SammanfattningKvinnans nĂ€rvaro pĂ„ arbetsmarknaden har varit under fokus de senaste decennierna. Det har aldrig förr varit sĂ„ populĂ€rt och omdebatterat med kvinnor pĂ„ ledande positioner som det Ă€r idag. Den befintliga forskningen handlar till stor del om vad kvinnor kan bidra med ochĂ„stadkomma pĂ„ chefspositioner men ej hur fler kvinnor skall fĂ„ tilltrĂ€de till dessa positioner. Åsikterna och tankarna kring könskvotering skiljer sig Ă„t mellan olika individer. Somliga Ă€rpositiva, andra negativa och vissa stĂ€ller sig mer neutrala.

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningar: Syftet Àr att undersöka uppfattningar om vad som gör medar-betare friska respektive sjuka pÄ ett industriföretag i Mellansverige, att identifiera frisk- respektive sjukfaktorer samt försöka skönja bakomliggande mönster och förklaringar. Som teoretisk utgÄngspunkt anvÀnds the Job Demands-Resources (JD-R) Model, vilken kan till-lÀmpas för att förutse arbetstagares sjukdom och engagemang och som en konsekvens Àven organisationens prestation. FrÄgestÀllningarna lyder: Vad tror medarbetarna sjÀlva ligger till grund för att sjukfrÄnvaron ser ut som den gör pÄ enheten? Hur upplever medarbetarna företagskulturen nÀr det gÀller sjukfrÄnvaro, sjuknÀrvaro samt nÀrvarokrav? Vilka mönster och förklaringar till upprepad sjukfrÄnvaro respektive hög frisk-nÀrvaro framtrÀder utifrÄn medarbetarnas upplevelser och utifrÄn JD-R modellen? Vilken uppfattning har medarbetarna sjÀlva om sin fysiska aktivitetsnivÄ?Metod: En kvalitativ metod har anvÀnts dÀr 18 medarbetare har intervjuats i fokusgrupper och individuella intervjuer. Ambitionen Àr att förstÄ det undersökta fenomenet ur individens synvinkel.Resultat: Resultatet visar att deltagarna upplever flera sjukfaktorer och den största orsaken till sjukfrÄnvaro anses vara den stressiga miljön.

I denna uppsats g?rs en deskriptiv och j?mf?rande analys av olika partif?retr?dares s?kerhetspolitiska problemdefinitioner i en specifik riksdagsdebatt som avh?lls i januari 2015. Problem: Unders?kningen utg?r fr?n att uppfattningen om vad som utg?r ett samh?llsproblem ? i detta fall s?kerhetspolitiska problem - och vad detta n?rmare best?r i inte ?r n?gon sj?lvklarhet, utan n?got som formas av en st?ndigt p?g?ende debatt och diskussion i vad som kan liknas vid en kampartad kollektiv definieringsprocess d?r olika akt?rer str?var efter att etablera just sin verklighetsuppfattning som dominerande. Med denna utg?ngspunkt kan samh?llsproblem av olika slag betraktas som sociala konstruktioner.

Employer branding Àr en strategi som allt fler organisationer börjar anvÀnda sig av för att nÄ konkurrensfördelar genom att vara en attraktiv arbetsgivare. Medarbetare beskrivs vilja ha en lÄngvarig och lojal relation till organisationen dÄ de upplever fördelar i organisationens vÀrdeerbjudande och genom det identifierar sig med organisationen. Strategin har vuxit sig starkare i takt med att medarbetarna allt mer ses som organisationers viktigaste resurs och medarbetarna ses som lÀnken till organisationens prestation. Denna studie har som syfte att skapa en förstÄelse för vad som kÀnnetecknar medarbetare och tjÀnstemÀns förestÀllningar om deras arbetsgivare och hur dessa kan pÄverka arbetsgivarens employer brand för att kunna utveckla och stÀrka det. Vi har i studien inspirerats av den kritiska realismen och antagit en kvalitativ ansats.

Abstrakt NÀrwall C. (2008). Kan idrott pÄverka motivationen för skolans arbete? Can sports be an educational motivator for school results? LÀrarutbildningen, Malmö Högskola. Syftet med studien Àr att undersöka om elevens medverkan i föreningsverksamheten inom idrott kan pÄverka motivationen för skolans arbete. För att fÄ svar pÄ syftet har studien anvÀnt sig av tvÄ olika metoder, kvalitativ och kvantitativ undersökning, i detta fall intervjuer och enkÀter.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien var att underso?ka motivationsklimat inom ungdomsakademier i elitfotbollen i Stockholm med hja?lp av fo?ljande fra?gesta?llningar:- Vad inneba?r ett prestations- och resultatorienterat motivationsklimat fo?r chefer och tra?nare inom akademin?- Vilket motivationsklimat prioriteras i akademiverksamheten?- Upplever tra?narna att motivationsklimatet ger effekter i termer av inre motivation och la?ngsiktig idrottslig framga?ng?- Vilka metoder anva?nds i praktiken fo?r att skapa o?nskva?rt motivationsklimat?MetodStudien a?r en kvalitativ sa?dan. Arbetet har anva?nt sig av en triangulering i tva? elitfo?reningar i fotboll, inkluderat tva? intervjuer med akademichefer, fyra intervjuer med akademitra?nare, samt en observation. Fo?r att besvara arbetets syfte och fra?gesta?llningar har en egen intervju- och observationsguide arbetats fram med achievement goal theory, och self-determination theory som grund.

Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur fotbollsklubbars aktiekurs pÄverkas av klubbarnas prestationer pÄ planen i hÀnsyn till matchresultat. Delsyftet Àr att se om andra faktorer som Àr lÀnkade till matchresultat kan ge mer eller mindre tyngd till eventuella prisförÀndringar. Metod: Uppsatsen har ett positivistiskt vetenskapligt förhÄllningssÀtt och ett deduktivt angreppssÀtt. Undersökningen tillÀmpar en eventstudie-metodologi dÀr eventperioden Àr satt till dagen efter eventet och dÀr estimeringsperioden omfattar 250 dagar.Efter bortfall tÀcker insamlad data information kring 1060 matcher frÄn 12 olika lag under Ären 2011-2013. Data anvÀnds för att mÀta om en genomsnittlig avvikande avkastning (AAR) har uppstÄtt i samband med matchutfall. Utöver detta undersöks de mer psykologiska faktorerna vÀndningar, anormal mÄlskillnad och förvÀntningars effekt pÄ den avvikande avkastningen.

Bakgrund och problem: I samband med utformandet av reglerna av kassaflödesanalys iUSA under 1980-talet och i Europa under 2000-talet, har en del kritiska röster hörts frÄnbanker som menar att en kassaflödesanalys blir ologisk och inte lÀmpar sig för verksamheten ien bank eftersom deras produkt utgörs av pengar. Vidare menar kritiken att reglerna för hurman redovisar sina kassaflöden Àr inkonsistenta och inte möjliggör att syftet medkassaflödesanalys uppfylls. Enligt IASBs förestÀllningsram syftar redovisningen till att ge sÄrelevant information till anvÀndaren som möjligt. Mot bakgrunden finns det anledning attundersöka om bankernas kassaflödesanalys Àr relevant för anvÀndaren av redovisningen.Syfte: Studiens syfte Àr att undersöka om kassaflödesanalysen hos banker sÀger nÄgot om huren bank presterar finansiellt. Studien kan dÀrmed ge ett bidrag till frÄgan huruvida det finnsett vÀrde för anvÀndarna av redovisningen att banker presenterar en kassaflödesanalys.AvgrÀnsningar: Studien har avgrÀnsats till att undersöka europeiska banker som Àr aktiva,noterade och tillÀmpar IFRS.

Inköp har en direkt pÄverkan pÄ ett företags lönsamhet, vilket gör att fokus pÄ att reducera inko?pskostnader kan leda till stora positiva effekter. Inko?p i ett fo?retag a?r i regel organiserad i en hierarkisk struktur som bo?r anpassas utifra?n de utmaningar ett fo?retag sta?lls info?r. En av faktorerna som pa?verkar inko?psorganisationens struktur a?r vilken centraliseringsgrad som anva?nds.Tenhults Pressgjuteri AB hade a?r 2011 en omsa?ttning pa? 90 miljoner SEK och 75st ansta?llda.

Bakgrund och problem: Detaljhandeln Àr en konkurrensutsatt marknad. Det blir allt vanligare med belöningssystem inom organisationer för att motivera sin personal för att undvika yttre pÄtryckningar. En problematik ligger i vad som motiverar personal till bÀttre prestationer i förhÄllande till kulturella olikheter, och hur belöningssystem pÄ bÀsta sÀtt skall anpassas efter den kulturella kontext den avser att anvÀndas i. DÀrför kommer kulturell- och arbetsrelaterad motivation studeras bÄde inom Sverige och USA.Syfte: Syftet med aktuell studie Àr att fÄ ökad kunskap om belöningssystem, att undersöka om det finns skillnader mellan amerikansk och svensk personal inom motivationsfaktorer, samt att undersöka om det finns skillnader mellan amerikansk och svensk personal i upplevelsen av arbetsplats i relation till belöningssystem.Metod: Studien Àr av kvantitativ utformning och datainsamlingen genomfördes med en redan framtagen enkÀt (QPS nordic). Urvalet bestod av totalt 103 personer, varav 53 av dessa var svensk personal och 50 var amerikansk personal.

En vÀxande grupp inom organisationer Àr vÀlutbildade individer, vilket medför att fler blir motiverade till att efterstrÀva kunskap. Idag anvÀnder mÄnga organisationer traineeprogram för att utveckla denna kunskap. En organisation bör kontinuerligt arbeta med organisatoriskt lÀrande dÀr kunskapen skapas, fÄngas och delas inom organisationen. Ett traineeprogram kan dÄ ses som en serie av sociala utbyten mellan traineen och en organisation dÀr traineen fÄr erbjudande att medverka i traineeprogrammet, vilket traineen ÄtergÀldar genom engagemang och prestationer.Ur en organisations synvinkel anvÀnds traineeprogram för att försÀkra sig om att det framtida ledarskapet lever vidare genom att attrahera toppstudenter. HuvudmÄlet med traineeprogram Àr att förse, behÄlla och förbÀttra de nödvÀndiga fÀrdigheterna för att hjÀlpa en organisation att nÄ sina mÄl, samtidigt som programmet skapar konkurrensfördelar för organisationen genom att förbÀttra sin största tillgÄng, medarbetarna.För att behÄlla dessa konkurrensfördelar mÄste organisationen arbeta med motivation för att traineerna ska stanna kvar i organisationen efter ett avslutat traineeprogram.

Logistik och Supply Chain Management Àr nÄgot som blivit allt viktigare för företag att bemÀstra och dÀr mÄnga upptÀckt att det finns stora konkurrensfördelar att hÀmta för den som gör det rÀtt. Att arbeta för att förbÀttra sina leverantörer och deras prestationer har blivit en allt viktigare del för företag idag och leverantörsrelationer Àr dÀrför nÄgot som blivit allt viktigare. Leverantörsrelationer blir desto viktigare i branscher dÀr det inte finns möjlighet att byta leverantörer och dÀr produkten Àr vÀldigt komplex. En sÄdan bransch Àr vattenkraften i Sverige.Vattenkraften stod 2012 för 45 % av Sveriges elproduktion och Àr pÄ sÄ sÀtt en vÀsentlig del i den svenska elförsörjningen. Detta samtidigt som det inte ger nÄgra utslÀpp och Àr det största reglerbara produktionssÀttet av el.

Miljo?debatten blossade upp pa? allvar under 1980-talet. Detta skapade en o?kad medvetenhet bland samha?llets medborgare att miljo?fo?rsto?ringen kommer bli ett problem i framtiden. Forskare menar att innovation a?r en av de viktigaste drivkrafterna fo?r ekonomin och att innovation a?r viktigt fo?r att kunna lo?sa de miljo?problem som lysts upp i va?rlden.

Ämnesbakgrund: En vĂ€xande informationsefterfrĂ„gan pĂ„ dagens ekonomiska marknader har skapat en trend att redovisa information utöver den information som Ă€r av enbart finansiell natur. Som följd av dettapublicerar företag i allt högre utstrĂ€ckning rapporter som redovisar företagets hĂ„llbarhetsarbete. Detta har Ă€ven medfört en vĂ€xande trend pĂ„ redovisningsomrĂ„det kring att studera redovisning som behandlar hĂ„llbarhet.Prior et al. (2008) presenterar resultat som visar att företagens hĂ„llbarhetsarbete Ă€r positivt korrelerat med företagsledningens manipulering av det resultat som redovisas i de finansiella rapporterna, samt att denna korrelation har en negativ effekt pĂ„ företagens finansiella prestationer. Denna uppsats tar i ansats att undersöka detta fenomen utifrĂ„n ett rent redovisningstekniskt perspektiv.

Syfte: Huvudsyftet med studien Àr att undersöka hur delaktighet och upplevelsen av mening i skolarbetet kan stÀrkas i en skola för alla, samt hur elevers aktiva reflekterande kring arbetet med elevplaner bidrar till det egna lÀrandet. Studien fokuserar bÄde lÀrares och elevers perspektiv genom följande tre frÄgestÀllningar: 1. Hur skapas förutsÀttningar för elevers delaktighet? 2. Hur resonerar elever kring delaktighet? 3.