Syfte: Syftet med den h?r systematiska ?versikten ?r att unders?ka det vetenskapliga underlaget f?r om medelhavsliknande kost kan bromsa utvecklingen av ?ldersrelaterad kognitiv neds?ttning. Metod: Litteraturs?kningarna genomf?rdes i Scopus och PubMed. S?kningarna delades upp i tre s?kblock: ?diet, mediterranean?, ?Cognitive decline? och ?RCT?. MeSH-termer f?r varje block inkluderades i s?kningarna i databaserna.

Syfte: Syftet med den systematiska ?versiktsartikeln var att unders?ka det vetenskapliga underlaget kring huruvida ett intag av brunalger kan p?verka LDL-kolesterol hos vuxna med dyslipidemi Metod: Litteraturinsamlingen gjordes genom s?kningar i databaserna Scopus och PubMed fram till den 23 januari 2023. S?kningarna gjordes i block om tre d?r s?kblock ett riktade sig mot alger, s?kblock tv? mot dyslipidemi och s?kblock tre mot RCT. Inkluderade s?kord var bland andra ?seaweed?, ?dyslipidemi? och ?RCT? Endast RCT med interventioner p? minst ?tta veckor inkluderades.

Syfte: Syftet med denna litteratur?versikt ?r att unders?ka det vetenskapliga underlaget f?r huruvida totalt flavonoidintag fr?n kosten p?verkar totalmortalitet bland vuxna med diagnostiserad cancer vid baslinje. Metod: Denna systematiska litteratur?versikt analyserar prospektiva kohortstudier som unders?ker sambandet mellan flavonoidintag och totalmortalitet. De s?kord som anv?ndes var "flavonoid intake", "flavanol intake", "cancer mortality" och "cancer survival". Det genomf?rdes en systematisk litteraturs?kning i databaserna PubMed och Scopus, f?ljt av en dataextration.

Syfte: Syftet med denna systematiska ?versikt ?r att unders?ka evidensen f?r om jodtillskott under graviditet eller amning, hos personer utan allvarlig jodbrist, p?verkar barnets kognitiva utveckling. Metod: Litteraturs?kningen utf?rdes i databaserna Scopus och PubMed den 21 mars 2023. S?korden delades in i fyra block utifr?n valt PICO. Populationen var barn 0?7 ?r, interventionen var jodtillskott under graviditet eller amning, kontrollen var inget jodtillskott/placebo under graviditet eller amning, och utfallet var resultat p? kognitionstesterna Bayley-III eller WPPSI-III. Inklusionskriterierna var att studierna skulle vara RCT:er och att jodtillskotten/placebo skulle vara i tablettform.

Syfte: Studiens syfte ?r att unders?ka huruvida civilsamh?llets medbest?mmande i stadsplanering sker p? kommunal niv? p? regelbunden och demokratisk grund, i enlighet med Agenda 2030. Teori: Id?n om ?wicked problems? (elaka/trassliga problem) av Horst Rittel och Melvin Webber (1973) anv?nds som teoretiskt ramverk f?r studien. Teorin f?ruts?tter bland annat att det inte finns n?gon gemensam syn p? problem som hanteras inom stadsplanering eftersom olika akt?rer ser p? deras komplexitet utifr?n sina institutionella logiker och uppfattningar.

Syfte: Syftet med denna studie ?r att utforska hur interaktivt och upplevelsebaserat l?rande om kostr?d betr?ffande frukt och gr?nsaker upplevs och mottas av en grupp ungdomar. Metod: Interventionen ?r formad med utg?ngspunkt i David Kolbs (1984) teori d?r l?rande ses som en cyklisk process i fyra steg. Deltagarna som deltog var elever i ?rskurs 8 i ?ldrarna 14?15 ?r. Urvalet rekryterades genom ett bekv?mlighetsurval genom Universeum. Uppsatsen ?r en kvalitativ studiedesign och datamaterialet samlades in vid ett tillf?lle i form av en intervention genom semistrukturerade gruppintervjuer samt observationer. Gruppintervjuerna spelades in och observationerna antecknades ner i ett observationsschema.

Syfte: Denna systematiska ?versikt syftar till att unders?ka p?verkan av precision nutrition (PN) baserad p? kontinuerlig glukosm?tning (CGM) p? glykosylerat hemoglobin (HbA1c) hos individer med diabetes mellitus typ 2/prediabetes. Metod: Litteraturs?kningen genomf?rdes i slutet av januari 2025 i databaserna PubMed och Scopus. Den inkluderade populationen bestod av vuxna individer med/utan insulinbehandlad diabetes typ-2. Interventionen var kostbehandling baserad p? CGM-m?tningar med/utan andra biomark?rer.

Det r?der brist p? familjehem i Sverige, samtidigt som tidigare forskning visar p? att familjehemsf?r?ldrar ?nskar ett mer omfattande och f?rb?ttrat st?d i uppdragen. Denna studie syftar d?rf?r till att unders?ka familjehemsf?r?ldrars upplevelser av st?dinsatser fr?n socialtj?nsten, och inriktar sig p? st?dets m?jligheter och utmaningar. F?r att besvara studiens fr?gest?llningar samlades empiri in genom sju kvalitativa intervjuer med familjehemsf?r?ldrar.

Tidigare forskning visar pa? arbetets betydelse fo?r ma?nniskan och att arbetslo?shet riskerar att bidra till utanfo?rskap, ha?lsofo?ra?ndringar etc. Syftet med denna uppsats a?r att se pa? varslades personers tillvaro. Hur fo?ra?ndras den sociala gemenskapen och skapas det otrygghet vid varsel? Hur pra?glas informanternas framtidssyn av varslen? Va?rt teoretiska ramverk som anva?nds i denna uppsats a?r stigma/normer, gemainschaft/gesellschaft, deprivationsteori samt identitetsskapandet.Genom sex semistrukturerade djupintervjuer har underso?kningen genererat teman som utanfo?rskap, arbetets betydelse samt va?gen tillbaka och framtiden.

2020 blir barnkonventionen svensk lag. I och med det blir det juridiskt bindande att bland annat beakta barns b?sta i fr?gor som r?r barn. Fritidshemmet ?r i allra h?gsta grad en plats som barn spenderar mycket tid p?.

F?ljande examensarbete unders?ker syns?ttet som l?rare i fritidshem och lokalpolitiker har p? fritidshemmets uppdrag. Studien anv?nder en kvalitativ metod baserad p? semistrukturerade intervjuer f?r att utforska dessa tv? gruppers syn p? fritidshemmet samt belysa vilka m?jligheter som finns att fullf?lja det lagstadgade uppdraget som fritidshemmet lyder under. Genom analyser utifr?n litteratur och ramfaktorteorin synligg?r vi de ramfaktorer som fr?mst p?verkar fritidshemmets verksamhet samt m?jligheterna att fullf?lja uppdraget. Resultaten visar att l?rare i fritidshem och lokalpolitiker ser fritidshemmet som en viktig faktor f?r barn utveckling, framf?rallt den sociala f?rm?gan, samtidigt som de medger att det finns betydande hinder g?llande ramfaktorerna i form av stora barngrupper, f?r f? utbildade l?rare i fritidshem, bristf?lliga lokaler, f?r lite planeringstid, bristande m?jligheter till samverkan med andra akt?rer, samt f?r lite ekonomiska resurser.

Tidigare forskning har visat att en ra?dsla och oro o?ver att missa tillfa?llen fo?r social interaktion eller va?rdefulla och allma?nt tillfredssta?llande upplevelser a?r ett utbrett fenomen, och att detta a?r direkt kopplad till det o?kade anva?ndandet av modern teknologi sa? som den smarta telefonen och sociala na?tverk som Facebook, Twitter och Instagram. Da? de fo?rser anva?ndare med konstanta interaktionsmo?jligheter och alternativ till ens tillfa?lliga livssituation upplevs en blandning av positiva och negativa ka?nslor vilket go?r att anva?ndaren upplever ambivalens info?r sitt anva?ndarskap. I denna studie intervjuas unga vuxna i a?ldrarna 21-27 i Sverige i fokusgrupper.

Intervjustudien handlar om undersökning av arbetsmotivation för ordinarie anställda och konsulter på en IT avdelning i ett forskningsföretag i slutet på 2007. Arbetsuppgifter höll på att flyttas till Indien och enbart några få anställda kom att sköta administrativa uppgifter efteråt. Hur lyckades anställda och konsulter att upprätthålla sin motivation under neddragningen? Stämde det att inhyrd personal lättare blir av med jobbet?Tidigare Forskning/ Herzbergs, Mausners och Bloch Snydermans studie The motivation to work (1959) är första forskningsmodellen om arbetsmotivation med primära och sekundära faktorer som ligger till grund för arbetstillfredställelse. Detta har kompletterats med senare studier om drivkrafterna för arbetsmotivationen, önskan att tillhöra, behovet att tillhöra och kravet att göra en uppgift från Meyer och Allen (1991).Metod: Semistrukturerade intervjuer genomfördes med fyra anställda och fem konsulter.

F?religgande studie syftade till att med en induktiv ansats unders?ka inom V?stra G?talandsregionen kliniskt verksamma neurologopeders upplevelser och erfarenheter av att erbjuda och genomf?ra digitala v?rdm?ten med patienter med afasi. Datainsamlingen genomf?rdes via 20 intervjuer d?r f?rfattarna f?ljde en semistrukturerad fr?geguide. Efter analys av data, d?r kvalitativ inneh?llsanalys anv?ndes som metod, kunde tre ?verkategorier urskiljas; Det finns viktiga f?rdelar, Nytt s?tt att m?tas kr?ver nya kunskaper, rutiner och material samt Grundf?ruts?ttningar p?verkar praktiken.

I den h?r studien unders?ker f?rfattaren hur man kan bli ?kta i sitt s?nguttryck. Dels genom en lyssningsanalys d?r f?rfattaren lyssnar p? s?ngare som hon anser ?r ?kta. S?ngarnas uttryck analyseras sedan f?r att komma fram till de kvaliteter och f?rm?gor de besitter och, till stor del, har gemensamt f?r att upplevas autentiska.