TjÀnstesektorn utgör ungefÀr 80 % av Sveriges BNP, men har lÀnge prÀglats av lÀgre produktivitet Àn tillverkningssektorn. Detta skulle kunna förÀndras genom konceptet lean som innebÀr effektivisering av flöden och syftar till att erbjuda kunden exakt vad den vill ha med hjÀlp av mindre insatser i form av personal, utrustning, tid, utrymme och aktiviteter. Nyttan med lean inom produktionssektorn Àr bevisad och effektiviteten förmodas öka tvÄ till tre gÄnger efter en implementering inom dessa företag. Konceptet hÀvdas Àven vara anvÀndbart inom tjÀnstesektorn och andra kontexter, men det rÄder fortfarande tvivel om effekten konceptet har pÄ prestationer och lönsamhet i tjÀnsteorganisationer. Avsaknaden av sÄdana bevis har pÄverkat konceptets spridning utanför produktionsindustrin.

För att dagstidningstryckerier som de inom Bold Printing Group ska kunna förbli konkurrenskraftiga pÄ den hÄrda marknad som rÄder Àr förutsÀttningar att de nyttjar sina resurser pÄ rÀtt sÀtt och tillhandahÄller de mervÀrden som kunderna efterfrÄgar. Detta projekt utgÄr frÄn koncernledningens vilja att förbÀttra tryckeriernas förutsÀttningar genom ökad styrning och uppföljning med hjÀlp av koncerngemensamma nyckeltal. Grunden Àr att genom rÀtt utförda mÀtningar pÄ olika processer fÄ bÀttre beslutsunderlag för att införa olika förbÀttringsÄtgÀrder. En ytterligare aspekt som arbetet innefattar Àr hur informationen kring nyckeltal och produktionsutfall bör hanteras pÄ ett effektivt sÀtt som ger önskad effekt.Till att börja med studerades hur tryckerierna i dagslÀget arbetar med nyckeltal för att identifiera de mÄtt som var intressanta att arbeta vidare med. Befintligt informationsflöde kring nyckeltal kartlades ocksÄ för att identifiera förbÀttringsmöjligheter.

De frÄgor som uppsatsen belyser Àr hur köparen ska kunna sÀkerstÀlla att den kundbas, de anstÀllda eller den know how som mÄlföretaget har  flyttas över till köparen efter förvÀrvets avslut. Dessutom utreds vilka medel köparen har för att sÀkerstÀlla var mÄlföretagets know how finns samt om och hur köparen kan sÀkerstÀlla att de nyckelpersoner som besitter kunskapen kommer att överflyttas till köparen efter förvÀrvet. I samband med denna frÄga, utreds vilken betydelse lÀmnade garantier vad gÀller know how, anstÀllda och kundbas har samt vilka möjligheter en förvÀrvare har till hÀvning av förvÀrvet enligt köplagens regler. Dessutom utreds förvÀrvarens möjligheter att utesluta arbetstagare som varit anstÀllda i mÄlbolaget som misstÀnks kunna skada förvÀrvaren om dessa övertas. Dessa frÄgor uppkommer i störst utstrÀckning vid förvÀrv av tjÀnsteföretag dÀr dessa resurser Àr av störst vikt, men problematik av liknande karaktÀr kan Àven uppstÄ inom förvÀrv av varuproducerande företag.Uppsatsen utreder dessutom skillnaderna mellan att förvÀrva aktierna i ett företag och att enbart förvÀrva inkrÄmet.

Bakgrund och problem: Offentliga verksamheter har historiskt sett funnit svÄrigheter i att de ofta harflera olika intressenter med motstridiga mÄl. DÄ det inte finns ett entydigt mÄl, finns det inget attmÀta prestationer mot, vilket gör det svÄrt att utforma ett formellt belöningssystem. Privataverksamheter sÀgs inte ha samma problem och dÀr Àr formella belöningar betydligt vanligare.Samtidigt har det kommit ny forskning pÄ senare tid som visar pÄ att den offentliga sektorn influerasallt mer av den privata. Ett exempel Àr hur bonussystem börjat utformats inom sjukvÄrden, enbransch som frÀmst skötts i offentlig regi i Sverige. DÄ offentliga verksamheter anses ha haft svÄrt attutforma ett belöningssystem, stÀllde vi oss frÄgan ifall Àgandeform inverkade pÄ de belöningar somges pÄ ett sjukhus.

Bakgrund: Det har skett stora omstruktureringar och förÀndringar inom den svenska elmarknaden sedan avregleringen och elmarknadsreformen 1996. En omfattande konsolidering har skett inom alla led i vÀrdekedjan, bÄde i form av vertikal och horisontell integration. Medan elhandeln har börjat verka under konkurrens, utgör nÀtverksamheten ett naturligt och legalt monopol. Marknaden bÄde pÄ elhandels- och nÀtsidan domineras av tre aktörer, Sydkraft. Vattenfall och Birka Energi, som har expanderat kraftigt bÄde vertikalt och horisontellt och som tillsammans har nÀstan 50 procent av alla anslutna kunder.

Titel: VĂ€rdeskapande processer ? BerĂ€kna det som rĂ€knasNyckelord: VĂ€rdeskapande effekter, pĂ„visande av socialt vĂ€rdeskapande, Social Return On Investment (SROI), intressenter, legitimitet.Idag stĂ€lls allt högre krav pĂ„ företag och organisationer att ta ett samhĂ€llsansvar. I och med de ökade kraven höjs ocksĂ„ angelĂ€genheten att kunna redovisa dessa insatser pĂ„ ett tydligt och effektivt sĂ€tt. Europakommissionen har exempelvis efterfrĂ„gat metoder för att synliggöra och redovisa organisationers samhĂ€llsinsatser och samhĂ€llsansvar. Även inom idrottsrörelsen efterfrĂ„gas sĂ€tt att tydliggöra vĂ€rdeskapande, dĂ„ idrottsföreningar ofta har problem med att visa sitt vĂ€rde för samhĂ€llet och dess övriga intressenter.

För att dagstidningstryckerier som de inom Bold Printing Group ska kunna förbli konkurrenskraftiga pÄ den hÄrda marknad som rÄder Àr förutsÀttningar att de nyttjar sina resurser pÄ rÀtt sÀtt och tillhandahÄller de mervÀrden som kunderna efterfrÄgar. Detta projekt utgÄr frÄn koncernledningens vilja att förbÀttra tryckeriernas förutsÀttningar genom ökad styrning och uppföljning med hjÀlp av koncerngemensamma nyckeltal. Grunden Àr att genom rÀtt utförda mÀtningar pÄ olika processer fÄ bÀttre beslutsunderlag för att införa olika förbÀttringsÄtgÀrder. En ytterligare aspekt som arbetet innefattar Àr hur informationen kring nyckeltal och produktionsutfall bör hanteras pÄ ett effektivt sÀtt som ger önskad effekt.Till att börja med studerades hur tryckerierna i dagslÀget arbetar med nyckeltal för att identifiera de mÄtt som var intressanta att arbeta vidare med. Befintligt informationsflöde kring nyckeltal kartlades ocksÄ för att identifiera förbÀttringsmöjligheter.

För att kunna dra nytta av skalfördelar har trenden inom mÄnga branscher under senare Är varit att skaffa sig allt större och mer centraliserade lager. Detta gÀller i hög grad för livsmedels- och detaljhandelsbranschen, och Àven ICA har gÄtt frÄn mÄnga smÄ till fÀrre men större lager som tÀcker allt vidare geografiska omrÄden. För att kunna jÀmföra enheternas prestationer och göra det möjligt att anvÀnda samlade resurser vid effektiviseringar har, sedan ett par Är tillbaka, gemensamma processbeskrivningar ? LICA ? implementerats pÄ samtliga lager. ICA anser nu att det Àr dags att uppdatera dessa beskrivningar för att anpassa dem till nya förutsÀttningar samt hitta ytterligare effektiviseringspotential i dagens processer, och dÀrför pÄgÄr idag arbetet med vad som kallas LICA II.

Sammanfattande diskussionSyftet med min uppsats har varit att undersöka vad som motiverar mÀnniskor till ideellt arbete och dÄ sÀrskilt volontÀrerna pÄ Aeroseum, och att komma fram till vad som Àr drivkraften bakom deras frivilliga engagemang och hur man kan motivera dem till fortsatt intresse. Detta skulle sedan utmynna i konkreta förslag till förbÀttringar och riktlinjer över hur arbetet med volontÀrerna kan se ut i framtiden. För att undersöka detta anvÀnde jag mig av dessa frÄgestÀllningar: 1.Vad motiverar mÀnniskor till ideellt arbete? 2. Hur ser volontÀrernas arbetssituation ut? 3.

IntroduktionUtifrĂ„n den samhĂ€llssyn som rĂ„der diskrimineras ofta personer med funktionsnedsĂ€ttningar genom att betraktas som otillrĂ€ckliga för att inkluderas i samhĂ€llet. Inkludering av barn och ungdomar inom idrottsorganisationer ser olika ut. Å ena sidan inkluderas de i idrottsrörelsen genom handikappsidrottsföreningar, Ă„ andra sidan inkluderas de i idrottsföreningar som erbjuder dem att vara medlemmar i verksamheten. Genom att inkluderas i idrottsföreningar kan allmĂ€nhetens attityd om olika funktionsnedsĂ€ttningar avdramatiseras. Orter med begrĂ€nsat deltagarantal kan Ă€ven försvĂ„ra bildandet av speciella handikappidrottsorganisationer.

I uppsatsen behandlas sÄvÀl mönsterskyddet som det upphovsrÀttsliga brukskonstskyddet. Vid den mönsterrÀttsliga sÀrprÀgelbedömningen anvÀnds den kunnige anvÀndaren som bedömningsstandard. Ett mönster Àr sÀrprÀglat om det, jÀmfört med tidigare offentliggjorda mönster, framkallar ett annorlunda helhetsintryck hos denne fiktive person. Vid bedömningen ska hÀnsyn Àven tas till formgivarens variationsutrymme. Innebörden av begreppet den kunnige anvÀndaren har till stor del förtydligats i EU-rÀttslig praxis.

I uppsatsen undersöks huruvida 1990-talets omfattande omstrukturering av den svenska skolan, i synnerhet det nya betygssystemet och de nya behörighetsreglerna vilka infördes 1998, pÄverkat elevers betyg och dÀrmed möjligheter att söka vidare till gymnasieskolan och/eller till högre studier i olika utstrÀckning beroende pÄ var man genomfört sina studier. Som stöd för antagandet att sÄ kan ha skett stödjer jag mig pÄ den teoribildning som finns kring arbetsprocesser och arbetsvillkor med mÀnniskor i sÄ kallade mÀnniskobehandlande organisationer (Human Service Organisations). Denna teoribildning gör klart att förÀndringsprocesser i mÀnniskobehandlande organisationer som till exempel skolor Àr mycket svÄra att styra och kontroller dÄ bÄde elever, lÀrare och skolledning aktivt kommer att pÄverka förÀndringsarbetet pÄ olika sÀtt och dÀrmed Àven mÄluppfyllelsen. Dessutom mÄste en organisation som skolan verka i och förlita sig pÄ stöd frÄn den lokala omgivningen, vilket medför att statligt beslutade reformer mycket vÀl kan ta sig olika uttryck i omrÄden med olika lokala kulturer.I uppsatsen jÀmförs statistik för grund- och gymnasieskoleelevers betyg, studiebehörighet och övergÄngsfrekvens till vidare studier under Ären 1992 till och med 2007 i en glesbygdskommun (Ljusdals kommun), i ?genomsnittsglesbygdskommunen? och i riket som helhet.

En enskild persons eller ett lags prestationer inom idrotten har alltid fascinerat mÀnskligheten.Det har genom tiderna alltid funnits individer som har urskiljt sig frÄn mÀngden genom sin personlighet och förmÄga att bÀttre utöva en idrott. Dessa individer blir ofta populÀra och en förebild för mÄnga. Det kommer hela tiden fram nya aktörer som lyfter idrotten till nya nivÄer men samtidigt blir konkurrensen allt hÄrdare. Idag rÀcker det inte alltid med att enbart vara en talang.Det Àr mycket som har förÀndrats de senaste decennierna. Tidigare var det enklare att urskilja sig frÄn mÀngden.

Denna kandidatuppsats har utförts under hösten, 2007, och syftet med denna uppsats Àr tvÄdelad och har gÄtt ut pÄ att bland annat studera ett förÀndringsarbete inom en global IT-organisation samt arbeta fram en förÀndringsplan för de befintliga förÀndringsÄtgÀrder som ska implementeras pÄ IT-organisationen med start 2008. FörÀndringsplanen Àr avgrÀnsad till stora verksamheter med dedikerad IT-organisation (med extern drivkraft till förÀndring). Uppsatsen Àr Àven avgrÀnsad till den sÄ kallade designfasen i implementeringen av ett prestationssystem. Rapportens metodologi och ansats Àr en kombination av hermeneutisk och aktionsforskning.FörÀndringen pÄ IT-organisationen sker för att den externa verksamheten planerar att expandera de tre nÀrmaste Ären och verksamheten förvÀntar sig att IT-organisationen ska börja arbeta pÄ ett sÀtt som skapar ett högre affÀrsvÀrde för hela företaget samt att dubbla sin leveranskapacitet inom tre Är utan att dubbla kostnaden och antal medarbetare. I och med denna verksamhetsexpansion har IT-organisationen identifierat ett ökat leveransglapp mellan verksamhetens kommande behov och IT:s kapacitet och man inser att det inte Àr möjligt att IT ? organisationen klarar av att leva upp till den förvÀntade ökade kapacitet, med sina egna interna resurser.