Syfte: Att kartla?gga likheter och skillnader i a?tga?rder och hja?lpmedel mot dehydrering hos a?ldre i teori och praktik.Metod: Initialt utfo?rdes litteraturstudier via universitetsbibliotekets so?ktja?nst OneSearch. Tre intervjuer utfo?rdes pa? undersko?terskor pa? gruppboende, demensboende och hemtja?nst. Dessa erbjuder en inblick i den praktiska verksamheten.Resultat: Fo?ljande faktorer av betydelse fo?r att fo?rebygga eller motverka dehydrering identifierades samsta?mmigt i litteratur och vid intervjuer: (1) kunskap om den a?ldre via dokumentation, (2) anpassning av tillva?gaga?ngssa?tt vid servering av dryck efter den a?ldres preferenser och tillsta?nd, (3) hemtrevlig miljo? med sociala interaktioner, (4) bedo?mning av va?tskeintag, va?skebalans och riskfaktorer via uppma?rksamhet, va?tskeregistrering och med hja?lp av flera andra yrkesgrupper samt med ha?nsyn till den a?ldres historik, (5) pa?minnelser (sa?rskilt vid demens) och en stor ma?ngd la?ttabsorberade drycker som intas succesivt vid diarre? och kra?kningar, (6) la?ttanva?nda och specialutformade hja?lpmedel.

I uppsatsen underso?ker jag hur huvudkarakta?ren Mimmi, under va?gen att etablera sig som fo?rfattare och i mo?tet med Hugo, so?ker na? balans mellan intellekt och kropp. Utifra?n Julia Kristevas teori om abjektionen utforskar jag pa? vilka sa?tt Mimmi fo?rha?ller sig ambivalent till viljan att vara a? ena sidan innesluten, a? andra sidan avgra?nsad, och hur i sin tur synen pa? kroppen, dess samverkan med sja?len samt synen pa? andra kroppar pra?glas av bega?r och a?ckel. Som metodisk spra?ngbra?da anva?nder jag paradoxen utifra?n Kristina Fjelkestams definition.

Syftet med denna studie a?r att observera tva? olika stylistla?rares arbete under na?gra lektioner. Hur arbetar de med; ma?l, process, a?terkoppling samt bedo?mning Hur ser fo?rutsa?ttningarna ut na?r det ga?ller det pedagogiska arbetet och har eleverna na?got inflytande? La?rarna arbetar pa? gymnasieskolans hantverksprogram, inriktning ha?r och makeup stylist.I min studie analyseras arbetet utifra?n tva? liknande lektionspass i hantverksteknik, a?rskurs tva? pa? olika gymnasieskolor, utifra?n teoretiska perspektiv inom estetisk verksamhet, kreativitet, bedo?mning samt nyckeltermer som de ?fyra f:en?; fakta, fo?rsta?else, fa?rdighet och fo?rtrogenhet.Uppsatsens resultat visar att det ba?de finns skillnader och likheter mellan la?rarnas arbetssa?tt, fo?rutsa?ttningar samt ga?llande elevinflytande. .

Fo?retag och organisationer anva?nder sig allt mer utav sociala medier i syftet att kommunicera med sin ta?nkta ma?lgrupp. Oavsett om fo?retag va?ljer att delta i diskussionerna eller ignorera samtalen online a?r det definitivt att konversationerna kommer att a?ga rum. Denna studie fokuserar pa? kommunikationen mellan anva?ndare och fem svenska TV-kanaler samt hur denna kommunikation kan fo?rba?ttras med hja?lp av sociala medier.

Syftet med vÄrt examensarbete Àr att undersöka barns matvanor, hur de anser att de mÄr och vad de har för kunskap om goda matvanor. Som metod har vi anvÀnt oss utav en enkÀtundersökning. Vi genomförde den i fem klasser i skolÄr 4 och 5, pÄ tvÄ skolor i SkÄne och deltagarantalet var 89 elever. Resultaten visar att de flesta av eleverna Àter frukost, skollunch och middag. Det visade sig finnas en skillnad mellan pojkars och flickors Àtande.

Problembakgrund: Företagens val av investmentbank Àr betydelsefull vid en börsintroduktion, för att kunna locka till sig investerare. DÀrför Àr det viktigt för investmentbankerna att bevara sitt anseende för att företagen ska vÀlja dem. Forskning inom investmentbankers anseende har börjat stagnera samtidigt som forskning inom anseende generellt har ökat. Tidigare forskning som har undersökt investmentbankernas anseende har mÀtt dess anseende ur ekonomiska mÄtt i form av eget kapital, totalt kapital samt Àven antal introduktioner, vilket sÄledes kan hÀrledas till investmentbankens storlek. Denna undersökning menar att det finns fler variabler som kan vara av intresse vid mÀtning av investmentbankers anseende, sÄ som ledning, styrelse, branschkunskap, Älder och tidigare prestationer borde kunna pÄverka dess anseende.Problemformulering: Vilka variabler finner institutionella investerarna som vÀsentliga nÀr de bedömer investmentbankernas anseende vid en börsintroduktion pÄ den svenska marknaden?Uppsatsens syfte: VÄrt syfte Àr att beskriva vilka variabler som institutionella investerare anser som viktiga hos investmentbankernas anseende.

I och med att bokföringslagen Àndrades kom alltfler ideella föreningar och stiftelser att omfattas av bokföringsskyldigheten. Lagen i sig har dock inte Àndrats eller anpassats för dessa typer av organisationer vars verksamhet pÄ mÄnga sÀtt skiljer sig frÄn vinstdrivande företag. Ideella organisationer, i synnerhet bistÄndsorganisationer som vÄr studie Àr inriktad pÄ, saknar ett vinstsyfte varpÄ begreppet resultat inte har nÄgon större betydelse. Egentligen visar denna typ av organisationer ett bÀttre resultat om resultatposten i resultatrÀkningen dvs. Ärets vinst, Àr negativ i motsats till ett vinstdrivande företag.

Syftet med arbetet a?r att underso?ka hur blivande instrumentalpedagoger i ho?gre musikutbildning beskriver sin fysiska ha?lsa ga?llande ergonomiska besva?r och har detta fa?tt na?gra konsekvenser fo?r studenten. Som bakgrund har jag anva?nt mig av litteratur som bero?r ergonomi ba?de i rollen som musik- och instrumentla?rare men a?ven andra jobb som inte a?r kopplade till musik. Som metod i studien valde jag att anva?nda en kvantitativ forskningsmetod.

Det Àr av intresse för alla organisationer att skapa en tillfredsstÀlld personalstyrka som Àr motiverad till att prestera bra pÄ arbetsplatsen och dÀrmed har arbetsmotivation. Dock krÀvs det en frisk personalstyrka som Àr vid hÀlsa och dÀrmed Àr nÀrvarande vid arbetsplatsen, för att organisationen ska kunna ta del av dessa prestationer. Det Àr dÀrför viktigt att finna faktorer som uppmuntrar personalen att prestera bra pÄ arbetet och samtidigt frÀmja vÀlmÄende. Den hÀr studien undersöker huruvida det föreligger ett samband mellan arbetsmotivation och hÀlsa bland sjukvÄrdspersonal. Resultatet bygger pÄ en enkÀt med fasta svarsalternativ, vilken delats ut till 218 respondenter bestÄende av undersköterskor och lÀkare vid Sahlgrenska Universitetssjukhus i Göteborg..

Enligt lagen om kommunal redovisning (1997:614) ska alla kommuner och landsting redovisa sina pensionsa?taganden enligt blandmodellen, vilket betyder att pensionsfo?rma?ner intja?nade fo?re 1998 redovisas som en ansvarsfo?rbindelse utanfo?r balansra?kningen. Detta sa?tt att redovisa har kritiserats och ansetts strida mot god redovisningssed. Tre landsting har valt att fra?nga? lagen och anva?nda sig av fullfonderingsmodellen, vilket inneba?r att hela pensionsskulden redovisas i balansra?kningen.Uppsatsens syfte a?r att underso?ka varfo?r vissa landsting va?ljer att fra?nga? ra?dande lagstiftning och regelverk ga?llande pensionsredovisningen.

I detta sja?lvsta?ndiga arbete utforskas en la?randeprocess i tonsa?ttningen av ett kortare musikaliskt verk fo?r sa?ng och piano, vilket beskrivs utifra?n ett designteoretiskt la?rande- perspektiv. Studien baseras pa? videoinspelade sja?lvobservationer som pa?ga?tt under 3 ma?naders tid. Analysen av la?randeprocessen sker med hja?lp av designteoretiska be- grepp som la?randets resurser och transformationscykler.

Syfte: Syftet med vÄr studie var att undersöka hur en institution pÄ en högskola pÄverkas av mÄl- och resultatstyrning och hur det upplevs ute pÄ institutionerna. Metod: Vi har genomfört personliga intervjuer med prefekter eller representanter för institutionerna vid BTH. Det som framkom i intervjuerna analyserade vi i relation till teorin och utifrÄn analysen drog vi slutsatser. Slutsats: Genom att styra högskolan pÄ detta sÀtt, med fokus pÄ ekonomi och prestationer, uppfattar vi en risk för att systemet pÄ sikt kan komma att sÀnka kvaliteten pÄ utbildningarna vid BTH. Trots denna fara upplevs mÄl- och resultatstyrning av institutionerna som positiv..

VÄrt syfte med studien var att undersöka vad medarbetare i offentlig verksamhet, i vÄrt fall enpolismyndighet, anser vara viktiga kompetenser att ta hÀnsyn till vid en individuelllönesÀttning. Syftet har ocksÄ varit att undersöka vad medarbetarna upplever som rÀttvis lön samt att analysera deras upplevelser och attityder kring individuell lön ur ettorganisationskulturperspektiv.VÄr undersökning har gjorts genom att intervjua tolv medarbetare inom polismyndigheten iVÀstra Götaland. Vi har intervjuat medarbetare i tre olika funktioner för att fÄ ett sÄ brettspektrum av Äsikter som möjligt. Dessa tre funktioner har varit poliser i yttre tjÀnst, utredareoch chefer. Empirin har vi analyserat efter teorier om kompetens, rÀttvisa och organisationskultur.Resultatet av undersökningen visar att de kompetenser som anses viktiga att ta hÀnsyn till vid individuell lönesÀttning Àr arbetskrav, prestationer och personliga egenskaper.

Flera företag har anvÀnt sig av paralleller till idrotten för att motivering sina anstÀllda, vilket inte Àr överraskande dÄ passionen och drivkraften att uppnÄ sina mÄl Àr stark hos idrottare. Uppsatsen Àmnar dÀrför undersöka om det finns likheter hos sÀljare pÄ medieföretag och brottare i en idrottsförening. Dessa organisationer valdes eftersom det ansÄgs föreligga likheter i deras sÀtt att arbeta och trÀna. För att i mesta möjliga mÄn fÄ del av respondenternas tankar kring vad som motiverar dem valdes semistrukturerade intervjuer som metod för insamlig av data. Data analyserades sedan utifrÄn Maslows behovshierarki samt Herzbergs tvÄfaktorteori..

Huvudsyftet med studien var att fÄ en förstÄelse för hur professionella rekryterare upplever kulturella skillnader bland de sökande vid multinationella rekryteringar. Vi ville undersöka om kulturella skillnader mellan kandidater upplevs leda till svÄrigheter nÀr det gÀller att bedöma kandidater pÄ ett likvÀrdigt sÀtt. Vidare ville vi ta reda pÄ om rekryterare vid samarbete med rekryterare av annan nationell bakgrund upplever kulturella skillnader gÀllande vilka kompetenser som vÀrderas hos kandidaten. Fokus i studien var tre steg i rekryteringsprocessen, nÀmligen framtagning av kravprofil, CV-granskning och intervjutillfÀllet.Tidigare forskning visar att det finns kulturella skillnader mellan lÀnder och att kulturen pÄverkar vad som betraktas som normalt beteende pÄ en arbetsplats. Forskning visar ocksÄ pÄ skillnader i rekryteringspraxis i olika lÀnder.