Sökresultat:
300 Uppsatser om Tillfälliga utställningar - Sida 4 av 20
Kan intag av brunalger s?nka LDL-kolesterolet? En systematisk ?versiktsartikel om brunalgers effekt p? LDL-kolesterol hos vuxna med dyslipidemi
Syfte:
Syftet med den systematiska ?versiktsartikeln var att unders?ka det vetenskapliga underlaget kring huruvida ett intag av brunalger kan p?verka LDL-kolesterol hos vuxna med dyslipidemi
Metod:
Litteraturinsamlingen gjordes genom s?kningar i databaserna Scopus och PubMed fram till den 23 januari 2023. S?kningarna gjordes i block om tre d?r s?kblock ett riktade sig mot alger, s?kblock tv? mot dyslipidemi och s?kblock tre mot RCT. Inkluderade s?kord var bland andra ?seaweed?, ?dyslipidemi? och ?RCT? Endast RCT med interventioner p? minst ?tta veckor inkluderades.
Hur p?verkar flavonoidintag totalmortalitet vid cancer? En systematisk litteratur?versikt
Syfte: Syftet med denna litteratur?versikt ?r att unders?ka det vetenskapliga underlaget f?r huruvida totalt flavonoidintag fr?n kosten p?verkar totalmortalitet bland vuxna med diagnostiserad cancer vid baslinje.
Metod: Denna systematiska litteratur?versikt analyserar prospektiva kohortstudier som unders?ker sambandet mellan flavonoidintag och totalmortalitet. De s?kord som anv?ndes var "flavonoid intake", "flavanol intake", "cancer mortality" och "cancer survival". Det genomf?rdes en systematisk litteraturs?kning i databaserna PubMed och Scopus, f?ljt av en dataextration.
B?r gravida och ammande ta jodtillskott? En systematisk ?versikt om jodtillskotts p?verkan p? barns kognitiva utveckling
Syfte: Syftet med denna systematiska ?versikt ?r att unders?ka evidensen f?r om jodtillskott under graviditet eller amning, hos personer utan allvarlig jodbrist, p?verkar barnets kognitiva utveckling.
Metod: Litteraturs?kningen utf?rdes i databaserna Scopus och PubMed den 21 mars 2023. S?korden delades in i fyra block utifr?n valt PICO. Populationen var barn 0?7 ?r, interventionen var jodtillskott under graviditet eller amning, kontrollen var inget jodtillskott/placebo under graviditet eller amning, och utfallet var resultat p? kognitionstesterna Bayley-III eller WPPSI-III.
Inklusionskriterierna var att studierna skulle vara RCT:er och att jodtillskotten/placebo skulle vara i tablettform.
Kommunen, medborgaren och den smygande krisen - Samverkan mellan kommun och medborgare vid klimatrelaterade kriser
Syfte: Syftet med denna uppsats ?r att ?ka kunskapen om samverkan mellan kommuner och medborgare vid hanteringen av smygande kriser. Genom att unders?ka kommunala krishanterares f?rest?llningar och erfarenheter str?var studien efter att synligg?ra aspekter som fr?mjar och hindrar samverkansprocessen samt omfattningen av medborgarnas deltagande i den kommunal krishanteringen. Teori: Samverkans teori utg?r studiens teoretiska ramverk och anv?nds f?r att skapa f?rst?else f?r hur samverkan b?r definieras.
Civilsamh?llets medbest?mmande i stadsplanering ? en f?ruts?ttning f?r h?llbar tillv?xt enligt Agenda 2030
Syfte: Studiens syfte ?r att unders?ka huruvida civilsamh?llets medbest?mmande i stadsplanering sker p? kommunal niv? p? regelbunden och demokratisk grund, i enlighet med Agenda 2030. Teori: Id?n om ?wicked problems? (elaka/trassliga problem) av Horst Rittel och Melvin Webber (1973) anv?nds som teoretiskt ramverk f?r studien. Teorin f?ruts?tter bland annat att det inte finns n?gon gemensam syn p? problem som hanteras inom stadsplanering eftersom olika akt?rer ser p? deras komplexitet utifr?n sina
institutionella logiker och uppfattningar.
Kl?m, k?nn och f?rst? ? Upplevelsebaserat l?rande om frukt och gr?nsaker
Syfte: Syftet med denna studie ?r att utforska hur interaktivt och upplevelsebaserat l?rande om
kostr?d betr?ffande frukt och gr?nsaker upplevs och mottas av en grupp ungdomar.
Metod: Interventionen ?r formad med utg?ngspunkt i David Kolbs (1984) teori d?r l?rande ses
som en cyklisk process i fyra steg. Deltagarna som deltog var elever i ?rskurs 8 i ?ldrarna
14?15 ?r. Urvalet rekryterades genom ett bekv?mlighetsurval genom Universeum.
Uppsatsen ?r en kvalitativ studiedesign och datamaterialet samlades in vid ett tillf?lle i
form av en intervention genom semistrukturerade gruppintervjuer samt observationer.
Gruppintervjuerna spelades in och observationerna antecknades ner i ett
observationsschema.
Inkludering av kulturell m?ngfald i fritidshem: En studie om anv?ndningen av leksaker och b?cker
Denna studie har som syfte att unders?ka anv?ndningen av b?cker och leksaker i
fritidshemmet f?r att skapa en inkluderande l?rmilj? med fokus p? interkulturella relationer.
F?r att uppn? att svara p? det syftet har vi arbetat efter f?ljande fr?gest?llningar:
- P? vilket s?tt bidrar materialval s?som b?cker och leksaker till att fr?mja f?rst?else f?r
m?ngkulturalitet p? fritidshemmet?
- Hur arbetar l?rare p? fritidshemmet bland annat genom b?cker och leksaker
f?r att skapa en inkluderande l?rmilj??
F?r att besvara dessa fr?gest?llningar har vi bes?kt tre skolor i V?stra G?talands L?n d?r vi
gjort en inventering av material p? fritidshemmets verksamheter, intervjuat sex stycken
verksamma l?rare och sedan gjort en kvantitativ redovisning p? b?cker. F?r att analysera v?r
insamlade data har vi utg?tt fr?n tv? olika teorier; sociokulturella och interkulturella
perspektiven. I studien har vi kommit fram till tre huvudsakliga teman: 1.
P?verkan p? HbA1c av precision nutrition baserad p? CGM hos vuxna med prediabetes/diabetes typ 2 - En systematisk ?versiktsartikel
Syfte:
Denna systematiska ?versikt syftar till att unders?ka p?verkan av precision nutrition (PN) baserad p? kontinuerlig glukosm?tning (CGM) p? glykosylerat hemoglobin (HbA1c) hos individer med diabetes mellitus typ 2/prediabetes.
Metod:
Litteraturs?kningen genomf?rdes i slutet av januari 2025 i databaserna PubMed och Scopus. Den inkluderade populationen bestod av vuxna individer med/utan insulinbehandlad diabetes typ-2. Interventionen var kostbehandling baserad p? CGM-m?tningar med/utan andra biomark?rer.
Hur blir en valnöt en skalnöt : Språkliga processer i kreativt skrivande med ungdomar
I den ha?r vetenskapliga essa?n underso?ks starten av en skrivworkshop, i tva? ungdomsgrupper, som en ga?stande skrivpedagog och fo?rfattare leder pa? deras skola. Den inledande bera?ttelsen belyser fo?rfattarens skrivarbete och spra?kha?llningar. I tva? fo?ljande bera?ttelser, fra?n tva? workshopsituationer i tva? klasser, gestaltas hur olika ha?llningar till det skrivna och talade spra?ket konfronterar varandra.
Stereotyper PÃ¥ Stan : En kritisk diskursanalys av Dagens Nyheters bilaga PÃ¥ Stan
Denna kandidatuppsats underso?ker med en kvalitativ ansats hur stockholmare beskrivs i Dagens Nyheters kultur- och no?jesbilaga Pa? Stan. Uppsatsens syfte a?r fra?mst att underso?ka hur Pa? Stan anva?nder sig av stereotyper i sin journalistik men ocksa? att skapa fo?rsta?else fo?r varfo?r de anva?nds. De fra?gesta?llningar uppsatsen a?mnar svara pa? a?r vilka a?mnesomra?den Pa? Stan skriver om, hur stockholmare representeras, samt vilka stereotyper som anva?nds i representationen av dem.Fo?r att besvara fra?gesta?llningarna har Pa? Stans dominerande a?mnesomra?den mellan 1 januari och 31 maj 2012 kartlagts i en kvantitativ analys.
AVANCERAD HUDV?RD ? EN BARNLEK? En diskursanalys av hur barn skrivs fram och konstrueras i svensk nyhetsrapportering om avancerad hudv?rd
Syfte:
Med utg?ngspunkt i svensk nyhetsdebatt om barn och avancerad hudv?rd, syftar f?religgande uppsats till att synligg?ra och analysera hur barn (0?18 ?r) konstrueras diskursivt samt att unders?ka vem som tilldelas talutrymme i dessa diskussioner.
Teori:
Utifr?n ett diskursteoretiskt ramverk inspirerat av Foucault, bygger analysen p? utg?ngspunkten om spr?k som centralt och b?rare av diskursiva f?rest?llningar om hur n?got eller n?gon antas eller b?r vara. Det kombineras med barndomssociologiska teorier om barnsyn och att den r?dande synen p? barn ?r kontextuellt, kulturellt och historiskt betingad.
Metod:
Det empiriska materialet, best?ende av 19 nyhetsartiklar fr?n de svenska tidningarna Dagens Nyheter, Aftonbladet, Expressen, Svenska Dagbladet, G?teborgs-Posten, Svenska Dagbladet Junior och Kamratposten, har analyserats genom en kritisk inneh?llsanalys med en diskursanalytisk ansats inspirerad av Foucault f?r att synligg?ra diskursiva konstruktioner, diskurser samt de positioner och handlande som barn tillskrivs.
Resultat:
Av resultatet framg?r att barn konstrueras p? tre olika s?tt och att de olika konstruktionerna (o)m?jligg?r olika typer av handlande. Barn konstrueras genom spr?kliga mark?rer i artiklarna som konsumenter, som s?rbara och som kompetenta.
Vi kan inte blunda för öronen längre : En fallstudie om ljud som kommunikationsmedium i utställningen Drömmens syster
Ljudet a?r ett intressant kommunikationsmedium som utnyttjar varje individsegna erfarenheter och fo?resta?llningar da?r associationer fa?r stort utrymme. Mu-seer som idag kan va?lja fra?n ett stort urval av medier har mycket att vinna ge-nom att anva?nda sig av ljud - inte enbart fo?r att tekniken tilla?ter det.Den ha?r uppsatsen har fo?r avsikt att underso?ka ljudets mo?jligheter som kom-munikationsmedium i utsta?llningar. Syftet a?r att sprida ljus o?ver detta fo?rha?l-landevis outforskade omra?de som jag anser har ma?nga outnyttjade mo?jligheter.Fo?r att avgra?nsa min underso?kning har jag valt att studera utsta?llningen Dro?m-mens syster som finns pa? Va?rldskulturmuseet i Go?teborg.
Vi kan inte blunda för öronen längre : En fallstudie om ljud som kommunikationsmedium i utställningen Drömmens syster
Ljudet a?r ett intressant kommunikationsmedium som utnyttjar varje individsegna erfarenheter och fo?resta?llningar da?r associationer fa?r stort utrymme. Mu-seer som idag kan va?lja fra?n ett stort urval av medier har mycket att vinna ge-nom att anva?nda sig av ljud - inte enbart fo?r att tekniken tilla?ter det.Den ha?r uppsatsen har fo?r avsikt att underso?ka ljudets mo?jligheter som kom-munikationsmedium i utsta?llningar. Syftet a?r att sprida ljus o?ver detta fo?rha?l-landevis outforskade omra?de som jag anser har ma?nga outnyttjade mo?jligheter.Fo?r att avgra?nsa min underso?kning har jag valt att studera utsta?llningen Dro?m-mens syster som finns pa? Va?rldskulturmuseet i Go?teborg.
Varf?r f?r inte alla barn g? p? fritids?
2020 blir barnkonventionen svensk lag. I och med det blir det juridiskt bindande att bland annat beakta barns b?sta i fr?gor som r?r barn. Fritidshemmet ?r i allra h?gsta grad en plats som barn spenderar mycket tid p?.
Konsumtion av mejeriprodukter och v?xtbaserade alternativ - en enk?tstudie om svenskars konsumtionsvanor
Syfte: Uppsatsens syfte var att unders?ka vuxnas konsumtion av mejeriprodukter och
likv?rdiga v?xtbaserade alternativ i Sverige. M?let var att unders?ka om det fanns
signifikanta skillnader i konsumtionsvanor mellan tre olika kosth?llningar, vegan,
vegetarian och all?tare, samt mellan faktorer som ?ldersgrupp, k?n, utbildningsgrad
och boendeform.
Metod: F?r att samla in empiri anv?ndes en enk?tunders?kning som distribuerades utifr?n ett
bekv?mlighetsurval via sociala medieplattformar. Chi-tv? tester anv?ndes f?r att
s?kerst?lla signifikanta skillnader i respondenternas svar (n=193).
Resultat: P? grund av f? svar fr?n respondenter med vegansk och vegetarisk kosth?llning
skapades ett bortfall.