Detta examensarbete i landskapsarkitektur behandlar Àmnet urban odling med avsikten att identifiera vilka möjligheter och begrÀnsningar det finns med odling i staden. MÄlet med examensarbetet Àr att uppnÄ en större förstÄelse och kunskap inom detta Àmne. Varvsstaden i Malmö har valts som ett exempel för att illustrera hur odlingar skulle kunna implementeras i en central stadsdel som Àr under utveckling.Litteraturstudier har legat till grund för en kunskapsöversikt av olika aspekter av urban odling. En kvalitativ miniundersökning har utförts för att ta reda pÄ hur nyckelpersoner i Malmö frÄn de tre kategorierna; politiker, tjÀnstemÀn samt brukare ser pÄ urban odling och dess möjligheter och begrÀnsningar. Kunskapsöversikten om urban odling i allmÀnhet och beskrivningarna om Varvsstaden i Malmö har fungerat som underlag till idéskisser för hur odling i Varvsstaden skulle kunna se ut.Resultatet av examensarbetet visar pÄ att det finns mÄnga möjligheter med urban odling och att det finns mycket att vinna genom att odla i staden.

Hur vi uppfattar vÄr omgivning pÄverkas av alla vÄra fem sinnen, dÀr denna uppsats tar sin utgÄngspunkt i hörseln och det vi hör. UtifrÄn en litteraturstudie och egna reflektioner har ljuds betydelse och hur det pÄverkar oss i det dagliga livet undersökts. Syftet har varit att öka förstÄelsen för vad ljud betyder för vÄrt vÀlbefinnande och hur vi som landskapsarkitekter kan ha ljudet i Ätanke nÀr vi gestaltar utemiljön. Ljud Àr mer Àn den fysiska ljudvÄgen. Det kan ge oss information om vÄr omgivning, spegla rörelser, underlÀtta orienterbarheten och vara en del av hur vi uppfattar rumslighet. Vi hör hela tiden, men lyssnar inte alltid medvetet.

BAKGRUND: Prostatacancer ?r en uttalad folksjukdom bland m?n globalt, och ?r den vanligaste cancerformen i Sverige. M?nga lever med denna sjukdom asymtomatiskt under l?nga perioder, vilket utmanar m?jligheten att uppt?cka och behandla sjukdomen i ett tidigt skede. Anv?ndningen av prostataspecifikt antigen (PSA) har i den senaste forskningen presenterats som en bidragande faktor till ?verdiagnostik och ?verbehandling av sjukdomen.

Stockholm Àr en stad dÀr grönstrukturen i stadens nÀrförorter lÀnge har haft en roll som ett stadsdelsskiljande, sammanhÀngande grönt nÀt och dÀr stadens inriktning har varit att bevara denna struktur. I förtÀtningens era i den starkt vÀxande staden mÄlas grönomrÄdena nu istÀllet upp som den mark som ÄterstÄr att bygga pÄ, dÀr det gröna nÀtet Àr ett hot mot en sammanhÀngande stadsstruktur. I detta arbete behandlades frÄgestÀllningen om det hade det skett en förÀndring i Stockholms stads beskrivning av grönstruktur i den översiktliga planeringen. Metoden som anvÀndes var att jÀmföra Stockholms översiktsplan 1999 med översiktsplan 2010 efter ett antal frÄgor om grönstruktur. Varje frÄga besvarades med sammanfattningar eller citat frÄn de bÄda översiktsplanerna och en efterföljande analys. Resultatet tyder pÄ att en förÀndring har skett i stadens beskrivning av grönstruktur, den gröna strukturen har inte en lika central roll i den nya översiktsplanen och har inte lÀngre ett eget kapitel eller karta.

PĂ„ vilket sĂ€tt kan konst var ett sĂ€tt att locka mĂ€nniskor till att besöka naturen? Kring denna frĂ„ga, sett ur ett landskapsarkitektperspektiv, kretsar det hĂ€r examensarbetet. Uppsatsen inleds med en litteraturstudie dĂ€r avsikten Ă€r att fĂ„ en djupare förstĂ„else om begrepp sĂ„som landskapsarkitektur, konst, natur och Land Art. Även vĂ„rt behov av naturen och teorier om att fĂ„nga platsens sjĂ€l behandlas. HĂ€rpĂ„ följer intervjuer med personer som genom sin yrkesroll och erfarenheter Ă€r kopplade till mötet mellan konst och natur.

I Maj 2008 utlyste Köpenhamns kommun i samarbetemed Akademisk arkitektförening en öppen,internationell idétÀvling om Nordhavn.För första gÄngen i historien bor fler folk urbant Àn pÄlandsbygden. En av vÄra stÀders största utmaningarligger i att bevara och sÀkerstÀlla den urbana rekreativamötesplatsen som skÀnker staden dess möten ochhar rekreationsvÀrde, utifrÄn ett social hÄllbarhetsperspektiv. Stadsplanerare och landskapsarkitekterhar ett samhÀllsansvar att se till att mötesplatsen hÄllstillgÀnglig och har kvaliteter ur vistelsesynpunkt.Detta examensarbete innehÄller ett gestaltningsförslagtill tÀvlingen. Det innehÄller Àven en diskussionomkring social hÄllbarhet och dagens rekreativamötesplatser i sin urbana kontext. HÀr reflekterar jagspecifikt över tre platser i Inre Nordhavn.

Just nu p?g?r studier om nya tekniker inom forensisk verksamhet som ska m?jligg?ra anv?nd ning av DNA f?r att f?ruts?ga fenotypiska egenskaper, s?som ?gon- och h?rf?rg, fr?n biologiskt material som hittats p? brottsplatser. Dessa prediktioner kan vara s?rskilt v?rdefulla i utred ningar d?r traditionell DNA-profilering inte ger tillr?cklig information. I denna rapport har data fr?n R?ttsmedicinalverket anv?nts, best?ende av sex single-nucleotide polymorphisms (SNPs) associerade med ?gonf?rg och 22 SNPs associerade med h?rf?rg, insamlade fr?n 85 individer.

Bakgrund: Psykisk oh?lsa inkluderar b?de omfattande psykiatriska tillst?nd som p?verkar personens vardag samt lindrigare besv?r. Bristf?llig kommunikation och interaktioner kan inneb?ra ?kad stigmatisering, f?rs?mrad ?terh?mtning och minskad tilltro. Detta samtidigt som att empati och lyh?rdhet bidrar till st?djande delaktighet samt trygghet.

Denna uppsats handlar om genius loci. UtgÄngspunkten har varit en tes om att det Àr ett begrepp som vi landskapsarkitekter intuitivt förstÄr och pÄverkas av men skulle ha nytta av att konkretisera. MÄlet Àr att hitta fram till möjliga svar pÄ dessa frÄgor:Hur kan landskapsarkitekten tolka begreppet genius loci?Hur kan landskapsarkitekten arbeta i praktiken för att finna en plats genius?Genom att undersöka begreppet genius loci utifrÄn bÄde ett teoretiskt och ett praktiskt perspektiv hoppas jag kunna skapa en ökad förstÄelse för hur och varför vi landskapsarkitekter kan anvÀnda det. Genom studier av bland annat Christian Norberg-Schulz verk Genius loci: towards a phenomenology of architecture samt intervjuer och reflektioner över min egen praktik har jag kommit fram till att tesen stÀmmer.

MÄlet med detta arbete Àr att undersöka vad begreppet ekosystemtjÀnster kan innebÀra i den urbana utemiljön och hur ett ekosystemtjÀnstperspektiv kan anvÀndas för att beskriva och gestalta grönytor i staden. Bakgrunden Àr det vÀxande intresset för hÄllbar stadsplanering och hur landskapsarkitektur kan bidra till detta. FrÄgestÀllningarna som har varit utgÄngspunkt för arbetet Àr: ? Vad innebÀr begreppet ekosystemtjÀnster i mindre, urbana sammanhang? ? Vilken roll skulle ett ekosystemtjÀnstperspektiv kunna ha vid gestaltning av utemiljöer i mindre skala? Arbetets metoder bestÄr av studier av litteratur, studiebesök i Malmö, Lund och Helsingborg samt av ett gestaltningsförslag för en bostadsgÄrd i omrÄdet RÄdhusrÀtten i Lund. Begreppet ekosystemtjÀnster fick sitt genomslag med Millennium Ecosystem Assessments rapporter i början av 2000-talet och betyder de tjÀnster och fördelar som mÀnniskor fÄr frÄn naturen. Det inkluderar exempelvis odling av mat, rening av vatten och luft, rekreation, hÀlsa och symboliska vÀrden.

Detta examensarbete utreder och ger förslag pÄ hur utemiljön kring Tingsrydtravets anlÀggning kan utformas för att bli attraktivare för olika arrangemang sÄvÀl inom hÀstsport som för andra verksamheter.Resultatet av rapporten Àr uppdelat i tvÄ förslag, det första förslaget skall vara realiserbart inom ett till tvÄ Är samt till sÄ lÄg kostnad som möjligt. Det andra förslaget Àr en utopisk framtidsvision utan hÀnsyn till ekonomiska begrÀnsningar.Alla gestaltningsförslag Àr utformade med stark inspiration frÄn smÄlÀndsk natur och byggnadskultur. För att bevara och förstÀrka travanlÀggningens lokala karaktÀr har material och utformning av byggnader etcetera valts för att efterlikna smÄlÀndsk, lantlig bebyggelse frÄn förra sekelskiftet.Genom att förbÀttra anlÀggnings estetiska vÀrden strÀvar Tingsrydtravet efter att förbÀttra besökarnas upplevelse, dra mer publik samt fÄ möjlighet att vara arrangörer för fler evenemang. Med Tingsrydtravet som centrum hade detta pÄ sikt bidragit till en utveckling av landsbygden kring Tingsryd, det sÄ kallade ?HÀstriket?. .

Bakgrund: Immigranter, flyktingar, asylso?kande och papperslo?sa tillho?r samha?llets mest sa?rbara grupper och lo?per ho?g risk att utveckla mental oha?lsa relaterat till traumatiska upplevelser pre- och postmigrativt. Grupperna a?r underrepresenterade inom den psykiatriska va?rden och det ra?der ett missfo?rha?llande mellan behovet av och tillga?ngen till va?rd fo?r dessa patientgrupper. Syfte: Syftet var att underso?ka upplevelsen av den mentala oha?lsan och hinder fo?r va?rd hos immigranter, flyktingar, asylso?kande och papperslo?sa ur ett transkulturellt omva?rdnadsperspektiv.

Bakgrund: Amyotrofisk lateralskleros (ALS) ?r en obotlig d?dlig neurodegenerativ sjukdom, vilket leder till f?rsvagade muskelfunktioner och s? sm?ningom fullst?ndig f?rlust av muskelkraft och slutligen d?d. I takt med att sjukdomen progredierar kr?vs mycket omsorg, vilket oftast sker i hemmen av de n?rst?ende. Det medf?r utmaningar och hinder i vardagen, vilket g?r att anh?riga, en s?rbar och utsatt grupp av individer kommer vara i behov av st?d.

This project is focusing on a future park that will surround Hyllie water tower in the outskirts of Malmö. The water tower will be located in the central part of the new building area HyllievÄng. The park will function as a town park with a special focus on water. The water council of the municipality, Va-verket, has for the last 7 years built up and been in charge for a pedagogical programme in the water tower, were schoolchildren come to learn about the cycle of water and how we use water in our daily life. In the park they want to build a new part that gives experience of water, as a compliment to the information in the tower. What will that park look like, and what shall it be constructed of? How do you bring water to the surface in a park? How can landscape architecture work to enhance the presence of water and make people more interested in water issues? In the search to find the answers to all my questions I have meet with people, read books and visited different places.

Detta arbete behandlar gestaltning och placering av stadsmöbler - i detta arbete kallade urbana element - utifrÄn anvÀndarens behov. Arbetet syftar till att undersöka vad det innebÀr att ta hÀnsyn till anvÀndaren, nÀrmare bestÀmt ÄskÄdliggöra hur en sÄdan gestaltningsprocess kan se ut och undersöka om den kan ge riktlinjer för framtida arbete i liknande projekt. Arbetet baseras pÄ teorier om placering och om olika anvÀndargruppers fysiska bruk av det urbana rummet. Teorin konkretiseras i HÀssleholms stadskÀrna och det arbete som ÄskÄdliggörs Àr framstÀllandet av en placeringsplan och en gestaltning av urbana element. Resultatet baserar sig pÄ en syntes av teori och analyser och blir till en serie urbana element som försöker uppmuntra till socialt umgÀnge och aktivitet.