En empirisk kvalitativ undersökning presenteras. Undersökningen baseras pÄ intervjuer med tre lÀrare som undervisar i fysik och/eller matematik pÄ gymnasiet. Intervjuerna genomförs för att fÄr en inblick i hur dessa lÀrare resonerar kring och genomför bedömning i praktiken. Detta för att utröna pÄ vilket sÀtt de löpande bedömningar som görs under kursens gÄng ligger till grund för den summativa bedömningen eller kursbetyget, och kan anvÀndas för att beskriva eller visualisera elevens utveckling i förhÄllande till mÄlen för kursen. Resultaten visar att lÀrarnas löpande bedömningar i huvudsak görs baserat pÄ det centrala innehÄll som nyligen behandlats i kursen. Bedömningar som görs löpande under kursen genom skriftliga prov visar ocksÄ att kvaliteten eller nivÄn pÄ de förmÄgor som bedöms inte Àr oberoende av centralt innehÄll.

I Sverige har man anvÀnt och avlat connemaraponnyers sedan 1960-talet och det Àr idag en populÀr ridponny inom flertalet grenar. Det finns ett intresse bland uppfödarna för prestationsavel men det saknas studier av prestationsegenskaper hos rasen. Syftet med denna studie var att analysera insamlad statistik om prestationsegenskaper hos connemaraponnyn i Sverige för att skatta arvbarheter och korrelationer och utvÀrdera hur anvÀndbar informationen kan vara i framtida avelsarbete. Materialet bestod av bedömningsresultat för 309 ponnyer som deltagit i treÄrstest, 598 ponnyer som deltagit i kvalitetsbedömning och livstidsresultat för 1102 ponnyer som tÀvlat i disciplinerna dressyr, hoppning och/eller fÀlttÀvlan. HÀrstamningsfilen var av bra kvalitet och medeltalet för koefficienten för hÀrstamningens fullstÀndighet var 0,82 för alla ponnyer i filen. Skattningar av genetiska parametrar gjordes med BLUP djurmodell.

Problemdiskussion: Dagens produktion Àr uppbyggd pÄ gamla förutsÀttningar och det ligger i företagets intresse att undersöka möjligheten att istÀllet anpassa produktionen till de krav och förutsÀttningar som rÄder idag. Metso Minerals vill konkurrera med korta leveranstider för att pÄ det sÀttet kunna erbjuda sina kunder högre tillgÀnglighet av produkter Àn vad konkurrenterna kan. Variationer i orderingÄng ska inte pÄverka förmÄgan att tillverka och leverera en produkt i tid. För att detta ska kunna uppfyllas Àr det viktigt att ta reda pÄ hur stor produktionskapacitet det faktiskt finns och hur stor del av denna som anvÀnds idag. Syfte: Syftet med examensarbetet Àr att bygga en analysmodell för styrning och uppföljning av ett produktionssystem.

Bakgrund och problem: Organisationer har sedan lÄng tid tillbaka varit föremÄl för granskning och mÀtning och en mÀngd metoder har tagits fram för att försöka mÀta pÄ alla möjliga vis. MÀtning Àr till för att effektivisera och förbÀttra verksamheten men ocksÄ för att skapa förtroende bland externa intressenter. Det finns dock eventuella oönskade effekter som kan uppkomma vid för stort fokus pÄ mÀtning och övervakning. Detta kan exempelvis vara att anstÀllda kÀnner sig styrda och begrÀnsade samt kÀnner oro inför individuella och kollektiva prestationsmÀtningar och till följd av detta presterar sÀmre. Att genomföra mÀtningar Àr i mÄnga fall tidskrÀvande och kan ta mycket tid frÄn kÀrnverksamheten.

Bakgrund/problemomrÄde: Goodwill har under en lÄng tid varit underlag för en rad studier om hur företagen redovisar och ska redovisa goodwill. IFRS baserar vÀrderingen av goodwill pÄ att företagsledningarna ska göra subjektiva bedömningar i form av uppskattningar och antaganden. Detta uppmuntrar vissa företag till att vÀlja tillvÀgagÄngssÀtt som ger ett önskvÀrt resultat hos företagsledningen. Goodwill speglar den framtida intjÀningsförmÄgan hos det förvÀrvade företaget och relaterar dÀrmed till vÀrderingen av verksamheten som en helhet. Det finns indikationer pÄ att den information som bankerna ger ut gÀllande framtida goodwillnedskrivningar Àr avgörande för intressenterna i deras bedömning om bankernas prestationer över tiden.

TjÀnstesektorn utgör ungefÀr 80 % av Sveriges BNP, men har lÀnge prÀglats av lÀgre produktivitet Àn tillverkningssektorn. Detta skulle kunna förÀndras genom konceptet lean som innebÀr effektivisering av flöden och syftar till att erbjuda kunden exakt vad den vill ha med hjÀlp av mindre insatser i form av personal, utrustning, tid, utrymme och aktiviteter. Nyttan med lean inom produktionssektorn Àr bevisad och effektiviteten förmodas öka tvÄ till tre gÄnger efter en implementering inom dessa företag. Konceptet hÀvdas Àven vara anvÀndbart inom tjÀnstesektorn och andra kontexter, men det rÄder fortfarande tvivel om effekten konceptet har pÄ prestationer och lönsamhet i tjÀnsteorganisationer. Avsaknaden av sÄdana bevis har pÄverkat konceptets spridning utanför produktionsindustrin.

För att dagstidningstryckerier som de inom Bold Printing Group ska kunna förbli konkurrenskraftiga pÄ den hÄrda marknad som rÄder Àr förutsÀttningar att de nyttjar sina resurser pÄ rÀtt sÀtt och tillhandahÄller de mervÀrden som kunderna efterfrÄgar. Detta projekt utgÄr frÄn koncernledningens vilja att förbÀttra tryckeriernas förutsÀttningar genom ökad styrning och uppföljning med hjÀlp av koncerngemensamma nyckeltal. Grunden Àr att genom rÀtt utförda mÀtningar pÄ olika processer fÄ bÀttre beslutsunderlag för att införa olika förbÀttringsÄtgÀrder. En ytterligare aspekt som arbetet innefattar Àr hur informationen kring nyckeltal och produktionsutfall bör hanteras pÄ ett effektivt sÀtt som ger önskad effekt.Till att börja med studerades hur tryckerierna i dagslÀget arbetar med nyckeltal för att identifiera de mÄtt som var intressanta att arbeta vidare med. Befintligt informationsflöde kring nyckeltal kartlades ocksÄ för att identifiera förbÀttringsmöjligheter.

De frÄgor som uppsatsen belyser Àr hur köparen ska kunna sÀkerstÀlla att den kundbas, de anstÀllda eller den know how som mÄlföretaget har  flyttas över till köparen efter förvÀrvets avslut. Dessutom utreds vilka medel köparen har för att sÀkerstÀlla var mÄlföretagets know how finns samt om och hur köparen kan sÀkerstÀlla att de nyckelpersoner som besitter kunskapen kommer att överflyttas till köparen efter förvÀrvet. I samband med denna frÄga, utreds vilken betydelse lÀmnade garantier vad gÀller know how, anstÀllda och kundbas har samt vilka möjligheter en förvÀrvare har till hÀvning av förvÀrvet enligt köplagens regler. Dessutom utreds förvÀrvarens möjligheter att utesluta arbetstagare som varit anstÀllda i mÄlbolaget som misstÀnks kunna skada förvÀrvaren om dessa övertas. Dessa frÄgor uppkommer i störst utstrÀckning vid förvÀrv av tjÀnsteföretag dÀr dessa resurser Àr av störst vikt, men problematik av liknande karaktÀr kan Àven uppstÄ inom förvÀrv av varuproducerande företag.Uppsatsen utreder dessutom skillnaderna mellan att förvÀrva aktierna i ett företag och att enbart förvÀrva inkrÄmet.

Bakgrund och problem: Offentliga verksamheter har historiskt sett funnit svÄrigheter i att de ofta harflera olika intressenter med motstridiga mÄl. DÄ det inte finns ett entydigt mÄl, finns det inget attmÀta prestationer mot, vilket gör det svÄrt att utforma ett formellt belöningssystem. Privataverksamheter sÀgs inte ha samma problem och dÀr Àr formella belöningar betydligt vanligare.Samtidigt har det kommit ny forskning pÄ senare tid som visar pÄ att den offentliga sektorn influerasallt mer av den privata. Ett exempel Àr hur bonussystem börjat utformats inom sjukvÄrden, enbransch som frÀmst skötts i offentlig regi i Sverige. DÄ offentliga verksamheter anses ha haft svÄrt attutforma ett belöningssystem, stÀllde vi oss frÄgan ifall Àgandeform inverkade pÄ de belöningar somges pÄ ett sjukhus.

Bakgrund: Det har skett stora omstruktureringar och förÀndringar inom den svenska elmarknaden sedan avregleringen och elmarknadsreformen 1996. En omfattande konsolidering har skett inom alla led i vÀrdekedjan, bÄde i form av vertikal och horisontell integration. Medan elhandeln har börjat verka under konkurrens, utgör nÀtverksamheten ett naturligt och legalt monopol. Marknaden bÄde pÄ elhandels- och nÀtsidan domineras av tre aktörer, Sydkraft. Vattenfall och Birka Energi, som har expanderat kraftigt bÄde vertikalt och horisontellt och som tillsammans har nÀstan 50 procent av alla anslutna kunder.

Titel: VĂ€rdeskapande processer ? BerĂ€kna det som rĂ€knasNyckelord: VĂ€rdeskapande effekter, pĂ„visande av socialt vĂ€rdeskapande, Social Return On Investment (SROI), intressenter, legitimitet.Idag stĂ€lls allt högre krav pĂ„ företag och organisationer att ta ett samhĂ€llsansvar. I och med de ökade kraven höjs ocksĂ„ angelĂ€genheten att kunna redovisa dessa insatser pĂ„ ett tydligt och effektivt sĂ€tt. Europakommissionen har exempelvis efterfrĂ„gat metoder för att synliggöra och redovisa organisationers samhĂ€llsinsatser och samhĂ€llsansvar. Även inom idrottsrörelsen efterfrĂ„gas sĂ€tt att tydliggöra vĂ€rdeskapande, dĂ„ idrottsföreningar ofta har problem med att visa sitt vĂ€rde för samhĂ€llet och dess övriga intressenter.

För att dagstidningstryckerier som de inom Bold Printing Group ska kunna förbli konkurrenskraftiga pÄ den hÄrda marknad som rÄder Àr förutsÀttningar att de nyttjar sina resurser pÄ rÀtt sÀtt och tillhandahÄller de mervÀrden som kunderna efterfrÄgar. Detta projekt utgÄr frÄn koncernledningens vilja att förbÀttra tryckeriernas förutsÀttningar genom ökad styrning och uppföljning med hjÀlp av koncerngemensamma nyckeltal. Grunden Àr att genom rÀtt utförda mÀtningar pÄ olika processer fÄ bÀttre beslutsunderlag för att införa olika förbÀttringsÄtgÀrder. En ytterligare aspekt som arbetet innefattar Àr hur informationen kring nyckeltal och produktionsutfall bör hanteras pÄ ett effektivt sÀtt som ger önskad effekt.Till att börja med studerades hur tryckerierna i dagslÀget arbetar med nyckeltal för att identifiera de mÄtt som var intressanta att arbeta vidare med. Befintligt informationsflöde kring nyckeltal kartlades ocksÄ för att identifiera förbÀttringsmöjligheter.

För att kunna dra nytta av skalfördelar har trenden inom mÄnga branscher under senare Är varit att skaffa sig allt större och mer centraliserade lager. Detta gÀller i hög grad för livsmedels- och detaljhandelsbranschen, och Àven ICA har gÄtt frÄn mÄnga smÄ till fÀrre men större lager som tÀcker allt vidare geografiska omrÄden. För att kunna jÀmföra enheternas prestationer och göra det möjligt att anvÀnda samlade resurser vid effektiviseringar har, sedan ett par Är tillbaka, gemensamma processbeskrivningar ? LICA ? implementerats pÄ samtliga lager. ICA anser nu att det Àr dags att uppdatera dessa beskrivningar för att anpassa dem till nya förutsÀttningar samt hitta ytterligare effektiviseringspotential i dagens processer, och dÀrför pÄgÄr idag arbetet med vad som kallas LICA II.

Sammanfattande diskussionSyftet med min uppsats har varit att undersöka vad som motiverar mÀnniskor till ideellt arbete och dÄ sÀrskilt volontÀrerna pÄ Aeroseum, och att komma fram till vad som Àr drivkraften bakom deras frivilliga engagemang och hur man kan motivera dem till fortsatt intresse. Detta skulle sedan utmynna i konkreta förslag till förbÀttringar och riktlinjer över hur arbetet med volontÀrerna kan se ut i framtiden. För att undersöka detta anvÀnde jag mig av dessa frÄgestÀllningar: 1.Vad motiverar mÀnniskor till ideellt arbete? 2. Hur ser volontÀrernas arbetssituation ut? 3.

IntroduktionUtifrĂ„n den samhĂ€llssyn som rĂ„der diskrimineras ofta personer med funktionsnedsĂ€ttningar genom att betraktas som otillrĂ€ckliga för att inkluderas i samhĂ€llet. Inkludering av barn och ungdomar inom idrottsorganisationer ser olika ut. Å ena sidan inkluderas de i idrottsrörelsen genom handikappsidrottsföreningar, Ă„ andra sidan inkluderas de i idrottsföreningar som erbjuder dem att vara medlemmar i verksamheten. Genom att inkluderas i idrottsföreningar kan allmĂ€nhetens attityd om olika funktionsnedsĂ€ttningar avdramatiseras. Orter med begrĂ€nsat deltagarantal kan Ă€ven försvĂ„ra bildandet av speciella handikappidrottsorganisationer.