Den externa redovisningens uppgift Àr att förse olika intressenter med information om företagets finansiella situation. Den visar inte bara pÄ hur det har gÄtt för ett företag utan ger ocksÄ en grund för möjliga investeringar i företaget. Informationen Àr ett viktigt redskap för företagets intressenter och det blir naturligt för företaget att styra informationen Ät de hÄll som förvÀntas av omvÀrlden. Det Àr dÄ begreppet kreativ redovisning kommer i uttryck. Det kan förklaras med att företag pÄ nÄgot sÀtt förskönar bilden av ett företags prestation som presenteras i form av en Ärsredovisning.Det finns olika syften med att anvÀnda sig av kreativ redovisning, beroende pÄ vilken intressent företaget vÀnder sig till.

Sammanfattning Den allt hÄrdare globala konkurrensen har pÄ senare Är tvingat företag att bli mer lean, ett begrepp som bland annat innefattar eliminering av icke vÀrdeskapande aktiviteter, bemyndigande av arbetsstyrkan och just-in-time-produktion. Det Àr inte bara stora internationella bolag som kÀnner av den ökade konkurrensen, utan Àven medelstora företag pÄverkas av vad som hÀnder pÄ ett internationellt plan. Det gÀller dÀrför att vara vÀl förberedd inför ökade hot frÄn omvÀrlden för att inte förlora marknadsandelar. MÄnga författare menar att ett lean-tÀnkande Àr det i sÀrklass bÀsta sÀttet att se pÄ och driva ett företag. Denna studie undersöker hur lÄngt anvÀndandet av lean har kommit i svenska medelstora tillverkningsföretag.

Bakgrund och problemdiskussion Ett flertal företagsskandaler har Àgt rum i modern tid, bland andra Enron och Worldcom. Följden har blivit regleringar i form av SOX i USA, Ättonde direktivet inom EU och Svensk kod för bolagsstyrning i Sverige. Dessa betonar bolagets interna kontroller, vilka syftar till att hantera och kontrollera företagets risker. Det Àr i hög grad de anstÀllda som utför kontrollmomenten och dÀrför anser vi det intressant att undersöka hur de uppfattar och förstÄr de interna kontrollerna. Syfte Rapportens syfte Àr att för de personer som Àr ansvariga för utformning och uppföljning av intern kontroll belysa hur kontrollerna kan förstÄs av personalen.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med den hÀr studien Àr att belysa hur idrottslÀrare gÄr till vÀga för att samtliga elever ska kÀnna sig tillfreds med sin utbildning och sitt eget lÀrande under idrottslektionen.Finns det nÄgra verktyg som idrottslÀrare anvÀnder för att eleven ska fÄ arbeta och utvecklas pÄ sin egen specifika nivÄ och i sÄ fall hur anvÀnds de?Finns det nÄgra likheter eller skillnader nÀr det gÀller verktygen som anvÀnds mellan de elever som besitter mer respektive mindre utvecklade idrottskunskaper?Hur dokumenterar lÀraren elevernas prestationer nÀr det gÀller skiftande prestationsnivÄer?Vad anser eleverna sjÀlva om hur lÀraren anvÀnder sina eventuella verktyg?MetodDen hÀr studien har en kvalitativ ansats med intervjuer som huvudinriktning. Intervjuerna har genomförts pÄ olika skolan, bÄde gymnasiet och grundskola med fyra stycken idrottslÀrare samt fyra stycken elever. De har spelats in pÄ bandspelare eller nedtecknats. De har alla grundats pÄ en intervjuguide och intervjuerna med lÀrarna tog mellan 20 till 30 minuter att genomföra och 5-10 minuter att genomföra med eleverna.

Syfte: Syftet med föreliggande studie Àr att ta reda pÄ hur lÀrare i gymnasieskolan (kommunala och fristÄende) kan resonera kring formativ bedömning, dÀr feedback, elevers motivation och mÄl med lÀrande samt elevers sjÀlvkÀnsla Àr centrala faktorer. Syftet Àr ocksÄ att undersöka huruvida lÀrarnas utsagor avspeglar olika sÀtt att hantera formativ och summativ bedömning, vilka kan ge olika förutsÀttningar för elevers motivation, sjÀlvkÀnsla och prestationer, positivt och/eller negativt. Teori: De teoretiska utgÄngspunkterna hÀmtas i tidigare forskning om formativ bedömning, interaktionistisk motivationsteori, Illeris lÀrandemodell samt Nilholms dilemmaperspektiv. Metod: Det empiriska materialet i studien har genererats med hjÀlp av kvalitativ forskningsintervju. LÀrare inom gymnasieskolan (kommunala och fristÄende) har intervjuats eftersom de Àr nyckelpersoner i arbetet med att stimulera och stödja elever i deras lÀrande.

Syfte: Uppsatsens syfte Àr att beskriva och analysera hur kommunala respektive fristÄende grundskolor styr sin verksamhet och hur de anvÀnder sina resurser. UtifrÄn detta, Àmnar uppsatsen att diskutera vad eventuella skillnader beror pÄ och vilka lÀrdomar de olika skolformerna kan dra frÄn varandra. Metod: Uppsatsen har en kvalitativ metod och empirin Àr insamlad genom en fallstudie. De utvalda fallen Àr tvÄ fristÄende och tvÄ kommunala skolor. Vi har Àven tagit del av mer kvantifierbar information, dÄ vi har undersökt resursanvÀndningen hos de utvalda skolorna.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med den hÀr studien Àr att belysa hur idrottslÀrare gÄr till vÀga för att samtliga elever ska kÀnna sig tillfreds med sin utbildning och sitt eget lÀrande under idrottslektionen.Finns det nÄgra verktyg som idrottslÀrare anvÀnder för att eleven ska fÄ arbeta och utvecklas pÄ sin egen specifika nivÄ och i sÄ fall hur anvÀnds de?Finns det nÄgra likheter eller skillnader nÀr det gÀller verktygen som anvÀnds mellan de elever som besitter mer respektive mindre utvecklade idrottskunskaper?Hur dokumenterar lÀraren elevernas prestationer nÀr det gÀller skiftande prestationsnivÄer?Vad anser eleverna sjÀlva om hur lÀraren anvÀnder sina eventuella verktyg?MetodDen hÀr studien har en kvalitativ ansats med intervjuer som huvudinriktning. Intervjuerna har genomförts pÄ olika skolan, bÄde gymnasiet och grundskola med fyra stycken idrottslÀrare samt fyra stycken elever. De har spelats in pÄ bandspelare eller nedtecknats. De har alla grundats pÄ en intervjuguide och intervjuerna med lÀrarna tog mellan 20 till 30 minuter att genomföra och 5-10 minuter att genomföra med eleverna.

Bakgrund: PrestationsmÀtning Àr en viktig del av ekonomistyrning och mÀtningarna ser olika ut beroende pÄ organisation. Inom offentlig verksamhet har intresset för prestationsmÀtning ökat i och med New Public Management-idéerna (NPM). NPM har bidragit till en ökad företagsekonomisk inriktning pÄ offentlig styrning, dÀr resurshushÄllning och effektivitet fÄtt ett tydligare fokus.PrestationsmÀtning har tidigare frÀmst förknippats med finansiella prestationer. Under 1980- och 90-talen ökade kritiken mot detta ensidigt finansiella intresse, företrÀdelsevis ur en företagskontext. Att Àven utföra icke-finansiell prestationsmÀtning, och att dÄ ha en flerdimensionell styrning, framhölls allt oftare som ett sÀtt att fÄ organisationer mer framgÄngsrika.

Forskning om mÀnniskans fysiologi och hur den fungerar uppdateras dagligen. Inom idrottens vÀrld testas nya som gamla, naturliga som onaturliga preparat och trÀningsmetoder kontinuerligt, allt för att optimera en idrottares prestation. Ett Àmne som det forskas mycket om idag Àr kvÀvemonoxid och dess pÄverkan i kroppen. FrÄn att ha tolkats som ett skadligt Àmne i kroppen har det gÄtt till att möjligen kunna hjÀlpa hjÀrtsjuka patienter och Àven optimera idrottsutövande. KvÀvemonoxid bildas i kroppen naturligt med hjÀlp av syre, men det kan Àven bildas utan syre genom intag av nitrat som hittas i mÄnga grönsaker.

Bakgrund och problemdiskussion: Risker Àr nÄgonting som har stor pÄverkan pÄ företagets lönsamhet. Riskerna kan gÀlla alltifrÄn finanskriser till medvetna fel frÄn ledande befattningshavare eller medarbetare. Enron var en skandal som fick betydande konsekvenser i vÀrlden. USA införde en ny lagstiftning som en följd av det intrÀffade. Avsikten var att minska risken för bristande rapportering.

Inom den moderna projektorganisationen blir det allt vanligare att projekt förlÀggsparallellt löpande med varandra. SÄvÀl projektmedlemmar som projektledare har oftaansvarsomrÄden inom flera projekt parallellt och dÀrmed ett delat fokus. För att kunnasÀkerstÀlla projektens resultat krÀvs det att organisationsmedlemmarna kan hantera denpÄfrestande miljön och den tidspress som projektarbete kan innebÀra. Det Àr dÀrförcentralt att organisationen arbetar aktivt med att skapa en motiverande och stimulerandearbetssituation.DÄ projektorganisationen leds och drivs av projektledaren Àr det ofta genomprojektledaren som medlemmarna fÄr sin feedback och kommunikation frÄn denomgivande organisationen. Projektledarens engagemang och insats spelar en central rolli dennes förmÄga att motivera andra och Àr dÀrmed en avgörande faktor för projektetsresultat.

Employer branding Àr en strategi som allt fler organisationer börjar anvÀnda sig av för att nÄ konkurrensfördelar genom att vara en attraktiv arbetsgivare. Medarbetare beskrivs vilja ha en lÄngvarig och lojal relation till organisationen dÄ de upplever fördelar i organisationens vÀrdeerbjudande och genom det identifierar sig med organisationen. Strategin har vuxit sig starkare i takt med att medarbetarna allt mer ses som organisationens viktigaste resurs och medarbetarna ses som lÀnken till organisationens prestation. Denna studie har som syfte att skapa en förstÄelse för vad som kÀnnetecknar medarbetare och tjÀnstemÀns förestÀllningar om deras arbetsgivare och hur dessa kan pÄverka arbestgivarens employer brand för att kunna utveckla och stÀrka det. Vi har i studien inspirerats av den kritiska realismen och antagit en kvalitativ ansats.

Revision uppstod för att öka tillförlitligheten mellan aktiebolag och sina intressenter, syftet var att en oberoende revisor skulle kvalitetsÀkra Ärsredovisningen. För att revisorn skall kunna ge aktiebolagets intressenter en revision av god kvalitet, bör revisorn besitta hög kompetens.  Revisorsexamen (godkÀnnande) grundades 1998 och syftar till att sÀkerstÀlla att revisorn har de kunskaper som krÀvs för att genomföra en revision av hög kvalitet. För avancemang inom yrket kan revisorn vÀlja att avlÀgga högre revisorsexamen (auktorisation), vilket Àr en pÄbyggnad av revisorsexamen. Syftet med auktorisation Àr att bevisa att revisorn kan upprÀtta mer komplicerade revisioner.

Bakgrund och problem: Belöningssystem anvÀnds ofta som ett styrmedel av företag för att styrasina anstÀllda till att motivera dem att prestera i företagets intresse. För att provision skall fungeraur företagets syn sÄ mÄste intÀkterna öka i samma takt som kostnaderna för att inte provisionen skallÀta upp vinsten. Belöningssystem Àr omdiskuterat och det Àr mÄnga som stÀller sig kritiska till attbelöna med monetÀra medel. Att konsumenter lÀtt blir övertalade att köpa produkter som de inte harnÄgon nytta av, Àr ett av skÀlen till att staten reglerar allt mer av den belöningspolitik som mÄngaföretag idag bedriver, trots att det i mÄnga av dessa företag Àr ett vÀlfungerande system till att fÄ deanstÀllda motiverade att prestera sitt yttersta för företaget. Med ett avskaffande avprovisionsbaserad lön mÄste företaget hitta ett annat sÀtt att motivera de anstÀllda till att utföra braprestationer i sitt arbete.FrÄgeformulering: Hur kan ett företag motivera sina anstÀllda till att utföra ett bra arbete somligger i linje med företagets intresse vid en avveckling av provisionsbaserad lön?Syfte: För att besvara vÄr frÄgestÀllning vill vi med denna studie skapa en förstÄelse kring vad sommotiverar de anstÀllda pÄ Cherry Casino AB samt ge förslag till hur företaget kan belöna braprestationer utan att anvÀnda sig av provisionsbaserad lön.AvgrÀnsningar: Vi har avgrÀnsat vÄr studie till restaurangkasinoverksamheten inom Cherry CasinoAB.

Att vara motiverad beskrivs som att ha en drivkraft att göra nÄgonting, antingen genom uppskattning av aktiviteten eller pÄverkan frÄn omgivning. Enligt den sjÀlvbestÀmmande teorin har medarbetare tre grundlÀggande behov; kompetens, sjÀlvstÀndighet och samhörighet som mÄste vara i balans för att medarbetare ska kunna bli motiverade. Medarbetare kan pÄ en arbetsplats vara omotiverade eller motiverad att utföra sina uppgifter. Genom att vara motiverad kan medarbetaren antingen uppleva inre- eller yttre motivation, dÀr den inre motivationen karaktÀriseras av medarbetarens egna inre vilja att engagera sig i arbetsuppgifter. Litteratur av bland annat Vallerand och Houlfort (2003) visar att nÀr ledare pÄverkar medarbetare att uppnÄ mÄl med hjÀlp av yttre motivationskÀllor sÄ som bonus eller tidsfrist upplevs yttre motivation.