De senaste Ärtiondenas ökande globalisering har medfört att det blivit allt viktigare för företag att snabbt komma ut med nya produkter pÄ marknaden samt lÀgga ned mer resurser pÄ innovationsprojekt. I samband med innovationsarbetet förekommer oftast teamarbete i nÄgon form, och pÄ senare tid har det blivit populÀrt att anvÀnda sig av tvÀrfunktionella team dÀr individer frÄn olika avdelningar inom organisationen samarbetar. Studier visar att företag som anvÀnder sig av team oftare nÄr framgÄng i innovationsarbetet, syftet med vÄr studie var dÀrmed att: identifiera och förklara sambandet mellan bakomliggande faktorer till framgÄngsrika teamarbeten vid innovation. För att besvara detta syfte genomförde vi en survey-undersökning per telefon pÄ 69 stycken svenska företag som har nÄgon form av tillverkning i sin verksamhet. Vi valde att fokusera pÄ sammansÀttningen, kommunikationen och strukturen pÄ teamet som vi ansÄg var de betydande delarna för att bygga ett framgÄngsrikt teamarbete inom innovation.

Bakgrund och problem: Betra?ffande de svenska fastighetsbolagen finns det ett tomrum i studier ga?llande vilka faktorer som ligger bakom valet av kapitalstruktur. Fo?r bolag med ho?g skuldsa?ttningsgrad som vill utnyttja ha?vsta?ngseffekten blir la?nat kapital viktigt, men om nu mo?jligheten till att finansiera sig a?r begra?nsad, vilka alternativa finansieringsformer finns da? mot den traditionella bankkrediten? Skulle det vara ba?ttre fo?r bolagen att enbart anva?nda sig av eget kapital fo?r att slippa ra?ntekostnaderna? Eftersom bankerna i samband med finanskrisen 2008 och den pa?ga?ende eurokrisen tvingats strama a?t sin kreditgivning.Syfte: Syftet med studien a?r att beskriva hur svenska fastighetsbolags kapitalstruktur fo?ra?ndrats o?ver en angiven period samt beskriva ta?nkta bakomliggande orsaker.Avgra?nsningar: Studien har avgra?nsats sig till fastighetsbranschen och svenska fastighetsbolag. Vidare har studien avgra?nsats till bolag som varit bo?rsnoterade pa? Stockholmsbo?rsen fra?n 2005 till 2012 med huvudverksamhet inriktad pa? fastighetsfo?rvaltning och uthyrning.

Bakgrund: MÄlstyrning Àr ett ofta tillÀmpat verktyg i offentlig verksamhet dÀr övergripande mÄl uppstÄr pÄ politisk nivÄ och sedan bryts ner genom en mÄlhierarki för att fungera pÄ respektive nivÄ. MÄlstyrning innebÀr att mÄl sÀtts för en verksamhets delar eller helhet och mÄlens syfte Àr att berörda aktörer ska arbeta i samma riktning. MÄlstyrning krÀver att mÄl kontrolleras och dÀrför behöver mÄlen vara mÀtbara sÄ att en jÀmförelse av planerade och utrÀttade mÄl blir möjlig. MÄlen kan ha olika betydelse och det bör framgÄ om de avser resurser, prestationer eller resultat.Problemformulering: Hur förhÄller sig chefer pÄ olika nivÄer i en offentlig verksamhet till mÄl inom mÄlstyrning?Syfte: Studien avser att bidra till fördjupad förstÄelse och kunskap om mÄl inom mÄlstyrning dÀr avgrÀnsningen Àr att urskilja hur chefer pÄ olika nivÄer förhÄller sig till detta styrsystem.Metod: En kvalitativ fallstudie inom socialförvaltningen i en kommun i Skaraborg.Teori: Litteratur och vetenskapliga artiklar om mÄlstyrning och institutionell teori ligger till grund för vÄr teoretiska referensram.

Studiens syfte Àr att undersöka om det förekommer etnisk diskriminering vid bedömningar av salstentamina. Vi frÄgar om studenters prestationer bedöms olika pÄ grund av etnisk tillhörighet och om graden av etnisk diskriminering skiljer sig mellan kvinnor och mÀn. Stockholms universitet införde anonyma salstentamina höstterminen 2009 med undantag för juridiska fakulteten som tillÀmpat anonyma tentamina sedan 1999. Vi anvÀnder data bestÄende av betygslistor frÄn tre stora delkurser inom Àmnena juridik, nationalekonomi och statsvetenskap vid Stockholms universitet som strÀcker sig frÄn höstterminen 2007 till och med vÄrterminen 2013 (N=12014). Etnicitet har klassificerats utifrÄn studenternas efternamn.

I studien undersöks sambandet mellan elevers upplevelser av lÀrarnas formativa bedömningar och effekten av lÀrandet i ett yrkessammanhang. Tidigare forskning visar att kommunikation kring lÀrandet Àr viktigt för att en vidare utveckling ska ske. Framförallt mÄste de kunskaper som saknas i förhÄllande till mÄlen definieras av bÄde lÀrare och elever, samt att mÄlens kvalité Àr tydlig för bÄda parter. Avsikten Àr att öka förstÄelsen av hur yrkeslÀrare kan ge eleverna ett yrkeskunnande i linje med nationella mÄlbeskrivningar via sin formativa bedömning. Undersökningen Àr gjord med kvalitativa forskningsintervjuer i en yrkesförberedande utbildning pÄ tvÄ Hotell- och restaurangprogram.

Av de ekobrottsmisstankar som varje a?r la?mnas till a?klagare sta?r revisorer fo?r ungefa?r 1,4 procent. Detta anses vara remarkabelt med tanke pa? att revisorer a?r den externa part med mest insyn i ett bolags verksamhet. Tidigare forskning menar att den la?ga andelen rapporterade brott av revisorer kan fo?rklaras av att revisorer a?r beroende av ett fo?rha?llande till sina klienter ur ba?de ett socialt som ett affa?rsma?ssigt perspektiv.

Syftet med denna litteraturstudie ?r att unders?ka hur civilsamh?llets fotbollsinitiativ i Sverige bidrar till sociala funktioner genom att fr?mja h?lsa, st?rka gemenskap och integration samt fungera som ett f?rebyggande verktyg mot utanf?rskap och kriminalitet. Studien avser ?ven att belysa vilka mekanismer och f?ruts?ttningar som m?jligg?r eller begr?nsar dessa processer. Studien genomf?rdes som en systematisk litteraturstudie baserad p? vetenskapligt granskade artiklar fr?n databasen ?Web of Science? identifierade genom Ume? universitetsbiblioteks s?ktj?nst.

Bakgrund och problem: DÄ arbetsförhÄllanden och arbetsformer stÀndigt förÀndras behöver företagen hÄlla sig uppdaterade för att förstÄ de faktorer och processer som pÄverkar de anstÀlldas motivation. Inte bara för att försÀkra sig om att de anstÀllda gör ett bra arbete som Àr i enlighet med företagets uppstÀllda mÄl och strategier utan ocksÄ för att kunna vara en attraktivarbetsgivare för bÄde den befintliga personalen och nya potentiella arbetstagare. För företag som hÄller fast vid belöningssystem som utformades dÄ bÄde den externa och interna omgivningen sÄg helt annorlunda ut Àn vad den gör idag finns en risk att det förekommer ett stort gap mellan vad som krÀvs för att motivera personalen och de ÄtgÀrder man faktiskt anvÀnder sig av.Syfte: Den hÀr studien Àmnar ta reda pÄ hur en förÀndrad ekonomistyrning uppfattas av de medarbetare som utsÀtts för den och om den fyller sitt syfte att motivera och skapa mÄluppfyllelse i de nya arbetsförhÄllanden och arbetsformer som skapats.AvgrÀnsningar: Vi har valt att avgrÀnsa vÄr undersökning till att omfatta sammanlagt elva intervjuer inom samma företag. Styrningsbegreppet ekonomistyrning syftar i studien till den styrning med hjÀlp av struktur, belöningssystem och andra arrangemang som anvÀnds för att försöka fÄ de anstÀllda att utföra prestationer som Àr önskvÀrda för företaget.Metod: Studien har genomförts med en kvalitativ metod i form av en fallstudie pÄ tvÄ av Swedbanks lokala kontor, det ena belÀget i en smÄstad och det andra i en storstad. Informationsinsamlingen vid fallstudien har genomförts genom öppna- samt semistrukturerade intervjuer.Resultat och slutsatser: Motivationen hos medarbetarna verkar pÄverkas vÀldigt lite av belöningssystemet och verkar snarare uppstÄ genom att man uppskattar ett visst arbetssÀtt och tror pÄ organisationens vÀrdegrunder.

Denna C-uppsats analyserar genom kvalitativt inneha?llsanalytiska metoder utvalda delar av BBC:s bevakning av upploppen i England i augusti 2011. Metodmodellen a?r egenkonstruerad, men anva?nder element ur kritisk diskursanalys (CDA, Faircloughs tilla?mpningar), samt delar av de metodverktyg som tas upp i Selby och Cowderys metodhandbok How to Study Television. Materialet underso?ks i fyra steg: konstruktion, kategori/genre, inverkan/agency samt diskursiv praktik/nyhetsva?rdering.

Kunder som beter sig illa i kundmo?tet sta?ller till problem fo?r ba?de andra kunder och fo?r na?ringsidkare. Detta kan resultera i fo?rlorade inkomster, pa?verkan pa? andra kunder och att fo?retagets ansta?llda drabbas av ba?de psykisk och fysisk oha?lsa. Fra?n fo?retagens sida kra?vs en balansga?ng mellan att sa?tta upp gra?nser fo?r vad som inte a?r accepterat beteende och att fo?rso?ka tillfredssta?lla sina kunder fo?r att uppna? kundno?jdhet som leder till a?terkommande beso?k.

SAMMANFATTNINGTitel: Förtroende och efterlevnad ? om franchisetagares upplevelser av franchiserelationen.NivÄ: Examensarbete för kandidatexamen i företagsekonomi.Författare: Joel Degerth, Adam Hultman.Handledare: PÀr Vilhelmson, Maria Fregidou-Malama och Ernst Hollander.Datum: 2014 ? maj Syfte: Denna studies syfte Àr att ur franchisetagarens perspektiv skapa en förstÄelse för hur denne upplever förtroende för franchisegivarenMetod: DÄ syftet har varit att skapa förstÄelse kring ett Àmne, sÄ har studien gjorts pÄ ett kvalitativt vis. För att fÄ in den data som efterstrÀvats har semistrukturerade intervjuer genomförts dÀr tio stycken franchisetagare inom fastighetsmÀklarbranschen intervjuats. Fem av dessa i GÀvle och resterande i Stockholm. Materialet har dÀrefter analyserats genom tematisering och presenteras slutligen tillsammans med resultaten.Resultat & slutsats: Studien visar att den modell som har anvÀnts för att tyda förtroendenivÄn Àr valid och vÀl applicerbar inom den svenska fastighetsmÀklarbranschen.

Den enskilde revisorn förvÀntas genomföra revisioner pÄ ett kostnadseffektivt sÀtt och samtidigt upprÀtthÄlla revisionens kvalitet bÄde ur konkurrenssynpunkt och för att sÀkerstÀlla yrkets fortsatta legitimitet. NÀr kostnadseffektiviteten och kvaliteten styrs pÄ olika sÀtt menar tidigare studier att det kan förekomma en konflikt dÀr den enskilde revisorn kan tvingas till kvalitetshotande kompromisser. Studien syftade dÀrför till att bidra med ökad förstÄelse för vilka förestÀllningar som kan finnas hos den enskilde revisorn och revisionsbyrÄn om tillÀmpad styrning av revisionens kvalitet och kostnadseffektivitet. Den genomfördes som en flerfallstudie dÀr kvalitativ data samlades in genom djupgÄende intervjuer med sex representanter frÄn tre revisionsbyrÄer. För att bidra med bÄde ett revisors- och ett byrÄperspektiv deltog en kvalificerad revisor och en kontorschef frÄn varje revisionsbyrÄ.

Brasilien a?r ett land som historiskt och kulturellt har pra?glats av kolonialisering och slaveri, vilket har bidragit till en befolkning som ka?nnetecknas av ma?ngfald na?r det kommer till ras och kultur. Andra konsekvenser av det historiska arvet a?r att den patriarkala familjen kommit att fa? central betydelse i samha?llet samt att vithet kommit att idealiseras na?r det ga?ller ras och hudfa?rg. Mot denna bakgrund utgo?r afrobrasilianska kvinnor en utsatt grupp da? de riskerar att drabbas av ba?de sexism och rasism i sin vardag.     Syftet med den ha?r studien var att med en socialkonstruktionistisk ansats och utifra?n ett intersektionellt perspektiv underso?ka hur afrobrasilianska kvinnor talar om ras och ko?n utifra?n upplevelser och erfarenheter av fo?rdomar och diskriminering.

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningarSyftet med examensarbetet var att undersöka tillkomsten av mÄlen i vÀrldsmÀsterskapen 1958-2010 frÄn semifinalerna och framÄt. MÄlen studerades utifrÄn olika definitioner av anfallsspel. Analyser genomfördes kring vilken anfallsmetod som var mest effektiv och resulterade i flest mÄl, hur mÄlproduktionen förÀndrades över tid samt varför det förhöll sig sÄ. Ett mÄl var att finna slutsatser som kan överföras i arbetet som fotbollstrÀnare. För att besvara detta anvÀndes följande frÄgestÀllningar: Hur mÄnga mÄl sker efter respektive kategori individuella prestationer, inlÀggs-/inspelssituationer, kontringar, distansskott och ?övriga situationer??MetodDatainsamlingsmetoden för studien har varit kvantitativ observation av tillverkade mÄl i 71 matcher frÄn vÀrldsmÀsterskapen i fotboll 1958-2010.

Sedan den första januari 2001 lyder ideella organisationer under bokföringslagen och Ärsredovisningslagen. Syftet med extern redovisning Àr att delge organisationens intressenter information som ska utgöra underlag för beslutsfattande och ansvarsutkrÀvande. Till skillnad frÄn en vinstdrivande organisation Àr en ideell organisations syfte inte att generera vinst, de finansiella medlen skall istÀllet anvÀndas för att bedriva verksamhet som gagnar organisationens syfte. Ideella organisationer mÄste dÀrför anvÀnda sig av andra indikatorer för att mÀta resultatet av verksamheten. Uppsatsen syftar till att utröna hur ideella organisationer kan mÀta, redovisa och kommunicera resultatet av sin verksamhet genom att studera litteratur och tidigare forskning pÄ omrÄdet, för att sedan jÀmföra hur vÀl dessa teorier stÀmmer in pÄ den svenska scoutrörelsen.