Sökresultat:
1016 Uppsatser om Tillfälligt skydd - Sida 38 av 68
PÄ grÀnsen mellan liv och död: journalister pÄ farligt uppdrag
Det Àr ingen överdrift att Reportrar utan grÀnser betraktar Mexiko som ett av vÀrldens farligaste lÀnder för journalister. Det finns ingen sÀkerhet. Av enkÀten framgÄr det att förtroendet för polisen Àr i princip obefintligt. MÄnga journalister har blivit hotade och kÀnner sig oroliga för sig sjÀlva och sina familjer. Ingen gÄr sÀker i stÀderna Tijuana och Juarez.
TrÀdplantering i stadsmiljö : exempel i Uppsala och Stockholm
Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur
olika potentiellt skadliga faktorer pÄverkar
nyetablerade stadstrÀd. För att göra detta
utvecklas en metod för inventering av trÀd och
stÄndort, som sedan appliceras pÄ ett urval pÄ 94
stadstrÀd fördelade pÄ 11 anlÀggningar i
Uppsala och Stockholm. Faktorerna som
framkom som resultatet av studien jÀmförs med
skadliga och gynnsamma faktorer enligt
uppgifter frÄn trÀdexperter och litteratur.
Uppsatsen inleds med en beskrivning av
stadstrÀds situation idag och historiskt, samt
nuvarande kunskapslÀge. DÀrefter följer ett
metodkapitel som beskriver metodutvecklingen.
Metoden bygger pÄ inventering och analys av
ett antal punkter. Exempelvis behandlas vilken
information stamomfÄng kan ge och hur det
inventerats under rubriken StamomfÄng.
Spyware - det dolda hotet
Under de senaste Ären har anvÀndandet av Internet ökat snabbt i vÀrlden och om man tittar pÄ hur stor andel av befolkningen som har tillgÄng till Internet i hemmet Àr Sverige ett av de ledande lÀnderna. Alla datorer med en uppkoppling till Internet kan bli smittade av spyware, men trots detta Àr inte mÄnga anvÀndare medvetna om riskerna som spyware innebÀr. Syftet med denna studie Àr att ge en bred bild av vad spyware Àr och vilka hot det innebÀr. Vidare vill vi undersöka hur medveten om dessa problem hemanvÀndaren Àr.För att uppnÄ syftet har vi anvÀnt en kvantitativ metod genom att skicka ut enkÀter till anvÀndare av PC-datorer i hemmet. Vi har ocksÄ anvÀnt en kvalitativ metod genom att studera litteratur och artiklar för att göra kopplingarna klarare.Spyware Àr program som övervakar en datoranvÀndares aktiviteter och fÄngar upp data om anvÀndaren som skickas till tredje part.
SEB och LÀnsförsÀkringars tolkningar av skyddet för investerare i MiFID
MiFID (Markets in Financial Instrument Directive) Àr ett EU-direktiv som trÀdde i kraft den 1 november 2007, vilket har för avsikt att avreglera och harmonisera finansmarknaderna i Europa samt ge investerare ett ökat skydd. MiFID har inneburit förÀndringar för vÀrdepappershanterande företag som exempelvis de svenska bankerna som handlar med vÀrdepapper och ger rÄd till kunder i samband med dessa affÀrer. Utredningens syfte Àr att undersöka hur LÀnsförsÀkringar och SEB har tolkat MiFID med avseende pÄ skyddet för privata investerare. För att uppfylla syftet har författarna gjort tvÄ intervjuer pÄ respektive bank. Den teoretiska referensram som anvÀnds Àr Regeringens proposition 2006/07:115 vilken ligger till grund för MiFID:s implementering i svensk lag.
Ett stÀrkt skydd för barn mot sexuella övergrepp ? Verklighet eller illusion? En undersökning om tillÀmpningen av 6 kap. 4 § och 6 kap. 5 § BrB
Uppsatsens Àr en undersökning av hur 6 kap. 4 § och 6 kap. 5 § BrB anvÀnds i praktiken i förhÄllande till de motsÀttningar som finns mellan motiven till lagstiftningen och NJA 2006 s. 79 del I och II samt vilka problem och risker som dessa motsÀttningar kan leda till. För detta ÀndamÄl har frÄgan om hur tillÀmpningen förhÄller sig dels till förarbetena och dels till NJA 2006 s.
Barn som bevittnat vÄld i hemmet : En studie ur kuratorers perspektiv
Syftet med denna studie Àr att undersöka hur skolkuratorer uppmÀrksammar barn som bevittnat vÄld i hemmet samt hur barnpsykiatrikuratorer uppfattar att barnen pÄverkas av detta. Vi har valt att anvÀnda en kvalitativ metod och samlat in material frÄn respondenterna genom semistrukturerade intervjuer. Enligt tidigare forskning kan barn pÄverkas negativt av att bevittna vÄld i hemmet, vilket visas genom inÄtagerande eller utÄtagerande beteende samt genom att barnet upplever somatiska besvÀr. Resultatet frÄn respondenterna överensstÀmmer till stor del med forskningen gÀllande hur barnen visar att de inte mÄr bra samt hur de kan pÄverkas bÄde kort- och lÄngsiktigt.Slutsatserna för denna studie Àr att barnen oftast uppmÀrksammas av skolkuratorer genom att en lÀrare eller skolsköterska gör dem medvetna om att ett barn har problem, samt att en empatisk kurator i en inbjudande miljö skapar trygghet för barnen. Det behövs dessutom mer resurser vid vidarehÀnvisning av barnen, för att de skall fÄ nödvÀndigt stöd och skydd.
Sjuksköterskans psykosociala arbetsmiljö - en fara för patientsÀkerheten?
Bakgrund: Sjuksköterskans yrke styrs bland annat av patientsÀkerhetslagen, i vilken patientens skydd mot vÄrdskada stÄr i fokus. Det förekommer trots det mÄnga vÄrdrelaterade skador som patienter blir lidande av. Psykisk belastning Àr en riskfaktor inom hÀlso- och sjukvÄrden. Den psykosociala miljön innefattar sociala eller psykologiska faktorer. Sjuksköterskans psykosociala arbetsmiljö upplevs ha blivit alltmer pÄfrestande och pÄverkas av flera faktorer.
SmarttelefonsÀkerhet : En analys av anvÀndares sÀkerhetsmedvetenhet
AnvÀndares sÀkerhetsmedvetande gÀllande smarttelefoner Àr ett högst relevant omrÄde att studera i takt med den ökade anvÀndningen, bÄde inom företag och privat. Enheten blir en central punkt för lagring av kÀnslig information, vilket gör den ÄtrÄvÀrd för angripare. I denna studie utförs en kvalitativ undersökning dÀr tidigare arbete samt sÀkerhetsrekommendationer anvÀnds som grund för att skapa en konceptuell modell av viktiga sÀkerhetsaspekter. I samband med en vedertagen motivationsteori formuleras intervjufrÄgor som stÀlls till respondenter utvalda efter ett urval baserat pÄ tvÄ kriterier; kön och Älder. Av studiens resultat kan det konstateras att potentiella risker, rörande motivation, fanns i deltagarnas sÀkerhetspraktiserande.
Integrering av cirkulationspump i slutvÀxel för CV90
Stridsfordon 90 Ă€r ett militĂ€rfordon som BAE Systems HĂ€gglunds i Ărnsköldsvik har utvecklat och startades att produceras Ă„r 1993. Fordonet vidareutvecklas och tillverkas Ă€n idag och pĂ„ grund av ökade krav pĂ„ skydd och eldkraft har fordonets tjĂ€nstevikt ökat kraftigt. FrĂ„n den första versionen av fordonet, Mark 1 (ca 23 ton) till senaste versionen Mark 3 (ca 35 ton). Den ökade vikten pĂ„verkar en rad av olika komponenter i fordonet och dess prestanda men det Ă€r framförallt drivlina och fjĂ€dringssystem som pĂ„verkas mest. Fordonet har i sin drivlina slutvĂ€xlar som vĂ€xlar ned rotationshastigheten frĂ„n motorns transmission och överför pĂ„ sĂ„ vis ett ökat drivmoment ut till drivhjul och band.
Om kvinnors utsatthet i polisutredningar gÀllande hedersrelaterat vÄld : En kvalitativ studie om kvinnors utsatthet utifrÄn det hedersrelaterade vÄldet och deltagandet i polisutredning: kvinnors erfarenheter baserat pÄ 13 polisutredningar
Hedersrelaterat vÄld Àr ett samhÀllsproblem i Sverige. Kvinnor som utsÀtts för hedersrelaterat vÄld Àr vÀldigt utsatta och saknar ofta nÄgon nÀrstÄende som hjÀlper eller stödjer dem. Att utsatta kvinnor fÄr stöd och skydd Àr essentiellt för en lyckad polisutredning. Syftet med denna studie Àr att studera hur kvinnors utsatthet beskrivs, utifrÄn det hedersrelaterade vÄldet och deras deltagande i polisutredningar gÀllande hedersrelaterat vÄld. Förhoppningen Àr att skapa ett hjÀlpande underlag, för socialtjÀnst och andra hjÀlpande instanser, nÀr dessa ska stötta kvinnor som deltar i polisutredning.
Konsumentskydd enligt KköpL 16 §: SÀljarens felansvar
I dagens samhÀlle Àr konsumenten en underlÀgsen part, detta dÄ nÀringsidkaren besitter mer kunskap, pengar och makt. Det som Àr det största problemet, i det flesta fall, Àr avsaknaden av kunskap hos konsumenten om vilka rÀttigheter denne faktiskt har. Denna uppsats har dÀrför för avsikt att utreda vad som gÀller för konsumenten nÀr ett köp inte blivit som denne tÀnk sig, samt att se pÄ sÀljarens möjligheter att komma undan sitt felansvar. I uppsatsen har Àven undersökts hur konsumentskyddet fungerar i praktiken och vilka möjligheterkonsumenten har till att fÄ hjÀlp och rÄd i dessa situationer. För att ta reda pÄ detta har en rÀttsdogmatisk metod anvÀnts, vidare har Àven AllmÀnna ReklamationsnÀmndens beslut studerats i brist pÄ rÀttsfall frÄn domstolar.
SĂ€nkning av aktiekapitalet: vad blir effekten
Syftet med denna uppsats har varit att se över konsekvenserna av det nya förslaget som lagts fram gÀllande en sÀnkning av minimikapitalet. Kravet pÄ minimikapital gÀller för Sveriges mest förekommande associationsform, nÀmligen aktiebolag. KÀnnetecknet för den hÀr associationsformen Àr dels att aktieÀgarna Àr fri frÄn personligt betalningsansvar och dels att det finns ett krav pÄ ett lÀgsta startkapital, för privata aktiebolag ligger det för nÀrvarande pÄ 100 000 kr. Regeringen har nu kommit med ett förslag pÄ att minska aktiekapitalet i privata aktiebolag i syfte att underlÀtta för nybildandet av smÄföretagandet. DÀrför har uppsatsens vikt legat pÄ privata aktiebolag.
ByggfelsförsĂ€kringen : ĂndamĂ„l och Ă€ndamĂ„lsenlighet?
Vid nybyggnation av bostadshus och vid vissa bygglovspliktiga Àndringsarbeten föreligger ett lagstadgat krav att byggfelsförsÀkring skall tecknas. FörsÀkringen omfattar kostnader för att avhjÀlpa fel som uppkommit under byggtiden och syftar till att snabbt avhjÀlpa fel och brister utan lÄngvariga tvister om vem som skall ta pÄ sig kostnaden för att undanröja bristerna - en god tanke som dessvÀrre verkar fungera sÀmre i verkligheten. Lagen innehÄller nÀmligen flertalet bestÀmmelser om tillÄtna ansvarsbegrÀnsningar vilket lett till att det vid flera situationer inte föreligger nÄgon rÀtt till ersÀttning trots att det Àr rimligt att anta att skadorna skall tÀckas av försÀkringen.Denna uppsats syftar dÀrmed till att beskriva, belysa och analysera byggfelsförsÀkringens tillÀmpning för att pÄ sÄ sÀtt komma fram till om syftet med lagen verkligen upprÀtthÄlls sÄ som lagen Àr utformad idag eller om lagen borde Àndras och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt den borde förÀndras.Efter att ha studerat gÀllande rÀtt och föreliggande försÀkringsvillkor har jag funnit att byggfelsförsÀkringens tillÀmpningsomrÄde Àr vÀldigt snÀvt och dÀrmed borde utvidgas för att lagen skall vara helt ÀndamÄlsenlig. Jag anser sÄledes att utvecklingsfel borde omfattas av försÀkringens tillÀmpningsomrÄde för att byggherren skall erhÄlla ett fullgott skydd för byggfel. Jag Àr Àven av den uppfattningen att konsumenter som vÀljer att sjÀlva uppföra sitt hus utan olÀgenheter kan uteslutas frÄn försÀkringsobligatoriet dÄ försÀkringen medför minimal nytta för dessa..
"Jag Àr en mental naturkatastrof" : - En litteraturstudie om att uppleva schizofrena symtom
Bakgrund: Schizofreni förekommer i hela vÀrlden, i alla kulturer och bland alla folkslag.Cirka en procent av alla mÀnniskor lider av schizofreni. Sjukdomen Àr ofta förenad med olikaproblem sÄ som ekonomi, sociala relationer och jobb.Syftet: Syftet med studien var att beskriva hur personer som lider av schizofreni upplever sinasymtom. Hur mÀnniskor med schizofreni upplever sina symtom och hur symtomen pÄverkarderas livsvÀrld.Metod: Metoden var en kvalitativ litteraturstudie dÀr fyra sjÀlvbiografier lÀstes ochanalyserades.Resultat: De fem huvudkategorierna som framkom i studien var: kÀnsla att behöva skydda sigoch/eller andra, kÀnsla av att leva i overklighet, kÀnsla av hjÀlplöshet och undergivenhet,kÀnsla av skuld och/eller skam och kÀnsla av trygghet.Resultatet av studien visade hur komplex denna sjukdom Àr. Personer som lider av schizofreniupplever sig oftast oförstÄdda, förbisedda som mÀnniskor och att de inte ges möjlighet till attdelta i gemenskap, dÄ det av resultatet framgÄr att de bÄde drar sig undan sjÀlva och derastidigare vÀnner tar avstÄnd viket leder till isolering och utanförskap.Slutsats: Schizofrena symtom upplevdes pÄ mÄnga olika sÀtt och symtomen hade storpÄverkan pÄ det dagliga livet. Symtomen blev de sjuka personernas verklighet och deraslivsvÀrld.
Riktade kontantemissioner i privata aktiebolag
KlÀdkoder förekommer pÄ mÄnga olika typer av företag och pÄverkar ett stort antal arbetstagare. Vissa har sin grund i lagstiftning, andra i avtal, personalpolicies eller liknande. RÀttsomrÄdet rörande klÀdkoder Àr dock relativt oklart och det finns en brist pÄ relevanta, aktuella rÀttsfall. De regler som har faktisk effekt verkar mer bygga pÄ rÀttsprinciper och sedvana Àn pÄ uttrycklig lagtext. Syftet med denna uppsats Àr att söka utreda detta rÀttslÀge för att utröna vad arbetsgivaren har för möjligheter att genomdriva och upprÀtthÄlla en klÀdkod samt att undersöka arbetstagarens rÀttigheter.