Sökresultat:
1016 Uppsatser om Tillfälligt skydd - Sida 39 av 68
Barns behov av pappa och av skydd frÄn vÄld : Diskurser inom verksamheterna Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) och kvinnojourer i form av skyddade boenden
This qualitative study aimed to examine which discourses can be found within the Child and Adolescent Psychiatry (BUP) and women?s shelters against domestic violence, concerning children that have experienced violence within the family, from two perspectives: the child?s need of father and of protection from violence. The study also aimed to examine which discourses can be found within the organisations concerning children?s well-being, how they define their mission concerning domestic violence and how this can affect the practical work with children that have experienced violence and their parents. The questions that the study aimed to answer were which discourses can be distinguished within BUP and the women?s shelters against domestic violence and how they can affect the different agencies? view of the child?s need and well-being.
Undersökning av olika rostskydd hos armering och ingjutningsgods
Betongkonstruktioner behöver vara armerade för att klara de belastningar som de utsÀtts för. Speciellt om de Àr exponerade i vÀldig korrosivaggressiv miljö kan komplikationer som sprickbildning i betong och rostning av armering ske. För att undvika att detta sker krÀvs ett tjockt tÀckskikt av en mycket god betongstandard. Det Àr inte alltid möjligt eftersom det ofta krÀvs att konstruktionerna Àr tunna och dÄ rÀcker inte det minskade tÀckskiktet som skydd. Armeringen mÄste dÄ skyddas mot rost pÄ andra sÀtt.
Anpassning av befintlig bebyggelse samt omrÄden i planeringsstadiet med hÀnsyn till höjda vattennivÄer : metoder för skydd med Gullbergsvass och Norra Masthugget som exempel
MÄnga klimatforskare i vÀrlden Àr överens om att en klimatförÀndring Àr pÄ vÀg. I Sverige kan vi vÀnta oss ett varmare och mer nederbördsrikt klimat. Det varmare klimatet medför bland annat att havs- och landisar smÀlter vilket bidrar till att havsnivÄn höjs. Exempel pÄ konsekvenser av det förÀndrade klimatet Àr översvÀmning och erosion. I framtiden anses effekterna intrÀffa allt oftare framförallt i kustomrÄden.
Civilt skydd vid upprorsbekÀmpning
Counterinsurgency (COIN) has made a comeback during the early 21-century since the majority of western countries have been involved in peace enforcement in the middle-east. Since its comeback the concept of COIN have been wildly debated but also undergone some chances since its early days, today the majority of COIN theories claims that the local population is the key to winning a COIN campaign. If you gain their trust the insurgency will lose their support and recruiting base, this is the reason why collateral damage resulting in in civilian deaths are contra-productive, it creates more insurgents. This is the incitement to further examine how civilian deaths occur and can be avoided during COIN campaigns. This essay studies the American COIN campaign in Iraq between 2004 and 2009 and aims to investigate whether there is a trilemma-like relationship between the key goals of COIN: protecting civilians, protecting one?s own forces and neutralizing the enemy.
UtvÀrdering av utbildningen Kommunbaserat sÀkerhetsarbete : Evaluation of the course in municipal risk management, Safe Community
Nyckelord:Riskhantering, samhĂ€llssĂ€kerhetLag om skydd mot olyckorSĂ€ker och trygg kommunUtvĂ€rderingIntervjumetodHĂ€lsofrĂ€mjande vs skadepreventionStyrkor hos utbildningen Kommunbaserat sĂ€kerhetsarbeteVi kan Ă€ndĂ„ vara sĂ€kra pĂ„ vĂ„r sak nĂ€r vi drar slutsatsen att i det stora hela har det uppfattats som en bra utbildning med stora kvalitĂ©er. Med en blick framĂ„t tror vi att den hĂ€r typen av utbildning kommer att ges fortsĂ€ttningsvis och att den kommer att utvecklas i takt med nya erfarenheter och Ă€ndringar i lagstiftning och samhĂ€llsstruktur. Om man ska lyfta fram den frĂ€msta styrkan i utbildningen, Ă€r det möjligheten att kunna pĂ„verka innehĂ„llet nĂ€r det gĂ€ller valet av studieobjekt i projektarbetet. Ăven enkelheten och den basala nivĂ„n i metoderna har framtrĂ€tt som ett ?vinnande koncept? av den anledningen att det har gĂ„tt att direkt implementera och anpassa metodiken ute i verksamheterna.FörvĂ€ntningarna pĂ„ utbildningens anvĂ€ndbarhet motsvarades för att man fick metoder och systematiska verktyg att börja jobba med.
Missaktning i Guds namn. En undersökning av HD: s tillÀmpning av Europakonventionen pÄ 16:8 BRB
2003 Àndrades bestÀmmelsen om hets mot folkgrupp i 16 kapitlet 8 § brottsbalken sÄ att Àven hets mot homosexuella blev straffbart. Det skulle i fortsÀttningen vara brottsligt att hota eller uttrycka missaktning för homosexuella i ett uttalande eller meddelande som sprids. I förarbetena till lagÀndringen förklarades att samma principiella avvÀgningar skulle göras vid bedömningen av hets mot homosexuella som vid hets mot andra grupper. Under lagstiftningsÀrendets beredning restes frÄgan om hur kriminaliseringen skulle komma att pÄverka till exempel predikningar om homosexualitet utifrÄn Bibeln. I förarbetena framhölls bland annat att det inte skulle vara tillÄtet att anvÀnda Bibeln för att hota eller uttrycka missaktning för homosexuella som grupp, men att det Àven i fortsÀttningen skulle vara tillÄtet att citera och diskutera religiösa urkunder och uppmana Ähörarna att följa urkundernas inriktning.I NJA 2005 s.
?Sist in ? först ut? Om huvudprincipens effekter för utsatta arbetstagargrupper
Vid uppsÀgningar pÄ grund av arbetsbrist ska arbetsgivaren enligt huvudregeln i 22 § 4 st LAS upprÀtta en turordningslista efter anstÀllningstid för berörda arbetstagare. PÄ listan ges arbetstagare med lÄng anstÀllning företrÀde till fortsatt anstÀllning framför arbetstagare med kortare anstÀllningstid. Detta har pÄverkat olika grupper av arbetstagare pÄ olika sÀtt. I uppsatsen behandlas invandrare, kvinnor samt arbetstagare som rÀknar med att erhÄlla ett skydd av huvudprincipen. Den sista gruppen utgörs frÀmst av Àldre arbetstagare med lÄng anstÀllningstid.
"Sist in - först ut" Om huvudprincipens effekter för utsatta arbetstagargrupper
Vid uppsÀgningar pÄ grund av arbetsbrist ska arbetsgivaren enligt huvudregeln i 22 § 4 st LAS upprÀtta en turordningslista efter anstÀllningstid för berörda arbetstagare. PÄ listan ges arbetstagare med lÄng anstÀllning företrÀde till fortsatt anstÀllning framför arbetstagare med kortare anstÀllningstid. Detta har pÄverkat olika grupper av arbetstagare pÄ olika sÀtt. I uppsatsen behandlas invandrare, kvinnor samt arbetstagare som rÀknar med att erhÄlla ett skydd av huvudprincipen. Den sista gruppen utgörs frÀmst av Àldre arbetstagare med lÄng anstÀllningstid.
Lagstiftningen om sexuella övergrepp pÄ barn : Uppfyller den senaste lagstiftningen sina syften?
Vid en tillbakablick, visas det tydliga förÀndringar i svensk lagstiftning om sexualbrott mot barn. Det förekom till exempel lÀnge att Àven barnen kunde straffas med döden om det blivit utsatt för vÄldtÀkt. En stor del i lagÀndringarna Àr just Àndringar i samhÀllsvÀrderingarna som ligger till grund för det vi tror pÄ. Just dessa vÀrderingar Àr grunden till att Sverige ratificerade barnkonventionen 1990. Detta undertecknande medförde i sin tur att Sverige mÄste anpassa sina lagar, till det som föreskrivs i barnkonventionens artiklar för att öka skyddet för barn, samt för att harmonisera med konventionen i sin lagstiftning.
DatasÀkerhet för hemdatorer. BrandvÀggar för privatpersoner.
I arbetet med denna uppsats, har vi undersökt om brandvÀggar hÄller vad de
lovar och om de i sÄ fall ger full datasÀkerhet. VÄrt syfte Àr att, ur
hemmaanvÀndarens perspektiv undersöka vad datasÀkerhet innebÀr, hur hotbilden
vid Internet-anvÀndning i hemmet ser ut och vad personliga brandvÀggar kan
erbjuda för skydd. För att ta reda pÄ detta gjorde vi följande
frÄgestÀllningar:
Vad Àr/innebÀr datasÀkerhet?
Vad skyddar en brandvÀgg mot?
Vad skyddar brandvÀggen inte mot?
För att besvara vÄra frÄgor har vi anvÀnt oss av tre metoder; litteraturstudie,
test av tre stycken brandvÀggar och intervjuer med tvÄ personer med kunskaper
inom datasÀkerhet.
Vi har med hjÀlp av metoderna kommit fram till att beroende pÄ att en av de tre
undersökta brandvÀggarna slÀppte igenom en trojan, trots att denna brandvÀgg
sade sig stoppa sÄdana, sÄ hÄller inte alla brandvÀggar vad de lovar. PÄ grund
av mÄnga anvÀndares omedvetenhet om farorna eller brist pÄ insikt om sin egen
utsatthet men Àven pÄ grund av att hotbilden Àr sÄ förÀnderlig, Àr det svÄrt,
för att inte sÀga omöjligt att uppnÄ full datasÀkerhet.
Revisionens krav pÄ informationssÀkerhet
Information Àr en tillgÄng som liksom andra viktiga tillgÄngar har ett vÀrde fören organisation och dÀrmed mÄste fÄ ett lÀmpligt skydd. MÄlet medinformationssÀkerhet Àr sÄledes att skydda informationen mot olika hot. Det Àrviktigt för flera olika intressenter att den information företag delger Àr trovÀrdigoch rÀttvisande, nÄgot som en revisor har till uppgift att sÀkerstÀlla. Att granskadatorprogram Àr en av de svÄraste uppgifterna som finns för en revisor.Antalet komplexa system ökar stÀndigt och dÀrför behövs ofta experthjÀlp iform av IT-revisorer.Syftet med uppsatsen Àr att beskriva vilka krav som idag stÀlls pÄ företagsinformationssÀkerhet, sett ur revisionssynpunkt och hur de hÀr kraven harförÀndrats över tiden. Syftet har Àven varit att beskriva vad som innefattas ibegreppet och att beskriva den process som sker dÄ en revisor granskar företagoch dess informationssystem.
Hur hanterar revisorn tidsaspekten pÄ sin anmÀlningsplikt?
Regeringen ansÄg i mitten av nittiotalet att reglerna kring revisorns agerandevid misstanke om brott inte utgjorde tillrÀckligt skydd för bolaget och dessintressenter. Regeringen framförde dÀrför vÄren 1998 propositionen SFS1998:760, som innehöll förslag till Àndringar i aktiebolagslagens (2005:551)bestÀmmelser om styrelse, bolagsstÀmma, revision samt skadestÄndsansvar.De nya bestÀmmelserna kring revisionen innebÀr att revisorn föreskrevs enskyldighet att vidta ÄtgÀrder vid misstanke om brott i bolaget, vilket kom attkallas anmÀlningsplikten.Syftet Àr att beskriva hur revisorn hanterar sitt ansvar och sin skyldighet isamband med bokföringsbrott. Vidare vill vi beskriva nÀr revisorn anser attanmÀlan om brottsmisstanke skall göras samt beskriva hur revisornsanmÀlningsplikt kan pÄverka ekobrottsbekÀmpningen.I uppsatsen anvÀnds kvalitativ metod för att besvara vÄra frÄgestÀllningar,som Àr: nÀr anser revisorn att bokföringsbrott Àr ett brott att anmÀla ochvilken roll har revisorns anmÀlningsplikt i arbetet mot ekonomiska brott? Föratt besvara frÄgorna intervjuade vi tvÄ revisorer och en Äklagare pÄekobrottsmyndigheten.Det empiriska materialet jÀmfördes sedan med vÄr teoretiska referensramoch de slutsatser vi kom fram till Àr att lagstiftaren och revisorerna hardelade uppfattningar om nÀr en anmÀlan skall ske. Revisorerna vill undvikaatt göra en för tidig anmÀlan dÄ de ser en stor skaderisk i det.
Banbrytare : En kvantitativ undersökning bland deltagare i affÀrsplanstÀvlingen Venture Cup/Idéjakten 2005/2006
Bakgrund: Enligt lagen om skydd mot olyckor (SFS 2003:778) skall en olycksundersökning genomföras vid alla olyckor i skÀlig omfattning i syfte att finna orsak, hÀndelseförlopp och utvÀrdering av rÀddningsinsatsen (SFS 2003:778, kap3, 10§). Bland genomförda olycksundersökningar i Sveriges kommuner har Statens RÀddningsverk identifierat en stor inbördes variation gÀllande innehÄllet i utredningarna och brister vid vidarebefordring till myndigheten för statistisk analys. Uppsatsen Àr dÀrför ett led i myndighetens utveckling av stödet för datainsamlingen vid kommunala olycksundersökningar i syfte att förbÀttra förutsÀttningarna för goda lÀrdomar vid olyckor.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr tvÄdelat. Att först analysera vilka erfarenheter som samlas in av de kommunala olycksutredarna och dÀrefter verifiera resultaten utifrÄn tidigare forskningsresultat.Metod och material: Med metoden kvalitativ innehÄllsanalys har ett urval av kommunala olycksundersökningar analyserats (n=21), dÀr insamlade erfarenheter har kategoriserats i ett antal gemensamma teman. Underlaget (n=68) Àr hÀmtat frÄn Statens RÀddningsverk och bestod av alla vidarebefordrade kommunala olycksundersökningar mellan 2005 till och med april 2007 fördelade över 8 klassifikationer.Resultatdiskussion: UtifrÄn tidigare forskningsresultat har sedermera resultaten verifierats.
RelÀskydd för transformatorer : Funktioneroch Skyddsfilosofier
Skyddsfilosofierna gÀllande relÀskyddsinstÀllningar har varit densamma genom Ären. En god avvÀgning mellan tillförlitlighet, selektivitet, enkelhet, hastighet och ekonomi krÀvs. Hur det görs Àr ofta ganska individuellt och skyddsfilosofier kan skilja en del mellan olika ingenjörer och dÀrför finns inget exakt svar pÄ hur den optimala lösningen för ett specifikt relÀskyddssystem ska se ut. NÀrmare undersökningar pÄ funktioner och jÀmförelser har gjorts mellan det elektromekaniska överströmsskyddet RRMJ 4 och det nya numeriska skyddet            ABB REF 615. De bÄda differentialskydden, det statiska RYDSA 20 och det numeriska SPAD 346 har ocksÄ undersökts och jÀmförts.Arbetet har visat att de elektromekaniska och statiska relÀskydden var enkla i sitt utförande och pÄlitliga. De Àldre skydd som testades fungerade fortfarande bra efter  30-40 Är i drift.  Som vÀntat sÄ var REF 615 betydligt snabbare Àn dess Àldre motsvarighet RRMJ 4.
Ăr slöjan ett tecken för kvinnoförtryck?: Religionsfrihet ur ett rĂ€ttsligt perspektiv
Den hÀr uppsatsen har behandlat religionsfrihet utifrÄn Regeringsformen (1974:152) 2 kap, och den Europeiska konventionen om skydd för de mÀnskliga rÀttigheterna och de grundlÀggande friheterna (EKMR) artikel 9(1-2). Religionsfriheten definieras enligt EKMR artikel 9 som en frihet att fÄ att ?utöva sin religion eller tro genom gudstjÀnst, undervisning, andaktsutövningar och iakttagande av religiösa sedvÀnjor?Religion och religionsutövning Àr mycket mer begrÀnsad Àn vad lagtexterna kan ge uttryck för. Vissa religiösa tecken som kan anses som sjÀlvklara rÀttigheter, som exempelvis slöjan och korset Àr inte alls garanterade skyddet enligt EKMR Artikel 9, tvÀrtom Àr det Àven fritt för staterna att begrÀnsa och förbjuda dessa. Syftet med uppsatsen har varit att klargöra för lagens syn pÄ den muslimska slöjan angÄende religionsfrihet samt att reda ut eventuella missförhÄllanden om den.BÀrandet av slöja Àr en form av religionsutövning.