Under flera Ärs tid har den internationella undersökningen PISA visat att finska elever har bÀst resultat i naturvetenskap, matematik och lÀsförstÄelse. Dessa resultat gjorde att vi begav oss till Finland för att ta reda pÄ vilka faktorer som ligger bakom de finska elevernas goda prestationer i naturvetenskap. Med hjÀlp av lÀrarintervjuer, enkÀtstudier samt observationer ville vi fÄ svar pÄ vÄra frÄgor. Studien visar pÄ flera möjliga framgÄngsfaktorer bl.a. lÀrarutbildningens utformning, goda resurser samt lÀroplanens tydliga mÄlformuleringar..

Bakgrund: Ökad konkurrens och hĂ„rdare krav frĂ„n omvĂ€rlden medför att företag mĂ„ste hitta nya vĂ€gar för att överleva pĂ„ marknaden. Goda leverantörsrelationer Ă€r en möjlighet för företag att stĂ€rka sin position gentemot konkurrenter. Belöningar inom företag Ă€r vanligt förekommande för att motivera anstĂ€llda och i och med att vikten av goda leverantörsrelationer har ökat har belöningar Ă€ven blivit en möjlighet för företag uppmĂ€rksamma sina leverantörers prestationer. Syfte: Vi avser med denna uppsats att undersöka givarens avsikter med utmĂ€rkelsen ?Årets leverantör? och vilka konsekvenser utmĂ€rkelsen fĂ„r för mottagaren.

I allt fr?n kommuners styrande dokument till pedagogiska forum p? n?tet via kommersiella produkter och en uppsj? av studentuppsatser i universitetens databaser upplever vi att intresset f?r anv?ndning av Alternativ och kompletterande kommunikation, AKK, och d? fr?mst visuellt st?d, har ?kat markant de senaste ?ren. AKK har g?tt fr?n att vara ett kommunikations-verktyg fr?mst riktat till enskilda barn med funktionsvariationer till ett kommunikationsverktyg som numera anv?nds alltmer frekvent, som en del i den tydligg?rande l?rmilj?n, framf?r allt i f?rskolan. Samtidigt upplever vi att det saknas forskning om AKK inom det pedagogiska f?ltet och framf?r allt i relation till f?rskolan.

Syfte: Syftet med vÄr studie var att undersöka hur en institution pÄ en högskola pÄverkas av mÄl- och resultatstyrning och hur det upplevs ute pÄ institutionerna. Metod: Vi har genomfört personliga intervjuer med prefekter eller representanter för institutionerna vid BTH. Det som framkom i intervjuerna analyserade vi i relation till teorin och utifrÄn analysen drog vi slutsatser. Slutsats: Genom att styra högskolan pÄ detta sÀtt, med fokus pÄ ekonomi och prestationer, uppfattar vi en risk för att systemet pÄ sikt kan komma att sÀnka kvaliteten pÄ utbildningarna vid BTH. Trots denna fara upplevs mÄl- och resultatstyrning av institutionerna som positiv..

Den tekniska utvecklingen i samha?llet ga?r fortare och fortare frama?t. Idag a?r det inte ovanligt att mobiltelefonerna anva?nds fo?r att go?ra banka?renden, hantera e-post och vara aktiv pa? sociala medier. Tekniker och lo?sningar som utvecklas ska vara kostnadseffektiva och anva?ndarva?nliga, men a?r detta pa? bekostnad av informationssa?kerheten? Fra?gesta?llningar som har besvarat handlar om vilka sa?rbarheter i tekniken som angripare kan utnyttja fo?r att ta sig in i en telefon, hur det uppta?cks och vilka proaktiva a?tga?rder som kan implementeras.

VÄrt syfte med studien var att undersöka vad medarbetare i offentlig verksamhet, i vÄrt fall enpolismyndighet, anser vara viktiga kompetenser att ta hÀnsyn till vid en individuelllönesÀttning. Syftet har ocksÄ varit att undersöka vad medarbetarna upplever som rÀttvis lön samt att analysera deras upplevelser och attityder kring individuell lön ur ettorganisationskulturperspektiv.VÄr undersökning har gjorts genom att intervjua tolv medarbetare inom polismyndigheten iVÀstra Götaland. Vi har intervjuat medarbetare i tre olika funktioner för att fÄ ett sÄ brettspektrum av Äsikter som möjligt. Dessa tre funktioner har varit poliser i yttre tjÀnst, utredareoch chefer. Empirin har vi analyserat efter teorier om kompetens, rÀttvisa och organisationskultur.Resultatet av undersökningen visar att de kompetenser som anses viktiga att ta hÀnsyn till vid individuell lönesÀttning Àr arbetskrav, prestationer och personliga egenskaper.

Den hÀr uppsatsen syftade till att undersöka förutsÀttningar för ett ekonomiskt belöningssystem inom skolans vÀrld, eller mer specifikt inom en skola bedriven i form av kommunal intraprenad. En fallstudie gjordes inom LuleÄ Kommun dÀr ett antal nyckelpersoner intervjuades, bland annat rektorn för LuleÄ kommuns första skola som bedrivs som intraprenad och skolchefen i kommunen. Undersökningsmetoden var att betrakta som deduktiv, dÄ det empiriska materialet inhÀmtades med utgÄngspunkt i den teoretiska referensramen. Uppsatsen syfte bröts ned i tvÄ forskningsfrÄgor. Den första gÀllde huruvida prestationer inom skolan gick att mÀta och hur exakt de i sÄ fall gick att mÀta, vilket bÄda Àr grundförutsÀttningar för belöningssystem.

Grupper har blivit ett allt vanligare sÀtt för organisationer att arbeta. Gruppernas prestationer baseras pÄ medlemmarnas förmÄga att producera det som organisationen efterstrÀvar. Alla individer i gruppen Àr unika och bidrar till gruppens framgÄng genom sina egenskaper och sin kompetens. Trots det vida nyttjandet av grupper inom organisationer finns det i skrivande stund en kunskapslucka nÀr det kommer till kartlÀggning av relationen mellan personlighet, ledarskapsstil och ledande arbetsgrupper. Syftet med projektarbetet Àr att analysera diversitet inom en skogsindustriell ledningsgrupp med avseende pÄ djupgÄende faktorer.

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningarDenna studie syftar till att undersöka vilket syfte lÀrare i idrott och hÀlsa har med olika typer av feedback. Studien Àmnar Àven undersöka hur elever uppfattar att de pÄverkas av lÀrargiven feedback samt undersöka om de olika formerna av feedback tas emot olika beroende pÄ om eleven Àr kille eller tjej.Vilka intentioner har lÀrare med sin verbala feedback till elever?Vilka kÀnslor uppkommer hos elever vid olika typer av lÀrargiven feedback?Hur pÄverkas elevers engagemang vid olika typer av lÀrargiven feedback?Tas den lÀrargivna feedbacken emot olika beroende pÄ om eleven Àr tjej eller kille?MetodI studien anva?nds tvÄ metoder. Intervju anvÀnds för att besvara den fo?rsta fra?gesta?llningen medan enka?t anva?nds fo?r att besvara den andra, tredje och fja?rde fra?gesta?llningen.

Av 35 kap. 2 ? f?rsta stycket r?tteg?ngsbalken framg?r att det inte kr?vs bevis f?r omsta?ndigheter som a?r allma?nt veterliga. Med allma?nt veterliga omsta?ndigheter a?syftas notorisk kunskap, det vill s?ga fakta och erfarenhetssatser som ?r allm?nt k?nda.

Uppsatsen granskar om det finns specifika narrativa mo?nster fo?r hur antagonister do?r i samtida amerikansk film med den klassiska bera?ttarstilen eller den s.k. postklassiska bera?ttarstilen (dvs. Hollywoodfilm).

De senaste tv? ?ren har medf?rt betydande f?r?ndringar i den makroekonomiska milj?n, b?de globalt och i Sverige. En l?ng period av gynnsamma styrr?ntor gav f?rdelar ?t fastighetsbolag, men den ?kade inflationen under den senaste perioden har lett till markant h?jning av styrr?ntan. I en tid av ?kad f?rsiktighet fr?n banker vid utl?ning och h?g efterfr?gan p? kapital, har stora svenska fastighetsbolag v?nt sig till kreditmarknaden genom f?retagsobligationer.

Uppsatsens titel: Utformning av ett balanserat styrkort - En fallstudie pÄ Lindabs svenska filialerKurs: Examensarbete, Civilekonomexamen, Controller, 30hp (4FE03E)LÀrosÀte: Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet, VÀxjöFörfattare: Martin Andersson och Stefan KesakHandledare: Elin Funck Examinator: Lars-Göran AidemarkDatum: 2012-05-26Nyckelord: Balanserat styrkort, Benchmarking, PrestationsmÀtning, Strategi, FörsÀljning, Filialverksamhet Bakgrund: Lindab Àr en internationell ventilations- och byggkoncern som Àr uppdelad i de tre affÀrsomrÄdena Ventilation, Building Components och Building Systems. FörsÀljning och distribution av Lindabs produkter sker frÀmst via egna filialer. Studien fokuserar pÄ de svenska filialerna och utgÄr frÄn Lindabs önskemÄl om att fÄ hjÀlp med att förbÀttra sin prestationsmÀtning samt öka jÀmförbarheten mellan filialerna.Syfte: Uppsatsen syftar till att utforma ett balanserat styrkort för Lindabs försÀljnings- och distributionsfilialer i Sverige för att ge förutsÀttningar för en bÀttre kontroll och styrning av deras prestationer och öka jÀmförbarheten mellan filialerna.Metod: Vi har genomfört en fallstudie pÄ Lindabs svenska filialer med en abduktiv forskningsansats. Det empiriska materialet grundar sig pÄ intervjuer, filialbesök, samt externt och internt material.Resultat och slutsats: Vi har utformat ett balanserat styrkort som möjliggör bÀttre kontroll och styrning av filialernas prestationer genom att Lindabs vision och strategier har brutits ner i strategiskt viktiga mÄtt i de olika perspektiven. VÄrt styrkort skapar dessutom en balans mellan kortsiktiga och lÄngsiktiga mÄlsÀttningar, externa och interna prestations­perspektiv, finansiella och icke-finansiella mÄtt samt mellan utfallsmÄtt och drivande mÄtt.

Stora Enso Àr ett integrerat pappers-, paketerings- och skogsföretag som producerar finpapper, kartong samt trÀprodukter. Denna studie har genomförts pÄ uppdrag av Stora Enso och utvÀrderar samt utreder existerande korrelationer mellan olika kvalitetsparametrar samt upplevd bildkvalitet. Det Àr oklart vad som pÄverkar den upplevda bildkvaliteten i störst utstrÀckning och Stora Enso ville dÀrmed fÄ ökad kunskap angÄende vilka kvalitetsparametrar som resulterar i ett gott tryckresultat. I och med digitalpressarnas utveckling introduceras papperskvaliteter med varierande egenskaper pÄ marknaden och Stora Enso vill erhÄlla kunskap angÄende olika papperskvaliteters prestationer kvalitetsmÀssigt vid tryckning i olika tryckpressar. I denna studie baserades mÀtningarna och analyserna, tryck- och papperstekniska samt subjektiva, pÄ elva olika papperskvaliteter tryckta i tre tryckpressar, DC2060, iGen3 samt offset.

Problem: En företeelse som Àr kopplad till det nya informationssamhÀllet och som mÄnga tror kommer att bli Ànnu större framöver Àr kunskapsföretag. Arbetsuppgifterna inom denna nya bransch krÀver ofta högre kompetens och kreativitet Àn tidigare. MÄnga faktorer pÄverkar de anstÀlldas motivation, vilken om den förbÀttras kan bidra till ökad prestation inom företaget. Hur kan man hitta kritiska faktorer som mÀter prestationer? Kommer dessa att kunna mÀtas och vad Àr deras för- och nackdelar? Vilka olika medel kan det enskilda företaget anvÀnda för att belöna sina medarbetare? Kan man med hjÀlp av olika modeller och/eller teorier utforma ett belöningssystem som frÀmjar företagets lÄngsiktiga mÄl? Syfte: Vi vill börja med att utveckla en referensram kring motivations- och belöningssystem i kunskapsföretag som befinner sig i en tillvÀxtfas.