, men beskrivs ocksÄ kunna förklara ett företags framtida prestationer. För de teorier som presenterats inom det företagsekonomiska omrÄdet finns de som föresprÄkar bÄde positiva och negativa samband kring utdelningars effekt pÄ företagets resultattillvÀxt. De senaste Ären har nya empiriska studier som visar pÄ motsatta samband presenterats. Tidigare studier tillsammans med att forskning ej hittats för den svenska marknaden har ökat författarnas intresse kring det samband som resulterat i följande problemformulering.Problemformulering: Finns det ett positivt samband mellan svenska börsbolags utdelningsandel och deras resultattillvÀxt?Syfte: Studiens syfte Àr att förklara om det finns ett positivt samband mellan utdelningsandel och framtida tillvÀxt i resultat för urvalet av svenska företag listade vid Large Cap pÄ Nasdaq OMX Stockholm vid utförandet av studien, vÄren 2012.

Syftet med denna rapport Àr att föra ett resonemang kring hur man skulle kunna utforma en global IT-leveransorganisation med avseende pÄ funktionalitet och CSR. För att fÄ en sÄ stor verklighetsanknytning som möjligt har företaget H&M, Hennes & Mauritz AB, valts som studieobjekt. H&M har valts dÄ det Àr ett stort globalt företag som finns i ca 40 lÀnder med mÄnga utmaningar som följd samt för att CSR-frÄgorna blir allt mer centrala för att upprÀtthÄlla ett varumÀrke över tiden.För att H&M ska kunna leverera ?Mode och kvalitet till bÀsta pris? i 40 lÀnder krÀvs ett effektivt logistik-flöde med lagerstyrning och smidiga leveranser sÄ att kunden tycker det Àr lÀtt att göra affÀrer med H&M. Det i sin tur betyder att avancerade IT-lösningar mÄste finnas som understödjer H&M:s verksamhetsmodell pÄ alla marknader.

Ungdomar efterfrÄgar fritidsgÄrdar. I denna studie finns exempel pÄ vad som motiverar fritidsgÄrdsbesökare att tillbringa sin fritid pÄ fritidsgÄrdar. HÀr finns Àven förslag frÄn ungdomar pÄ vad en fritidsgÄrdsverksamhet kan göra för att vara en attraktiv mötesplats för unga. Debatten om fritidsgÄrdars funktion och uppdrag Àr en stÀndigt pÄgÄende diskussion. Ett antal företrÀdare för verksamheter, kommuner, skribenter och utredare har bidragit med sina erfarenheter och synpunkter.

Statliga regleringar drabbar oftast smÄ företag hÄrdare Àn större företag. Regleringarna införs för att skapa en vÀlfungerande ekonomi och Àr en nödvÀndighet för att ett samhÀlle ska fungera. I detta arbete studeras informations- och kommunikationsgapet som kan uppstÄ mellan smÄ företag och myndigheter. Studien har sin utgÄngspunkt frÄn lagen om kassregister som infördes 2010 för att skapa rÀttvisare konkurrens pÄ marknaden. Skatteverket Àr de som skickar ut information och följer upp hur lagen efterföljs och dÀrför Àr det Skatteverket som representerar en statlig myndighet i studien.

För att kunna öka vÀrdet pÄ sina produkter gÀller det att logistikservicen Àr av högsta kvalitet. Det Àr att leverera rÀtt produkt, i rÀtt tid, till rÀtt plats, i rÀtt kvalitet och kvantitet. För att kunna leverera denna service behöver företag ha kontroll pÄ alla delar av tiden det tar att producera varan. Det kan vara allt frÄn lagerhantering till transporter mellan olika produktionsavsnitt.Det bestÀllaren hos administrationen pÄ Sandviks transportavdelning ville undersöka var hur deras sidlastare egentligen utnyttjas. DÀrifrÄn har syftet med examensarbetet blivit att utforma ett uppföljningssystem som automatiskt ska registrera vÀrden pÄ prestationer pÄ truckfordon inom ett begrÀnsat geografiskt omrÄde.För att uppfylla syftet har olika metoder anvÀnts för att inhÀmta den teori som krÀvdes till uppföljningssystemet och för att kunna utföra tidsstudien.

Vi stĂ€llde oss till en början frĂ„gan om arbetsledare och anstĂ€llda har liknande uppfattning gĂ€llande arbetsmotivation. Med hjĂ€lp av befintliga teorier som vi ansĂ„g som lĂ€mpliga ville vi beskriva och utvĂ€rdera hur arbetsmotivationen förhĂ„ller sig i ett större tillverkande företag samt att undersöka vilka likheter och skillnader som finns mellan arbetsledarens uppfattning och den upplevda situationen hos de anstĂ€llda.För att ett företag som verkar pĂ„ en konkurrerande marknad skall kunna överleva och bli framgĂ„ngsrikt sĂ„ Ă€r produktivitet och effektiv produktion en avgörande faktor. Man mĂ„ste fĂ„ de anstĂ€llda att vilja prestera sitt bĂ€sta och motivera dem till att göra detta varje dag. MĂ„nga företagare brukar ofta pĂ„stĂ„ att företagets största resurs Ă€r dess anstĂ€llda. Det Ă€r svĂ„rt att hĂ€vda motsatsen dĂ„ det Ă€r dessa mĂ€nniskor som i grund och botten utför arbetet pĂ„ mĂ„nga företag.Vi har valt att undersöka arbetsmotivationen pĂ„ det tillverkande företaget Atlas Copco i Örebro som nyligen flyttat hit tillverkningen av vissa delar av produktionen frĂ„n olika delar av vĂ€rlden.

En empirisk kvalitativ undersökning presenteras. Undersökningen baseras pÄ intervjuer med tre lÀrare som undervisar i fysik och/eller matematik pÄ gymnasiet. Intervjuerna genomförs för att fÄr en inblick i hur dessa lÀrare resonerar kring och genomför bedömning i praktiken. Detta för att utröna pÄ vilket sÀtt de löpande bedömningar som görs under kursens gÄng ligger till grund för den summativa bedömningen eller kursbetyget, och kan anvÀndas för att beskriva eller visualisera elevens utveckling i förhÄllande till mÄlen för kursen. Resultaten visar att lÀrarnas löpande bedömningar i huvudsak görs baserat pÄ det centrala innehÄll som nyligen behandlats i kursen. Bedömningar som görs löpande under kursen genom skriftliga prov visar ocksÄ att kvaliteten eller nivÄn pÄ de förmÄgor som bedöms inte Àr oberoende av centralt innehÄll.

Idag Àr anstÀllda inom kundtjÀnst pÄ svenska storbanker ofta 20 till 30-Äriga, nyexaminerade akademiker som ser kundtjÀnstyrket som en inkörsport till en fortsatt karriÀr inom banksektorn. Dessa medarbetare Àr med andra ord ofta instÀllda pÄ att sÄ snabbt som möjligt gÄ vidare i sin karriÀr.I deras dagliga arbete förvÀntas de, av bÄde arbetsgivare och kunder, vara vÀlinformerade om bankens produkter och tjÀnster men Àven ge en högkvalitativ och ofta personlig service. MÄnga banker har högt uppstÀllda, kort- och lÄngsiktiga, sÀljmÄl som de anstÀllda förvÀntas uppfylla vilket Àr ett ytterligare prestationsmoment i det dagliga arbetet för en kundtjÀnstanstÀlld. Detta stÀller krav pÄ de anstÀllda att vara stresstÄliga, flexibla, vÀlinformerade och i mÄnga fall utbildade för att arbetet skall kunna utföras vÀl.Författarna vill med denna uppsats undersöka hur chefer pÄ svenska storbanker gÄr tillvÀga för att upprÀtthÄlla en hög grad av motivation hos sina anstÀllda i detta konkurrensutsatta och sÀljinriktade arbetsklimat dÀr en stor andel av personalen Àr angelÀgna om att inom en snar framtid gÄ vidare i sina karriÀrer och avancera frÄn sin nuvarande roll. Vad de anstÀllda inom kundtjÀnst anser motiverar dem i deras arbete Àr en annan frÄga författarna Àmnar undersöka.De banker som författarna har undersökt Àr Handelsbanken, Nordea och Swedbank.