SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningar:Syftet med vÄr studie har varit att jÀmföra genomsnittspoÀngen för Àmnesbetyget i idrott och hÀlsa hos elever med svensk respektive utlÀndsk bakgrund i tvÄ olika skolor med skilda etniska sammansÀttningar.FrÄgestÀllningarna var följande: Skiljer sig genomsnittspoÀngen i idrott och hÀlsa Ät hos elever med utlÀndsk bakgrund vid jÀmförelse mellan en skola som domineras av elever med svensk respektive utlÀndsk bakgrund? Skiljer sig betygsgenomsnittspoÀngen i idrott och hÀlsa Ät hos elever med svensk bakgrund vid jÀmförelse mellan en skola som domineras av elever med svensk respektive utlÀndsk bakgrund? Hur uppfattar de intervjuade lÀrarna i idrott och hÀlsa att utlÀndsk hÀrkomst hos eleverna pÄverkar deras deltagande och prestation i Àmnet? Hur uppfattar elever med utlÀndsk bakgrund att deras deltagande och prestationer bedöms?Metod:Vi har valt att göra en undersökning av genomsnittspoÀngen i idrott och hÀlsa pÄ tvÄ grundskolor i nordvÀstra Stockholm. Undersökningen av genomsnittspoÀngen baserades pÄ data frÄn lÀsÄret 2005. Vi tittade pÄ betyget i idrott och hÀlsa i Ärskurserna 8 och 9. Total samlades 290 betyg, varav 124 betyg frÄn den utlÀndskdominerade skolan och 166 betyg frÄn skolan som dominerades av elever med svensk bakgrund.

Syftet med denna studie Àr att undersöka vilka pÄverkansfaktorer som blir synliga i lÀrares resonemang kring bedömning av lÀsförstÄelse i engelska. De pÄverkansfaktorer som ligger i fokus i studien Àr de tankestilar som förs ut till lÀrare via lÀroplan och nationella prov, men Àven andra pÄverkansfaktorer kommer att studeras. Studien syftar Àven till att undersöka hur lÀrarna förhÄller sig till de tankekollektiv som finns kring de olika tankestilar som urskiljs i deras resonemang. Den teoretiska utgÄngspunkten Àr att det inom institutioner finns tankestilar som styr mÀnniskors sÀtt att handla. De som styrs av samma tankestil ingÄr i ett tankekollektiv.

Bakgrund: MÄlstyrning Àr ett ofta tillÀmpat verktyg i offentlig verksamhet dÀr övergripande mÄl uppstÄr pÄ politisk nivÄ och sedan bryts ner genom en mÄlhierarki för att fungera pÄ respektive nivÄ. MÄlstyrning innebÀr att mÄl sÀtts för en verksamhets delar eller helhet och mÄlens syfte Àr att berörda aktörer ska arbeta i samma riktning. MÄlstyrning krÀver att mÄl kontrolleras och dÀrför behöver mÄlen vara mÀtbara sÄ att en jÀmförelse av planerade och utrÀttade mÄl blir möjlig. MÄlen kan ha olika betydelse och det bör framgÄ om de avser resurser, prestationer eller resultat.Problemformulering: Hur förhÄller sig chefer pÄ olika nivÄer i en offentlig verksamhet till mÄl inom mÄlstyrning?Syfte: Studien avser att bidra till fördjupad förstÄelse och kunskap om mÄl inom mÄlstyrning dÀr avgrÀnsningen Àr att urskilja hur chefer pÄ olika nivÄer förhÄller sig till detta styrsystem.Metod: En kvalitativ fallstudie inom socialförvaltningen i en kommun i Skaraborg.Teori: Litteratur och vetenskapliga artiklar om mÄlstyrning och institutionell teori ligger till grund för vÄr teoretiska referensram.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien Àr att ta reda vilka förutsÀttningar lÀrare i idrott och hÀlsa (F-6) skapar för en rÀttvis och likvÀrdig bedömning och betygsÀttning. Undersökningen belyser hur vÀl Àmnets syfte, mÄl och kriterier kommuniceras till eleverna, hur lÀrarna gÄr tillvÀga dÄ de bedömer elevernas prestationer och hur lÀrarna skapar bedömningssituationer som visar och utvecklar lÀrandet.FrÄgestÀllningar:? Förmedlar lÀrarna mÄl och kriterier till eleverna?? Vilka strategier anvÀnder lÀrarna för bedömning och betygsÀttning?? Vilka möjligheter ger lÀrarna eleverna att visa och utveckla sina kunskaper?MetodStudien har en kvalitativ ansats och datainsamlingen bestÄr av kvalitativa intervjuer. Urvalsgruppen Àr fem lÀrare som jobbar med Àmnet idrott och hÀlsa pÄ lÄg- och mellanstadiet. Metoden har valts för att fÄ djupa, ingÄende och innehÄllsrika svar pÄ mina frÄgestÀllningar.ResultatResultatet av studien visar att lÀrarnas arbete med att förmedla mÄl och kriterier till eleverna sker i olika stor utstrÀckning, samt att lÀrarna anvÀnder sig av olika metoder för att nÄ fram.

Ma?nniskor har de senaste a?rhundradena bidragit till o?kade emissioner av klimatgaser, vilket i sin tur har bidragit till den klimatfo?ra?ndring som idag upplevs. Jordbruket sta?r fo?r en stor del av dessa emissioner och i takt med att befolkningen o?kar sa?tts ytterligare press pa? jordbruket att kunna fo?rse denna befolkningso?kning med livsmedel. Samtidigt o?kar detta a?ven pressen pa? miljo?n.

Banker utgör en vĂ€sentlig del av samhĂ€llsekonomin och stĂ„r dĂ€rför under hĂ„rd reglering med en omfattande lagstiftning och övervakning frĂ„n myndigheterna. Hur banker hanterar sina verksamheter Ă€r av stort intresse dĂ„ de risker som Ă€r förknippade med denna typ av verksamhet kan pĂ„verka samhĂ€llsekonomin negativt.Ökat risktagande och ersĂ€ttningssystem i banksektorn ses av mĂ„nga som en bidragande faktor till den finansiella kris som uppstĂ„tt dĂ„ dessa kan pĂ„verka ekonomin negativt. Detta har lett till att Finansinspektionen skapat nya regler för ersĂ€ttningssystem i finansiella institut. ErsĂ€ttningssystem Ă€r styrmedel som anvĂ€nds för att belöna medarbetares beteende och prestationer. I nĂ€stan alla banker finns nĂ„gon form av ersĂ€ttningssystem dĂ„ dessa kan motivera anstĂ€llda till att prestera bĂ€ttre.

BAKGRUND: Anva?ndandet av smartphones har de senaste a?ren o?kat markant i a?ldrarna 13- 16 a?r och 93 % anva?nder internet dagligen. I och med det faktum att Sveriges regering har skapat en myndighet fo?r att fo?lja medieutvecklingen med syftet att sta?rka unga inom just detta omra?de, sa? ansa?g vi att det var intressant att underso?ka hur ungdomar sja?lva upplever sitt anva?ndande av smartphone. SYFTE & FRA?GESTA?LLNINGAR: Syftet med studien var att underso?ka om dagens informationssamha?lle, i och med det o?kade anva?ndandet av smartphones, kan vara gynnande fo?r individens ka?nsla av egenmakt och delaktighet.

BakgrundA?r 2011 fick 599 personer i a?ldern 20-30 a?r diagnosen cancer i Sverige. Flest insjuknade i testikelcancer, malignt melanom, bro?stcancer, hja?rntumo?rer och cancer i o?vriga nervsystemet. Unga vuxna, 20-30 a?r, beskriver att sjukdomen blir som ett avbrott i livet eftersom de missar viktiga ha?ndelser som att flytta hemifra?n och studera.

BakgrundA?r 2011 fick 599 personer i a?ldern 20-30 a?r diagnosen cancer i Sverige. Flest insjuknade i testikelcancer, malignt melanom, bro?stcancer, hja?rntumo?rer och cancer i o?vriga nervsystemet. Unga vuxna, 20-30 a?r, beskriver att sjukdomen blir som ett avbrott i livet eftersom de missar viktiga ha?ndelser som att flytta hemifra?n och studera.

Syftet med studien var att undersöka hur lÀrare i idrott och hÀlsa arbetar för att motivera elever till Àmnet idrott och hÀlsa, samt se vilka eventuella svÄrigheter de kan stöta pÄ i motivationsarbetet. Studien undersöker Àven om, och i sÄ fall hur, den grad av motivation som lÀrarna anser att eleverna uppvisar till Àmnet, pÄverkar upplÀgget av lektionerna. Till studien valdes en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer för att fÄ djupgÄende svar pÄ frÄgorna. Inför intervjutillfÀllet skickades vinjetter och en kort teoribakgrund till studien ut, för att respondenterna skulle kunna förbereda sig samt ge vÀl genomtÀnkta och heltÀckande svar. Det var fem lÀrare, som alla vid intervjutillfÀllet undervisade i idrott och hÀlsa 1, som deltog i studien. LÀrarna, bÄde kvinnor och mÀn verksamma i nordvÀstra SkÄne, Àr alla utbildade lÀrare i idrott och hÀlsa men med olika lÄng arbetslivserfarenhet. Som grund för analysen av studiens empiri och diskussion anvÀndes Self-Determination Theory med de tillhörande subteorierna Organismic Integration Theory och Cognitive Evaluation Theory.

Hedgefonder har under det senaste decenniet blivit ett allt mer uppmÀrksammat inslag pÄ den svenska fondmarknaden och tillvÀxten har varit stark bÄde till storleken förvaltat kapital och antalet hedgefonder. SjÀlva grundidén för hedgefonder Àr att de oberoende av marknadsutvecklingen alltid skall generera positiv avkastning. LÄg risk samt lÄg korrelation med aktie- och rÀntemarknaderna Àr ytterligare argument vilka bör göra hedgefonderna till intressanta inslag i investerares totala portföljer.ProblemomrÄde: Hedgefonder kommer sÀkerligen att utgöra betydande delar av svenska investerares kapitalplaceringar i framtiden vilket gör dem till intressanta studieobjekt. Intressant ur en investerares perspektiv Àr att undersöka huruvida hedgefonderna infriar uppstÀllda förvaltningsmÄl.Syfte: Genom kvantitativ berÀkning Àmnar vi analysera de svenska hedgefondernas historiska prestationer i form av absolut avkastning, riskjusterad avkastning, volatilitet samt korrelation, i syfte att se om detta motsvarar de förvÀntningar en investerare bör ha för sitt hedgefondsparande.Metod: Undersökningen baseras pÄ sekundÀrdata i form av undersökta fonders kurshistorik, samt index- och rÀntehistorik. Studien Àr teoretisk i den mening att vi anvÀnt oss av vedertagen ekonomisk teori som vi tillÀmpat, empirisk dÄ vi sjÀlva genomfört berÀkningar för att sedan kunna analysera resultaten och dra egna slutsatser av dessa.Resultat: Flertalet fonder har svÄrt att uppfylla mÄlet om ?absolut avkastning?.

Jag har valt att studera fyra olika samtida sa?tt att fa?nga upp ma?nskliga fo?rva?ntningar i staden. Jag studerar varje angrepps- sa?tt genom att utfo?ra litteraturstudier, studera ett exempel och intervjua en person. Syftet a?r att fo?ra en diskussion. De fyra angreppssa?tten a?r inte en definition av ?Stadsplanering med fokus pa? ma?nniskan? utan fyra nedslag i en diskussion kring hur man kan fo?regripa ma?nskliga fo?rva?ntningar inom a?mnet fysisk planering.

Bakgrund: Arbetsrelaterad stress bland sjuksk?terskor ?r ett v?xande problem och kan leda till utmattning hos sjuksk?terskorna samt p?verka v?rdkvaliteten och patients?kerheten negativt. En v?lfungerande arbetsmilj? ?r avg?rande f?r att s?kerst?lla b?de sjuksk?terskors v?lbefinnande och patients?kerheten. De teoretiska referensramarna KASAM (K?nsla Av Sammanhang) och s?ker v?rd bidrar till f?rst?elsen av hur sjuksk?terskors hantering av stress och deras inst?llning till arbetet p?verkar deras v?lbefinnande och prestationer.

Mycket har hÀnt de senaste 10-15 Ären inom fotbollsvÀrlden. Fotbollsklubbarna har fÄtt börja Àndra strategi, nu mÄste Àven den ekonomiska aspekten beaktas nÀr klubbarna ska investera i spelare. Den ekonomiska aspekten Àr ett mÄste om man ska kunna konkurrera om de bÀsta spelarna med andra klubbar, klarar man inte av detta sÄ kan det gÄ dÄligt sportsligt ocksÄ dÄ ekonomin och den sportsliga biten gÄr hand i hand. Men Àn sÄ lÀnge har inte alla lÀnder hunnit ta det, men det lÀr inte dröja lÀnge innan alla blir mer eller mindre tvungna att ta efter de större ligorna i deras tankesÀtt.Syftet med denna uppsats Àr att kunna förstÄ hur spelarförvÀrv gÄr till och hur fotbollsklubbarna vÀrderar en spelare, vilka faktorer som ligger bakom dessa beslut och vilka som fattar besluten. Vi har valt att göra en kvalitativ studie dÀr vi har anvÀnt oss utav Intervjuskrifter och Texter.

Arbetets art: Examensarbete i lÀrarutbildningen, Avancerad nivÄ, 15 hp Högskolan i SkövdeTitel: Matematik Àr nÄgot som man har och gör i skolanEn studie om hur sex elever i Ärskurs fyra uppfattar matematik och sin matematikundervisningSidantal: 39Författare: Anna Gustavsson och Helen NordqvistHandledare: Susanna Nilsson JacobssonDatum: Januari 2008Nyckelord: matematik, matematikundervisning, uppfattningar, instÀllningar,lÀrandeSyftet med studien var att undersöka hur elever uppfattar matematik och sin matematikundervisning samt vad som ligger till grund för deras uppfattningar. En nyfikenhet kring hur elever tÀnker om matematik och dess anvÀndningsomrÄden har ocksÄ genomsyrat studien. Tanken var att fördjupa kunskaperna och förstÄelsen kring hur elever kan uppfatta matematik och matematikundervisning för att sedan ha anvÀndning för detta i vÄrt kommande yrkesliv som pedagoger. Vi anser det viktigt att vi som lÀrare blir medvetna om elevernas uppfattningar, dÄ flera undersökningar visar en nedÄtgÄende trend i elevers intresse för matematik vilket ocksÄ kan pÄverka deras prestationer. För att undersöka elevernas uppfattningar valde vi att anvÀnda oss av kvalitativa intervjuer, vilka genomfördes pÄ en skola i VÀstra Götalands lÀn med sex elever frÄn Ärskurs fyra.