HÄllbarhet Àr ett begrepp som varje landskapsarkitekt ofrÄnkomligen tvingas att förhÄlla sig till. FrÄgan för denna kandidatuppsats Àr pÄ vilket sÀtt det görs. MÄlet Àr att undersöka landskapsarkitektens förhÄllande till och tillÀmpning av hÄllbarhet och hÄllbar design, för att pÄ sÄ sÀtt bidra till att lyfta en diskussion kring vilken roll landskapsarkitekten spelar inom arbetet för att skapa ett mer hÄllbart samhÀlle. Genom granskning och analys av litteratur samt genom en intervju Àmnar uppsatsen svara pÄ tre huvudsakliga frÄgestÀllningar: den första handlar om begreppet hÄllbarhet, om hur det uppstÄtt och hur det anvÀnds inom landskapsarkitekturen; den andra frÄgestÀllningen gÀller tillÀmpningen av hÄllbar design; och den tredje rör vÀrdering och analys av hÄllbar landskapsarkitektur. I uppsatsen undersöks och beskrivs bÄde metoder för att uppnÄ hÄllbarhet, hÄllbarheten som fÀrdig produkt, samt instÀllningen inom landskapsarkitekturen till hÄllbarhet och hÄllbar design i stort. Resultatet visar pÄ ett komplicerat förhÄllande, ofta speglat i hÄllbarhetsbegreppets komplexitet, vilket ocksÄ i stor utstrÀckning pÄverkar tillÀmpningen av hÄllbar design inom landskapsarkitekturen och metoder för vÀrdering och analys av hÄllbarhet. SjÀlva komplexiteten framtrÀder genom uppsatsen som en drivande kraft och öppnar för en fortsatt diskussion kring bÄde utmaningar och möjligheter med tillÀmpning av hÄllbar landskapsarkitektur i framtiden..

Att gestalta med hÄllbarhet i Ätanke Àr en uppgift som blivit alltmer efterfrÄgad inom landskapsarkitektur. Enligt kalkyler frÄn FN berÀknas andelen mÀnniskor som lever i stÀder att kraftigt öka under kommande Ärtionden, vilket med förestÄende miljö- och klimatproblematik gör hÄllbarhetsfrÄgan mycket aktuell. Biomimik Àr en ny vetenskap dÀr naturen studeras som modell, mÄtt och mentor och vars lösningar pÄ hÄllbarhetsproblem översÀtts till den mÀnskliga kontexten. Genom 3,6 miljarder Är av evolution har naturen utvecklat en i det nÀrmaste idealbild av hur hÄllbarhet kan gestaltas, och bör sÄledes vÀrderas som en viktig inspirations- och kunskapskÀlla för samtliga aktörer inom den samhÀllsbyggande kÄren, inte minst bland landskapsarkitekter. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka biomimikens tillÀmpningsmöjligheter inom landskapsarkitektur, med mÄlet att frÀmja en hÄllbar samhÀllsutveckling. MÄlgruppen Àr i första hand landskapsarkitekter, men arbetet riktar sig Àven till andra med ett intresse för en hÄllbar samhÀllsutveckling. Till grund för arbetet ligger en litteratursökning, varefter ett stort antal vetenskapliga artiklar studerats.

Syfte: Syftet med denna systematiska ?versikt ?r att unders?ka om medelhavskost (MD) p?verkar graden av depression hos vuxna personer med depression. Metod: Litteraturs?kningen genomf?rdes i databaserna PubMed och Scopus i januari 2023 efter randomiserade kontrollerade studier (RCT). S?kningen utgick fr?n tre block, d?r ett block innefattade depression, det andra blocket innefattade MD och det tredje blocket var RCT. Inkluderad population var vuxna (18?65 ?r gamla) m?n och kvinnor med kliniskt diagnostiserad depression eller sj?lvrapporterad depression de senaste tv? m?naderna eller l?ngre.

Landskapsarkitekturen kommuniceras idag i de flesta fall med hjĂ€lp av bilder. Bilden Ă€r ett oexakt kommunikationsmedel dĂ„ den tolkas utifrĂ„n personliga erfarenheter. Detta innebĂ€r att kommunikationen av landskapsarkitektur Ă€r uppbyggd av personliga tolkningar. Uppsatsens syfte Ă€r att uppnĂ„ en djupare förstĂ„else för hur landskapsarkitekturen pĂ„verkas av att anvĂ€nda bilden som medel för kommunikation. Detta uppnĂ„s genom att i en litteraturstudie undersöks de konsekvenser som följer dĂ„ landskapsarkitektur kommuniceras med hjĂ€lp av bilder. Litteraturstudien har visat att landskapsarkitekten Ă€r verksam i en vĂ€rld som Ă€r uppbyggd av representationer. Ända frĂ„n det att vi fĂ„r ett uppdrag till att det Ă€r fĂ€rdigstĂ€llt sĂ„ kommunicerar, diskuterar och arbetar vi oss fram med hjĂ€lp av representationer. Representationer Ă€r att betrakta som tolkningar och utelĂ€mnar dĂ€rmed alltid information, men de hjĂ€lper oss ocksĂ„ att förstĂ„ komplexa sammanhang. Landskapsarkitekturen rymmer subjektiva och objektiva vĂ€rden, de subjektiva vĂ€rdena Ă€r de vi har svĂ„rt att sĂ€tta ord pĂ„ medan de objektiva för oss Ă€r lĂ€ttare att kommunicera.

Vid första anblick kan rum och platser verka könsneutrala. Men eftersom dessa Àr skapade av mÀnniskor som ingÄr i politiska och sociala sammanhang pÄverkas Àven de av omgivningens könsnormer. Syftet med den hÀr kandidatuppsatsen Àr att undersöka hur landskapsarkitekter ser pÄ genusperspektiv och hur de konkret arbetar med det i sitt yrke. Med en ostrukturerad intervjuform har tre stycken yrkesverksamma landskapsarkitekter intervjuats i Stockholm. Resultatet av intervjun visade pÄ att de dominerande frÄgorna inom genusperspektivet Àr trygg- och sÀkerhetsaspekten samt barns lekplatser.

Min hypotes Ă€r att layouten Ă€r det första vi lĂ€gger mĂ€rke till nĂ€r vi ser nya gestaltningsförslag och andra ritningar. ÄndĂ„ saknas det utbildning i layout pĂ„ Sveriges landskapsarkitektutbildningar. I kandidatarbetet testas olika enkla modeller för layout för att bedöma deras relevans vid produktion av exempelvis förslagsritningar inom landskapsarkitektur. NĂ€r jag i det hĂ€r arbetet skriver om layout syftar jag till samspelet mellan bild och text och jag har Ă€ven valt att testa nĂ„gra olika fĂ€rgvarianter för att se fĂ€rgens pĂ„verkan pĂ„ gestaltningsförslaget. Genom litteraturstudier har relevanta metoder för layout plockats fram; symmetrisk, asymmetrisk samt med och utan tillĂ€mpning av gyllene snittet.

Syfte: Att unders?ka det vetenskapliga underlaget f?r effekten av folsyratillskott p? insulinresistens hos vuxna ?18 ?r med typ 2-diabetes. Metod: F?r litteraturs?kningen anv?ndes databaserna PubMed och Scopus. S?korden som anv?ndes var bland annat ?type 2 diabetes mellitus?, ?non-insulin dependent diabetes mellitus?, ?folic acid?, ?folate?, ?folate supplementation?, ?random*?, ?control*?, ?trial*?. Inklusionskriterierna var vuxna ?18 ?r med typ 2-diabetes mellitus, endast folsyratillskott ensamt som intervention, RCT-studier omfattande ?2 veckor, publicerade p? svenska eller engelska, inkludera utfallsm?tten HOMA-IR och/eller HbA1c, kontroll f?r placebo eller treatment as usual.

Bakgrund De Quervains sjukdom ?r ett tillst?nd som k?nnetecknas av f?rtr?ngning av senor och inflammation av synovialv?tskan i det f?rsta dorsala senfacket i handleden. Ortosen anv?nds f?r att st?dja och bibeh?lla/f?rb?ttra funktionen. Det som p?verkas av en ortosbehandling ?r en inflammatorisk process. F?r tillf?llet finns det brist p? studier som visar p?verkandet av utf?randet vid ortos behandlingen.

Syfte: Syftet med denna systematiska litteratur?versikt var att unders?ka evidensen f?r huruvida koffein kan ha en omedelbar effekt p? energiintaget hos vuxna ? 18 ?r. Metod: Litteraturs?kningen genomf?rdes i databaserna Pubmed och Scopus den 21 mars 2023. Tillv?gag?ngss?ttet f?r artikelurvalet var systematiskt och innefattade randomiserade kontrollerade humanstudier p? en vuxen population. Artiklar som haft ?vervikt och/eller obesitas som specifikt inklusionskriterium exkluderades.

Syfte: Syftet med denna ?versiktsartikel ?r att unders?ka det vetenskapliga underlaget kring om ett intag av saffran kan f?rb?ttra HbA1c eller fasteglukos hos vuxna personer ? 18 ?r diagnostiserade med Diabetes Mellitus typ 2, j?mf?rt med placebo. Metod: Litteraturs?kningen genomf?rdes i databaserna PubMed och Scopus. S?kningen gjordes den 240323 och innfattade ord som "saffron?,? crocus?, "diabetes mellitus, type 2" och ?random*?. Artikelselektionen utf?rdes systematiskt med hj?lp av en avgr?nsad fr?gest?llning samt inklusions- och exklusionkriterier, d?r inklusionskriterier var RCT-studier, gjorda p? vuxna personer diagnosticerade med Diabetes Mellitus typ 2 d?r interventionen skulle f? supplementering av saffran, och kontrollen skulle f? placebo.

Syfte: Syftet ?r att sammanst?lla det aktuella forskningsunderlaget f?r att unders?ka om intag av bl?b?r f?r?ndrar lipidniv?er hos m?n och kvinnor ?18 ?r j?mf?rt med att inte inta bl?b?r. Metod: I denna systematiska ?versiktsartikel har en litteraturs?kning genomf?rts. F?r att specificera unders?kningsomr?det har arbetet avgr?nsats till m?n och kvinnor ?18 ?r med interventionen intag av bl?b?r (os?tade f?rska, frysta eller frystorkade) tillsammans med normalkost som har j?mf?rts mot inget bl?b?rsintag (normalkost, placebodryck, -pulver eller -kapsel med pulver). Utfallet som har unders?kts var f?r?ndring av totalkolesterol (TC), triglycerider (TG), low-density lipoprotein (LDL) och high-density lipoprotein (HDL). Studiedesignen f?r inkluderade studier var RCT, minst singelblindad med en interventionsl?ngd p? ?1 vecka.

Syfte: Syftet med den h?r systematiska litteratur?versikten ?r att unders?ka det befintliga vetenskapliga underlaget g?llande om havregrynsgr?t till frukost p?verkar aptiten inf?r n?stkommande m?ltid hos vuxna. Metod: I den h?r systematiska litteratur?versikten har en litteraturs?kning genomf?rts i tv? olika databaser, Scopus och PubMed. Datum f?r litteraturs?kningen var 2023-01-25. PICOTSS formulerades f?r att systematiskt inkludera relevanta artiklar.

Landskapsarkitekter pÄverkar klimatförÀndringarna pÄ frÀmst dessa fyra omrÄden: ? Planeringen av en plats ? Val av material och tjÀnster ? FörutsÀttningar för framtida skötsel ? Stadsplanering Detta Àr ett kandidatarbete som fokuserar pÄ dessa fyra omrÄden. Jag försöker ta reda pÄ vilka val vi stÄr inför och hur dessa val pÄverkar klimatet. Syftet med mitt kandidatarbete Àr att undersöka vilka möjligheter som landskapsarkitekter har att pÄverka utvecklingen mot ett varmare klimat och i bÀsta fall bidra till att minska de. MÄlet Àr att kartlÀgga landskapsarkitekters pÄverkan pÄ klimatet och utifrÄn det göra en guide med överblick över de omrÄden dÀr landskapsarkitektens val spelar roll. Syftet Àr inte att ge en fullstÀndig bakgrund och diskussion kring varje del, fördjupningen fÄr lÀsaren sjÀlv stÄ för..

Uppsatsen handlar om hur landskapsarkitektur och vetenskap möts. FrÄgestÀllningarna som har arbetats efter Àr: ?Kan evidensbaserade lösningar anvÀndas för att möta utmaningar i den tÀta staden, och i sÄ fall vilka lösningar? Kan evidensbaserad kunskap anvÀndas som ett argumentationsverktyg för att ge landskapsarkitektur större legitimitet?? Arbetet bestÄr av en litteraturstudie som mynnar ut i exempel pÄ evidensbaserade lösningar, med stadsförtÀtning som utgÄngspunkt, samt en avslutande diskussionsdel. Ett undersökande av stadsförtÀtning har gjorts för att förstÄ hur stadens utveckling pÄverkas samt i vilken kontext landskapsarkitekter arbetar. Uppsatsen börjar med en bakgrund till stadsförtÀtningens uppkomst och syfte och delas sedan in i fyra perspektiv: det rumsliga, sociala, ekologiska och ekonomiska.

TemporÀr landskapsarkitektur Àr projekt som har en tydlig start- och slutpunkt dÀr tidsaspekten verkar som en designfaktor. De kan vara frÄn timmar till Är och fyller ett specifikt syfte under en begrÀnsad tid. Denna typ av arkitektur kan medföra mÄnga fördelar som den permanenta arkitekturen har svÄrt med. Den kan bland annat skapa utrymme för att testa lösningar i full skala eller inspirera bestÄende projekt. Den kan erbjuda en kreativ miljö med mötesplatser för befolkningen eller fylla ett rÄdande behov under en krissituation.