Sökresultat:
378 Uppsatser om Tillfällig landskapsarkitektur - Sida 12 av 26
Perioperativa sjuksk?terskors erfarenheter av donationsoperationer
Bakgrund: Det r?der en global brist p? organ och trots att det utf?rs fler
organdonationsoperationer, m?ter det inte antalet som ?r i behov av organ f?r sin ?verlevnad.
F?r att en avliden m?nniska ska f? donera beh?ver individen avlida under s?rskilda
omst?ndigheter, f?r att sedan genomg? en donationsprocess. En donationsoperation involverar
m?nga professioner, inklusive perioperativa sjuksk?terskor. Tidigare forskning visar att
medverkan kan ge uppkomst till existentiella fr?gor samt p?verka sjuksk?terskans attityd om
donationsoperation.
TaktrÀdgÄrdar vid Àldreboenden : frÄn koncept till gestaltning med Brahem vÄrd- och omsorgsboende som exempel
Arbetets syfte Àr att undersöka hur taktrÀdgÄrdar kan fungera och gestaltas vid Àldreboenden. FramstÀllningen tar sÀrskilt fasta pÄ kunskap om utevistelsens positiva hÀlsoeffekter i relation till Àldreboendens allt viktigare roll i staden. Studien presenterar idén om taktrÀdgÄrdar som utemiljö för de Àldre, och exemplifierar kunskaper om detta genom visioner och gestaltningsförslag för Brahem vÄrd- och omsorgsboende i Stockholm. GrönomrÄden i anslutning till bostaden ökar tillgÀngligheten för de boende och erbjuder utevistelse med naturrelaterade upplevelser. Satsningar pÄ taktrÀdgÄrdar kan utnyttja byggda konstruktioner och pÄ lÄng sikt ge sociala, miljömÀssiga, estetiska och ekonomiska fördelar.
Meningsfulla möten? : om integration i utemiljön
Integration policies have failed to make diversity into anything more than occupying the same physical space. People of different cultural background still do not share their lives to any real extent. Attempts made within planning and landscape architecture to catalyst the integration process have mainly been focused on structural measures, such as residential policies. As for outdoor environments, non-verbal casual encounters in the shape of crossing paths are assumed to lie at the heart of urban social integration.The aim of the thesis is to question this assumption and, as the thesis will show, there is literature supporting this aim. Looking at the works of Gordon Allport, Lewis Coser and some of their followers, I find intercultural contact to require more complex ways of interaction in order to reduce prejudice and to generate tolerance and understanding.
Konsten att kommunicera landskap : eller att utbilda för medvetenhet
Denna kandidatuppsats syfte Àr att utforska hur Landskapsarkitektprogrammet, vid Sveriges
Lantbruksuniversitet i Alnarp, hanterar medvetenheten hos studenterna kring
?gestaltningskonventioner? och ?Varför? de gör vissa saker i en gestaltningssituation.
Uppsatsen baseras pÄ tvÄ kvalitativa intervjuer med tvÄ av de mest uppskattade lÀrarna pÄ
Landskapsarkitektprogrammet vid SLU Alnarp. Men den tar Àven avstamp i litteraturstudier
kring pedagogik och kulturbundna uppfattningar.
Resultatet av uppsatsen visar att det finns ett tydligt mÄl, hos lÀrarna, att frÀmja sjÀlvstÀndigt
tÀnkande hos studenterna. Den visar Àven att de pedagogiska metoder som anvÀnds av lÀrarna,
i exemplen, stöds av lÀrandepreferenserna hos majoriteten av studenterna. Den belyser vikten
av att ha förmÄgan att motivera val under och efter utbildningen.
Om kritik : en lÀgesrapport frÄn den svenska landskapsarkitekturkritiken
How does the criticism of landscape architecture in Swedish professional journals look today? Does it exist at all? What is criticism and what is its purpose? These questions have been the starting point for this degree project. I have found a lot of different answers among journals, books and websites, as well as in interviews with five persons that all have a relation to the landscape architecture criticism in different ways. These answers may look a bit disjointed at first, but are at a closer examination pointing in the same direction ? that the criticism of landscape architecture projects hardly exists today.
Att söka form
Previously when I have made proposals for privately owned gardens, I have found it difficult to
find strong, extensive designs and to work with room and space. Since this is the field within
which I am going to work in the future I feel that I need more experience, reference material and
ideas on how I, in an early stage of the working process, can work with and consider room and
space.
The aim of this project has therefore been to procure experience, reference material and ideas for
design of a garden in relation to space.
To procure experience and reference material I have, during the fall of 2008, made two incredible
study tours to France and to Japan. I have interviewed the landscaping architect Maria Arborgh
and studied literature. I have also used a garden outside of Gothenburg in which I have been able
to try out different thoughts and ideas regarding shape that have appeared during the course of
my work.
My conclusions about landscaping are that you should first find the different functions in the
garden. The next step is to find an overall theme or shape, use a small number of materials, build
a room with sealing, walls and portals with the help of vertical elements e.g.
Rosor för det XXI:a Ärhundradet : En intertextuell analys av Iosif Brodskijs ?Zakri?at i zachlopo?ut petuchi...? och Anna Achmatovas ?Poslednjaja roza?
I denna uppsats har jag diskuterat och analyserat hur unga tjejer upplever och fo?rha?ller sig till sin menstruation. Jag har insamlat materialet till denna uppsats genom en semi-strukturerad kvalitativ gruppintervju, i vilken fyra tjejer pa? gymnasiet deltog. Det insamlade materialet analyserade utifra?n den tolkande, fenomenologiska analysmetoden IPA (Interpretative Phenomenological Analysis), som syftar till att underso?ka individens levda erfarenhet och meningsskapandet kring sina upplevelser.
Jakten pÄ en hÄllbar stad : reflektioner kring hÄllbarhet samt en applicering av BREEAM Communities pÄ Bo01
Detta examensarbete Àr resultatet av arbetet under sista delen av min landskapsarkitektutbildning pÄ Alnarp, SLU. Arbetet riktar sig frÀmst till de med ett intresse för frÄgor som hÄllbar stadsbyggnad och stadsplanering.
Arbetets grund ligger i en utvÀrdering av stadsdelen Bo01 i Malmö enligt ett certifieringssystem för hela stadsdelar ? BREEAM Communities. Som upptakt till detta görs en omvÀrldsanalys och introduktion av aktuella miljöfrÄgor, och dÄ i synnerhet sÄdana med relation till staden. Med hjÀlp av de bedömningsverktyg BREEAM Communities erbjuder görs en utvÀrdering av ett antal aspekter pÄ Bo01.
Att utva?rdera tja?nsteleveranto?rer med hja?lp av kriterier
Vilka kriterier a?r anva?ndbara na?r en leveranto?r av tja?nster skall utva?rderas? Beror det pa? om leveranto?ren levererar professionella tja?nster eller varor? Hur utva?rderas en professionell tja?nst? Dessa fra?gor a?r na?gra av problemen som inko?pare sta?lls mot, litteraturen besta?r av ma?ngder med kriterier och modeller fo?r inko?p av produkter men a?r bristfa?llig na?r det handlar om tja?nster. Litteratur sa?ger att besparingar pa? inko?p av tja?nster varierar mellan 10 och 29 %, medan pa? varor kan det endast variera mellan 5 till 17 %. Vid inko?p av tja?nster finns potentialen till att spara pengar, men kvaliteten pa? tja?nsten fa?r ej pa?verkas.
En kartlÀggning av det förÀnderliga : CSR-rapportering i Ärsredovisning frÄn svenska börsnoterade företag
Bakgrund: CSR a?r ett koncept under sta?ndig fo?ra?ndring med spridda definitioner. Da? det a?r ett frivilligt ansvarstagande skiljer sig rapporteringen a?t mellan olika akto?rer. Kunskap om rapporten fo?r CSR a?r bristfa?llig och beho?ver fo?rdjupas genom studier av karakta?ristika vilka kan pa?verka graden av rapportering.
Balkongen i staden
Balkongen i staden ? Vad vet vi egentligen om den? Att vi vet för lite om balkongen i staden visar sig bland annat genom att den svenska balkongen inte anvÀnds i den utstrÀckning den har potential att göra. MÄnga stadsbor kÀnner sig osÀkra och frÀmmande inför balkongen och dess förmÄga att formas utefter deras olika intressen, aktiviteter, behov, önskemÄl, stilar och utsikter. För att kunna vÀnda stadsbornas osÀkerhet till glÀdje och engagemang inför hur balkongen i staden kan utformas och anvÀndas behöver stadsborna fÄ tillgÄng till sÄvÀl information som inspiration rörandebalkongens historiska utveckling, olika vÀrden och kvaliteter samt framtida möjligheter. Balkongen kan ha stor betydelse för stadsbons hÀlsa och vÀlmÄende genom att vara en grönskande aktivitet, upplevelse och utsikt.
N?r v?ldet finns n?ra En allm?n litteratur?versikt om faktorer som p?verkar sjuksk?terskans m?jligheter att identifiera v?ld i n?ra relation p? akutmottagningar
Bakgrund: V?ld i n?ra relationer definieras som fysiskt, psykiskt och sexuellt v?ld eller
stalkning fr?n en n?rst?ende person. Konsekvenserna ?r omfattande, varierande och
individuella. V?ld i n?ra relationer kan drabba alla, men i majoriteten av fallen uts?tts kvinnor
av m?n, d?r 30 % av v?rldens kvinnor n?gon g?ng har upplevt v?ld fr?n sin partner.
Akutmottagningen kan vara viktig f?r identifiering av v?ld i n?ra relationer.
Kvinnors behov av omvÄrdnad vid missfall : en litteraturöversikt
BakgrundMissfall fo?rekommer i 20-30 procent av alla graviditeter och inneba?r att denna avbryts ofrivilligt fo?re vecka 22. Orsaken a?r sa?llan ka?nd. Ett missfall kan ha olika fo?rlopp och kan kra?va medicinsk eller kirurgisk behandling.
Controlled Traffic Farming i skÄnsk vÀxtodling
Hur vi uppfattar vÄr omgivning pÄverkas av alla vÄra fem sinnen, dÀr denna uppsats tar sin utgÄngspunkt i hörseln och det vi hör. UtifrÄn en litteraturstudie och egna reflektioner har ljuds betydelse och hur det pÄverkar oss i det dagliga livet undersökts. Syftet har varit att öka förstÄelsen för vad ljud betyder för vÄrt vÀlbefinnande och hur vi som landskapsarkitekter kan ha ljudet i Ätanke nÀr vi gestaltar utemiljön.
Ljud Àr mer Àn den fysiska ljudvÄgen. Det kan ge oss information om vÄr omgivning, spegla rörelser, underlÀtta orienterbarheten och vara en del av hur vi uppfattar rumslighet. Vi hör hela tiden, men lyssnar inte alltid medvetet.
R?relse i fritidshem. En empirisk studie genom intervjuer med l?rare i fritidshem.
Fysisk aktivitet ?r viktig. Uppsatsen bildades d? vi ville unders?ka hur fritidshemmen arbetar
med fysisk aktivitet och m?rkte att det finns v?ldigt lite forskning om fysisk aktivitet p?
fritidshem. Syftet med studien var att f? kunskap om l?rarna i fritidshemmets arbetss?tt och
till hj?lp har vi anv?nt tre fr?gor;
? Vad ?r l?rare i fritidshemmets uppfattningar av riktlinjer om elevers fysiska aktivitet
enligt l?roplanen?
? Hur arbetar l?rarna i fritidshemmet f?r att bidra till att ?ka elevers fysiska aktivitet i
fritidshem?
? Vilka f?ruts?ttningar det finns f?r elevers fysiska aktivitet p? fritidshemmet enligt
l?rarna i fritidshemmet?
Genom enskilda semistrukturerade intervjuer med ?tta legitimerade l?rare i fritidshem
samlade vi in material d?r vi unders?kte deras f?rst?else av Lgr22s riktlinjer, deras strategier
f?r elevers fysiska aktivitet samt f?ruts?ttningar de har f?r fysisk aktivitet.
Teorin vi utgick fr?n var det salutogena perspektivet, begreppet r?relsegl?dje, begreppet
KASAM samt barndomssociologiska perspektivet.