Trädplantering i stadsmiljö
exempel i Uppsala och Stockholm
SkottlängdHöjdStamomfångStadsträdStåndortPlanteringPlaneringSkelettjordInventeringInventeringsmetodStructural soil
Syftet med denna uppsats är att undersöka hur
olika potentiellt skadliga faktorer påverkar
nyetablerade stadsträd. För att göra detta
utvecklas en metod för inventering av träd och
ståndort, som sedan appliceras på ett urval på 94
stadsträd fördelade på 11 anläggningar i
Uppsala och Stockholm. Faktorerna som
framkom som resultatet av studien jämförs med
skadliga och gynnsamma faktorer enligt
uppgifter från trädexperter och litteratur.
Uppsatsen inleds med en beskrivning av
stadsträds situation idag och historiskt, samt
nuvarande kunskapsläge. Därefter följer ett
metodkapitel som beskriver metodutvecklingen.
Metoden bygger på inventering och analys av
ett antal punkter. Exempelvis behandlas vilken
information stamomfång kan ge och hur det
inventerats under rubriken Stamomfång. Sedan
följer studien som utfördes med hjälp av
metoden. Träden som undersökts är stadsträd
planterade år 2001-2005 på ett sådant sätt att de
kan förväntas ha möjlighet att etableras och
utvecklas.
Resultatet pekar på att planering är viktig för att
ge träden tid att utvecklas. Anläggningens
utförande påverkar trädens vitalitet och övriga
tillstånd. Faktorer som påverkar är tillgång till
vatten och växtnäring. För att säkerställa detta
måste trädens rötter kunna växa, vilket kräver
genomsläpplig växtbädd med gasutbyte. Skydd
mot skador krävs eftersom många typer av
skador uppstår i stadsmiljö.